Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (604.) 26 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 30
SVENSK LÄRARETIDNING.
359
FÖR DAGEN.
Ett föredöme
för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Den 8 instundande augusti
sammanträda i Göteborg ombud för Sveriges
allmänna folkskollärareförenings kretsar för
att rådpläga om föreningens
angelägenheter och se till, hvad ytterligare kan
göras för föreningens utveckling.
Under sådana förhållanden hafva vi
ansett det lämpligt att just nu erinra om,
hvad en allmän lärareförening i ett af
våra stora kulturland kan åstadkomma.
Englands allmänna lärareförening
(National Union of Teachers) stiftades 1870.
Den är årsbarn med Englands första
folkskolelag. För några år sedan uteslöt den
sammansättningsleden folkskole-
(elemen-tary) från sitt namn. Man hade nämligen
funnit, att den begränsning, som
härigenom antyddes, hvarken låg i sakens natur,
ej heller stämde med det i England
rådande sociala uppfattningssättet.
Antalet medlemmar ökades ensamt
under 1892 med öfver 5,000. Det uppgick
vid innevarande års början till 23,170.
Kretsarna utgöra 392. På grund af
frivillig öfverenskommelse äro många af dem
sammanslutna i 7 kretsförbund.
För att främja föreningens utveckling
och sätta centralstyrelsen i tillfälle att mera
noggrant följa verksamheten inom kretsarna
äro dessa - oafsedt om de tillhöra
något af de förut nämda förbunden - delade i
24 områden. Hvarje sådant har till sitt
förfogande en särskild
centralstyrelseledamot. Denne skall besöka kretsmötena och
hålla årssammanträden med områdets
kretsordförande och kretssekreterare.
Medlemsafgiften, som under de första
åren af föreningens verksamhet utgjorde
endast l shilling, har tid efter annan höjts
och utgår sedan 1889 med 6 shilling ( =
5 kr. 40 öre) pr år. Hälften däraf år
anslagen till föreningens allmänna syften,
tredjedelen till afdelningen för rättshjälp
och sj ettedelen till afdelningen för
skolpolitik.
Föreningens inkomster under år 1892
utgjorde (i rundt tal) 135,000 kronor, dess
utgifter samma år 130,000 kr.
Föreningens behållning vid 1893 års början
uppgick till omkring 100,000 kronor. Bland
utgifterna märkas:
Löner till öfversekreteraren,
biträdande sekreteraren samt
expeditions- och skrifbiträden............ 18,000 kr.
Resekostnader .........._.._............. 13,000 »
Porton............._................._____ 4,000 »
Tryckningskostnader och kostnader
för expeditionen m. m................ 11,000 »
Tryckning och utsändning af
årsberättelsen................................. 5,000 »
Utgifter för rättshjälp.................. 43,000 »
Omkostnader vid parlamentsval...... 32,000 *
Räkenskaperna granskas af en offentlig
revisor (ett slags notarius publicus), som
härom anmodas och som till
ombudsmötet (konferensen) afgifver rapport om
granskningen.
Föreningens ändamål är:
att kretsvis förena lärarne vid rikets
offentliga skolor i afsikt att såmedelst åstadkomma
en organisation, genom hvilken lärarekåren,
då förhållandena sådant kräfver, kan gifva
uttryck åt sin mening och genom hvilken dess
medlemmar kunna kraftigt samverka i alla
ärenden, som beröra deras gemensamma
intressen;
att bereda undervisningsdepartementet,
skolråden och andra skolmyndigheter tillfälle att
tillgodogöra sig lärarekårens samlade
erfarenhet och råd i sådana frågor, för hvilkas rätta
bedömande lärarepraxis är af nöden;
att främja folkbildningen i landet genom
höjande af lärareutbildningen och af lärarekårens
sociala ställning samt genom beredande af
vidgade befordringsutsikter för densamma;
att uppmärksamt följa skollagens verkningar,
befordra införandet i skolförfattningen af
sådana nya bestämmelser, som i den allmänna
uppfostrans intresse befinnas nödvändiga, samt
verka för borttagandet af sådana, hvilka visa
sig hinderliga för framsteg i berörda
hänseende;
att utarbeta och söka förverkliga förslag till
pensionsfrågans lösning;
att bilda understöds-, sjukhjälps- och
lifrän-tefonder för föreningens medlemmar;
att bilda och vidmakthålla en pupillkassa i
förbindelse med föreningen;
att verka för lärarekårens representerande i
parlamentet;
att höja lärarekallets värdighet genom att
verka för upprättande af ett representativt
undervisningsråd och ett särskildt ministerämbete,
under hvilket landets hela
undervisningsväsende skulle sortera.
Föreningens centralstyrelse består
dels af föreningens tjänstemän: förutvarande
presidenten, presidenten, vice presidenten,
skattmästaren och öfver-sekreteraren,
dels af 24 andra ledamöter, en för hvardera
af de 24 kretsområdena,
dels slutligen af 7 extra ledamöter, hvardera
representerande ett af de förut omnämda
kretsförbunden eller »distrikten» (dessa
representanters resekostnader få dock ej drabba
allmänna föreningens kassa).
Centralstyrelsen (de 7
förbundsrepresentanterna oberäknade) utses årligen genom
direkt val. Detta sker särskildt för de
tjugofyra ledamöterna och särskildt för
tjänstemännen. I afseende på de senare
är att märka, att »vice presidenten» för
året alltid skall blifva »president» det
följande och »förutvarande president» det
tredje, samt att öfver-sekreteraren, hvilken
är aflönad och odeladt ägnar sig åt
föreningeris verksamhet, bibehåller sin
befattning, tills han af någon särskild anledning
afgår från densamma.
Innan ett centralstyrelseval kan företagas,
skola kandidater »nämnas». Hvarje krets
har rätt att nämna en kandidat till
tjänstemannaplatserna och en till »de tjugufyra».
Skulle någon tjänstemannakandidat blifva
enhälligt nämd, förklaras han utan vidare
vald. Så inträffade i år vid valet af
skattmästare. Den då valde har ock under
en följd af år utan ersättning innehaft det
ansvarsfulla och tidsödande
förtroendeuppdraget att förvalta föreningens betydande
kassor.
Valet af »de tjugufyra» skall företagas
vid allmänt kretssammanträde.
Frånvarande medlem får afgifva sin röst
skriftligen. Kretsordföranden skall
sammanräkna de afgifna rösterna och anteckna
antalet vid vederbörande namn å en
särskild för ändamålet upprättad kandidatlista.
Denna skall undertecknas af kretsens
ordförande och sekreterare samt inom 24
timmar, tillika med valsedlarna, i
försegladt konvolut tillsändas föreningens
öfver-sekreterare. Konvoluten öfverlämnas
oöppnade till det årliga ombudsmötet
(konferensen), som genom en särskild valnämd
verkställer sammanräkningen.
Vid innevarande års val af »de
tjugufyra» blefvo 19 omvalda och 5 nyvalda.
11 voro från London, 9 från andra
städer, 4 från landsorten; en af de 11 var
kvinna. Fem voro icke längre
tjänstgörande folkskollärare utan innehade annan
anställning (som seminarierektor,
seminariesekreterare, redaktör för skoltidning eller
medarbetare däri). Sex hade förut i
egenskap af presidenter tjänat föreningen.
Vid sitt första sammanträde tillsätter
den nyvalda centralstyrelsen vissa ständiga
utskott, som hafva att behandla till dem
hänskjutna ärenden. Hvarje
styrelsemedlem äger likväl rätt att bevista
utskottssammanträde och deltaga i de beslut, som
därvid fattas. Med innevarande arbetsår
äro de ständiga utskotten sex. De hafva
att behandla:
N:r l rena uppfostringsfrågor,
» 2 frågor rörande föreningens ekonomi samt
tidningspressen o. d.,
» 3 frågor om lärarekårens representerande
i parlamentet samt andra frågor af
skol-politisk natur,
» 4 organisationsfrågor,
» 5 rättsfrågor,
» 6 frågor rörande den s. k. tekniska
undervisningen.
Vid förefallande behof tillsättas
dessutom för särskilda ändamål tillfälliga utskott.
Såväl för utskottens som för hela
centralstyrelsens öfverläggningar och beslut
meddelas ofördröjligen redogörelser - ofta
ganska utförliga - i läraretidningen The
Schoolmaster. Denna, som äges af ett
bolag, antogs 1872 till föreningens organ
och har allt sedan i öfverenstämmelse med
de årliga ombudsmötenas beslut bibehållit
denna egenskap. Enligt det med bolaget
träffade aftalet, som gäller för ett år i
sänder, utnämner centralstyrelsen vissa
personer att deltaga i tidningens redaktion.
Under innevarande år åtnjuta presidenten
C. Bowden, vice presidenten E. Gray och
öfversekreteraren /. H. Yoxall detta
förtroende.
Äfven kretsmötenas öfverläggningar
refereras i nämda tidning. I dess spalter
diskuteras ock från olika synpunkter samt
med synnerlig lifaktighet olika
föreningsärenden, särskildt sådana, som skola
förekomma till afgörande vid föreningens
årliga ombudsmöte (konferensen). Detta,
som hålles i påskveckan, behandlar
nämligen motioner, väckta af kretsar, af distrikt
eller af centralstyrelsen, samt fattar de för
hela föreningen bindande besluten.
Ombudsmötet utgöres af centralstyrelsen,
af f. d. presidenter och af ombud från
kretsarna. Hvarje krets har rätt att sända
ett ombud för hvarje tiotal medlemmar;
dock icke flera än tio. Hvarje ombud
förfogar vid mötet öfver ett röstetal lika
med det medlemsantal han representerar.
Ett och samma ombud kan representera
flera kretsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
