- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
362

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 30. (604.) 26 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

SVENSK LÄEAEETIDNING.

N:r 30

- Frillesiads skollärareförening, den äldsta i
riket, stiftad 1843, återvalde vid möte den 15
d:s till ordförande kantor G. J. Blomgren och
till vice ordförande skolläraren N. Nordstrand,
båda i Hesslunda. Till sekreterare nyvaldes
folkskolläraren L. G. Broomé i Bårslöf.

- De Letterstedtska gåfvomedlen till förtjänte
folkskollärare inom Linköpings stift äro för
innevarande år tilldelade A. Svensson i Östra
Eneby, K. V. Thomasson i Häradshammar, G.
P. Engström i Ekeby, K. M. Jonsson i Lofta
och O. V. Danielsson i Djursdala.

- Skolkök börja nu komma till stånd äfven
på landsbygden. Vid Kettilsmåla folkskola i
Augerum, Blek., torde under nästa läsår
försöksvis komma att inrättas ett sådant kök, i
hvilket de äldre flickorna skola erhålla
undervisning. Skolbarn, som åtnjuta fattigunderstöd,
komma att erhålla sådant i form af middagar
från skolköket.

- Den pedagogiska slöjdens betydelse utgjorde
ämnet för ett föredrag, hållet vid
Vikbolands-kretsens möte den 21 d:s af förskolläraren
F. O. Karlsson i Kuddby. Därvid framhölls,
att slöjden odlar smaksinnet och vidgar
omdömesförmågan; skärper iakttagelseförmågan;
gifver lust till arbete; stärker kroppen;
utvecklar ordningssinnet samt är af praktisk nytta.

- S kol premier förkastades vid Sydvästra
Upplandskretsens möte den 19 d:s. Kretsen
uttalade sig nämligen sålunda: »Skolpremier äro
till intet verkligt gagn, men åstadkomma i
stället stor skada, enär de uppväcka å ena sidan
fåfänga, högmod och öfversitteri, å den andra
däremot missmod, afund och bitterhet, samt
äro därför i pedagogiskt hänseende alldeles
förkastliga.»

- Om olika st räf f arter inom skolan har
Frostakretsen vid sitt möte den 19 d:s gjort följande
uttalande: »Läraren bör först och främst
använda sådana straff, hvilkas tydliga
sammanhang med förseelserna af barnen kunna inses,
men äfven kroppsaga bör användas under
förutsättning, att den utdelas sällan, endast vid
gröfre förseelser, särskildt trots, med eftertryck
dock utan öfverdrift samt aldrig i vredesmod».

- Haf tand för tunga! En folkskollärare i
norra delen af Kalmar län blef för någon tid
sedan af en hemmansägare och
skolrådsledamot åtalad för ärekränkning. Saken
uppgjordes vid häradsrätten sålunda, att svaranden till
protokollet bad käranden om förlåtelse samt
erkände, att det af honom utspridda ryktet
saknade all grund och tillkommit af
»oförsiktighet och bristande eftertanke». Dylikt borde
en lärare ej låta komma sig till last.

- En matlagnings- och hushållsskola skall
upprättas vid högre lärarinneseminariet
härstädes. För sådant ändamål har k. m:t
antagit det af professorskan Anna Retzius gjorda
erbjudandet att såsom bidrag till upprättande
af en sådan skola, uteslutande afsedd för
normalskolans och seminariets elever, under vissa
villkor öfverlämna 1,500 kr. Riksdagen har,
som bekant, anvisat 5,000 kr. å extra stat för
undervisning i huslig ekonomi vid seminariet
under 1894.

- Om katekesläsningen i folkskolan öfverlades
vid Kindakretsens möte den 14 d:s. Under
den lifliga diskussionen framhölls å ena sidan,
att hela katekesen borde genomgås i folkskolan,
på det att barnen måtte få en helgjuten inblick
i allt, som hörde till vår kristendomslära. Från
andra sidan framhölls att undervisningen i 4:e
och 5:e hufvudstyckena skulle blifva mera
fruktbärande, om den uppskötes till
konfirmationstiden. Då kunde ock mera tid i folkskolan
ägnas åt bibelläsning.

- Lärarens förhållande till vår tids religiösa
och politiska rörelser utgjorde föremål för
öfverläggning vid Kinda-kretsens möte den 14 d:s.
Under diskussionen, som inleddes af pastor
Jakobsson i Oppeby,, framhölls, att skolläraren
vid allt, som rör sig omkring honom, borde
intaga en vaksam och försiktig hållning, så att
han gjorde sig förtrogen med både ena och
andra åsikten, men ej genom sin undervisning
direkt verkade för något särskildt parti, dock
alltid hafvande till mål att motarbeta det onda
och främja det goda.

– Silfverbröllop firades den 19 d:s af
ordföranden i Sydvästra Upplands-kretsen af S. A. F.
folkskolläraren E. G. Vensell i Vallby och hans
fru. Samma dag hade kretsen möte i Vallby
skolhus. Samtliga i mötet deltagande inbjödos
på middag hos silfverbrudparet.
Silfverbrud-parets skål föreslogs vid bordet af pastor
Sundstedt, och efter middagen uppläste skolläraren
E. V. Eriksson af honom författade verser.
Såsom en gärd af tacksamhet för det nit och
arbete, som hr Vensell alltid ådagalagt för
Sydvästra Upplandskretsen allt ifrån
föreningens början och intill närvarande stund
öfverlämnades till honom och hans fru en
sockerskål af silfver.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Ombudsmötet.

Sveriges allmänna folkskollärareförenings
tredje ombudsmöte kommer att hållas i
Göteborg i Slöjdföreningens skolas hörsal
(Vasagatan 50) tisdagen den 8 augusti 1893
samt tager sin början kl. 10 f. m.

Program ;

1. Hälsningsord af föreningens ordförande.

2. Upprop af ombudsmötets medlemmar.

3. Val af mötets ordförande, vice ordförande
och sekreterare.

4. Återblick på Sveriges allmänna
folkskollärareförenings verksamhet. (Föredrag af
föreningens sekreterare.)

Öfverläggningsämnen.

5. Kan och bör Sveriges allmänna
folkskollärareförening på något sätt söka verka för
åstadkommande af rättshjälp åt sina medlemmar
i mål, som röra dem i deras ställning såsom
lärare ?

6. Hvilken är ombudsmötets mening rörande
fortsatt utgifvande af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings småskrifter? (I samband
härmed behandlas den från Bollebygds
kretsförening insända frågan: Borde icke föreningens
medlemmar erhålla Sveriges allmänna
folkskollärareförenings småskrifter utan särskild afgift?)

7. Hvilka åtgärder kunna ytterligare
vidtagas för ett fortsatt insamlande af material till
en svenska folkundervisningens historia?

8. Borde icke, sedan nu efter initiativ från
Sveriges allmänna folkskollärareförenings sida
riksdagen hos k. m:t anhållit om utredning af
folkskollärarnes änke- och pupillkassas
ställning i syfte att vinna förbättring i de
nuvarande pensionsvillkoren, nämda förening söka
verka för, att denna utrednings resultat
delgif-ves kassans delägare, så att dessa måtte kunna
komma i tillfälle att yttra sig öfver detsamma,
innan från statsmakternas sida definitivt
beslut med anledning däraf fattas?

9. I ett par län äger Sveriges allmänna
folkskollärareförening ingen anslutning (så i
Västerbottens och Norrbottens). I andra har den
blott ringa utbredning (så i Kopparbergs,
Skaraborgs, Jämtlands och Västmanlands län, där
antalet medlemmar är mindre än fjärdedelen af
antalet lärarekrafter vid folk- och småskolorna).
Hvad är att göra för åstadkommande af
kretsar inom de förra och större lifaktighet för
föreningen inom de senare?

10. Hvad kan göras för att få lärarinnorna
mera intresserade för Sveriges allmänna
folkskollärareförening ?

11. Skulle det växa ändamålsenligt, att
antalet centralstyrelseledamöter ökades till 9, på
det att härigenom större möjlighet skulle gifvas
att invälja lärarinnor i centralstyrelsen?

12. Borde icke den förändring i stadgarna
vidtagas, att centralstyrelseledamöterna väljas
för en tid af 4 år i stället för 2 år?
(Inlämnad af Bollebygds kretsförening.)

13. Vill ombudsmötet förorda den praxis,
att revisor, som tjänstgjort i tre år, icke
åter-väljes, hvarigenom minst en ny revisor skulle
tillkomma hvarje år?

14 Biträder ombudsmötet för sin del den
tolkning af stadgarnas bestämmelser angående
rösträtt i allmänna föreningens angelägenheter,
som centralstyrelsen under de senare åren i
årsskriften meddelat? (Se sid. 18 i årsskriften
för 1893!)

15. Genom hvilka medel utom de hittills
använda anses föreningens syfte kraftigast
kunna främjas?

16. Smärre meddelanden af sekreteraren
och kassaförvaltaren.

På aftonen efter ombudsmötets
afslutande kommer att anordnas ett enkelt
samkväm i enskild paviljong i Slottsskogen,
hvarom närmare underrättelse lämnas vid
mötet.

Såväl vid själfva ombudsmötet som ock
vid samkvämet förekommer enstämmig
sång. Ombuden anmodas därför att
med-hafva Svensk Läraretidnings sångbok samt
att särskildt förbereda sig på följande
nummer:

för mötet; n:r 34, l, 4, 11, 27, 8, 12
och 40;

för samkvämet: n:r 16, 2, 5, 43, 9, 23,
41 och 15.

*



Enär en förteckning öfver ombuden
kommer att tryckas, måste vederbörligen
justerade protokollsutdrag öfver ombudsval vara
insända senast den l instundande augusti
under adress: Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening, Stockholm,
(referat i Svensk Läraretidning ej
tillräckligt). Om protokoll icke inkommit till den
l augusti, kan ombudets namn ej
upptagas i den tryckta förteckningen.

Enligt medgifvande af bestyreisen för
det elfte allmänna svenska
folkskolläraremötet äga ombuden att utfå ombudskort
(att användas vid omröstningar) äfvensom
program hos föreståndaren för nämda
mötes byrå, Vasagatan 50, måndagen den 7
augusti kl. 9-12 f. m. och 4-10,30 e.
m. samt tisdagen den 8 augusti från kl. 8
f. m. Härvid böra de ombud, hvilkas namn
ej hunnit blifva intagna i den tryckta
förteckningen, genom företeende af
vederbörligt protokollsutdrag styrka sin befogenhet
att i mötet deltaga.

Ingen inträdesafgift uppbäres, utan äga
såväl ombud som öfriga medlemmar af
föreningen fritt tillträde, de senare dock
blott så långt utrymmet medgifver.
Centra/styrelsen.

Till ombud äro ytterligare valda:
Falu-kretsen: E. Eriksson i Falun och A.

Elmgren i Hosjö. Suppleanter: G. V. Ekelund

och Elin Lundevall i Falun.

Sydvästra Upplands-kretsen: E. V. Eriksson

i Enköping och Amanda Möller i Ekolsund.

Suppleanter: J. A. Fridell i Husby Sjutolft och

J. E. Lövgren i Litslena.

ÖJjartraktens krets: N. J. Lundell i Bie.
Suppleant: Ludv. Vikman i As.

Kinda-kretsen: A. P. Brage i Oppeby.
Suppleant: A. Flack i Eneby.

S. Nerkes-kretsen: N. G. Kjellander i
Askersund. Suppleant: A. G. Vetterstrand i
Asker-sunds landsförsig.

Åse-Viste-kretsen: J. Åhlström i Tådened.
Suppleant: V. Grönqvist i Tådened.

Lysekils-kretsen: G. Gerle i Gunnesbo och
O. C. Lycke i Lysekil.

Landskrona-kretsen: A. Vallqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free