Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (603.) 19 juli 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
åtminstone för en mycket lång följd af år
bibehållas vid samma belopp; utan att
kassans säkerhet äfventyras, och för detta
ändamål vore det måhända rådligast att
icke välja högre räntefot än 3Va % . Ser
man däremot saken ur de nuvarande
del-ägarnes synpunkt, är det, såsom jag i
föregående artikel (se n:r 241) framhållit,
utan tvifvel oriktigt, att dessa skola bära
en del af den kostnad, som kan uppkomma
genom räntans fallande i en aflägsen
framtid, med hvars ränteförhållanden den nu
befintliga generationen icke kan hafva
något att skaffa. Å andra sidan böra de ej
åtnjuta större fördelar, än som kunna
beredas dem genom deras afgifter och den
del af statsbidraget, som skäligen bör
komma på deras lott.
Återgår jag nu till det förut behandlade
särskilda fallet, och antager jag till en
början, att räntan håller sig uppe vid 4 Va %
under 55 år, men sedan sjunker till 3 Va °/^,
bör den ifrågavarande läraren betala i
årsafgift omkring 14 kronor, under det att
en lärare, som efter förloppet af de 55
åren inträder i kassan, bör under i öfrigt
lika förhållanden betala en afgift af
omkring 19,10 kronor. Antager jag i stället,
att räntan under 40 år håller sig vid 4Vs
%, sedan under 15 år vid 4 % och
därefter sjunker till 3Va ,%,’blir
kapitalvärdet af pension åt änkan efter den lärare,
som nyss inträdt i tjänst, vid denne
lärares död omkring 1,619 kronor, under det
att kapitalvärdet af en årsafgift af 23,33
kronor vid samma tidpunkt uppgår till
omkring 2,610 kronor, hvadan pensionen bör
kunna bestridas med en afgift af omkring
14,50 kronor.
I båda fallen vore det utan tvifvel
orättvist, om deri nuvarande läraren skulle
behöfva betala en årsafgift af 19,10 kronor,
därför att räntan efter hans och änkans
död sjunker så lågt, att en då inträdande
lärare måste erlägga nyssnämda årsafgift;
det riktiga är tydligen, att den nuvarande
läraren blott behöfver betala resp. 14 eller
14,50 kronor, under det att den efter 55
år inträdande läraren måste betala 19,10
kronor i årsafgift.
I det nu såsom exempel valda fallet är
det således mycket lätt att afgöra, huru
stor afgiften bor vara, om man ser saken
ur de närvarande lärarnes synpunkt. Men
i verkligheten är naturligtvis frågan
ojämförligt mera invecklad. Förutsatt att en
lärare nyss inträdt vid 25 års ålder, vet
man alldeles icke, örn han kommer att
lefva och tjänstgöra i 40 år, om han vid
sin död efterlämnar änka utan barn, och
om änkan kommer att lefva i 15 år. Lika
litet vet man, under huru många år
räntan bibehålles vid 4x/2 %, och efter
hvilken lag den sedan faller. Vill man
till-lämpa den af mig uttalade åsikten, att de
nuvarande lärarnes afgifter icke böra
beräknas med hänsyn till möjligheten af
räntans fallande i en framtid, med hvilken
dessa lärare icke hafva något att skaffa,
måste man därför anställa en särskild
undersökning. Man har då att taga i
betraktande följande omständigheter:
1) Af änkekassans nuvarande kapital-
behållning är en ej obetydlig del placerad
i värdepapper, löpande dels med 5, dels
med 4Va % ränta, hvilka papper i
allmänhet förvärfvats till pari-pris.
2) Om ej onödigt kapital hopas i
kassan, bör skillnaden mellan inkomster och
utgifter från år till år minskas, och det
nya belopp, kassan årligen måste placera,
blir således allt mindre och mindre.
3) Äfven om räntan vore stadd i
stadigt fallande, hvilket ingalunda är
förhållandet, skulle således medelräntan å
kassans kapital under en lång följd af år
sannolikt komma att blifva högre än den
allmänna medelräntan vid säker
kapitalplacering.
4) De nu befintliga lärare, hvilka en
längre tid varit delägare i kassan, hafva
fått sina redan erlagda afgifter förräntade
efter en högre medelränta än 4Va %<> och
äfven om medelräntan inom änkekassan
under den närmaste tiden skulle sjunka
något under 4Vs %, torde dock det till
dödstillfället reducerade kapitalvärdet af
dessa lärares afgifter blifva något högre,
än om afgifterna hela tiden förräntats
efter 4x/2 %; å andra sidan hafva
visserligen flera af dessa lärare under en längre
tid betalat afgifter efter ett
delaktighetsbelopp understigande 700 kronor, och
därigenom indirekt åsamkat kassan en förlust.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
