- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
370

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (605.) 2 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

SVENSK LÄRABETIDKLNG.

N:r 31

f. d. elever vid Chester, Cheltenham m, fi.
seminarier.

Onsdag förmiddag, a) Föredrag om
folkskollärarnes lönefråga; olika förslag till
uttalande framläggas, b) Förslag till uttalande
rörande kroppsagan, c) Föredrag om
minderårigas användande i industriellt arbete;
förslag till uttalande framställas, d) Förslag till
uttalande rörande: 1) statsbidragen till
folkskolorna, 2) decimalsystemets införande i
undervisningen.

Onsdag eftermiddag. Högtidligt mottagande
af de bidrag, som kretsföreningarna insamlat
till välgörenhetsfonderna.

Onsdag afton. Besök i universitetet samt
förevisning däraf; mottagning hos dess
myndigheter.

Torsdag morgon. Förslag till uttalanden
rörande a) revision af skolförfattningen
(bestämmande af ett maximum för klassernas storlek
o. d.); b) modifikation af de föreskrifna
kurserna i teckning; ej villkoren för
folkskolläraretjänsts förening med organist- och
klockarebefattning o. s. v.; d) garanti för lärarne
att icke kunna afskedas utan tjänstefel; e)
önskemål rörande lärareseminarierna (större
stipendier åt lärjungar vid
externatseminarierna, större valfrihet af ämnen, grundligare
studium af pedagogik).

Torsdag eftermiddag. Förslag till uttalaaden
rörande: a) upprättandet af ett offentligt
lärareregister (samt närmare bestämmelser om
lärarediplomet och de rättigheter det medför); b) den
sekundära (mellanskole-) undervisningen, c)
Sådana motioner, hvilkas behandling ej
förut hunnit afslutas, d) Ombudsmötets
högtidliga afslutning; tacksägelseuttalanden o. d.

Torsdag afton. Lärarinnemöte. Tesupé hos
Reformklubben.

Fredag. Utflykter: 1) på kanalen mellan
Manchester och Liverpool, 2) till Southport.

Lördag. Utflykter: 1) till Chester, 2) till
skeppsdockorna, luftjärnbanan m. m.

Att här lämna någon utförligare
redogörelse för, huru denna ram utfylldes kan
naturligtvis ej ifrågakomma. Skildringen
häraf upptager i föreningsorganet »The
Schoolmaster» flera hundra sidor, här och
där upplifvade genom bilder af
konferensens effektfullare scener samt af dess
framstående personligheter sådana de tedde sig
vid de mera spännande ögonblicken af
debatten. Några drag ur förhandlingarna må
dock äfven här anföras.

Sedan öppningshögtidligheterna
försiggått och åtskilliga ärenden af mera formell
betydelse afgjorts, intogs ordförandeplatsen
af föreningens president för det ingående
året, C. Bowden. Under stor hänförelse
antog konferensen därpå förslag till tvänne
tacksamhetsadresser, som skulle textas å
pergament och öfverlämnas till föreningens
mest populära tjänstemän. Den ena var
ställd till afgående presidenten E.
Green-wood, som under 21 år i olika befattningar
intagit en framstående plats bland
föreningens ledande män, och som senast
under 1892; då föreningens dåvarande
president valdes till öfversekreterare, ånyo
hörsammade kallelsen att öfvertaga högsta
ledningen; den andra gällde den nye
öfver-sekreteraren J. H. Yoxall, som under de
föregående två åren varit verksam såsom
vice president, och president.
#

Bland de rena föreningsärendena
föranledde förslaget om landets uppdelning i
2-ij valkretsar för utseende af
centralstyrelse en lång och ganska häftig debatt.
Sedan 12 år hade detta förslag varit på

tal. Trenne gånger hade det t. o. m. i
princip godkänts af konferensen. Närmast
föregående konferens hade uppdragit åt
centralstyrelsen att uppgöra en utförlig plan
för sådan indelning. Styrelsen hade
fullgjort detta uppdrag men därjämte
hemställt till konferensen att icke antaga något
dylikt valsystem. I centralstyrelsen vore
nu alla grader af lärare och skolor
representerade. Föreningen stode på höjden af
anseende och inflytande. Ju mer man
trängt in i frågan, desto klarare hade det
blifvit, att en förändring skulle göra mer
skada än gagn. Med stor röstöfvervikt blef
förslaget ock af konferensen förkastadt.

#

Större delen af konferensens tid
upptogs med behandlingen af allmänna
skolärenden. Om minderårigas användande i
industriellt arbete höll Waddington, lärare
från det stora fabriksområdet Lancashire,
ett längre utredande föredrag af
historiskt-statistiskt innehåll. Enligt den allmänna
lagen ägde de lokala myndigheterna rätt
att fastställa genomgåendet af en viss
folkskoleklass (dock minst den fjärde) för
erhållande af »befrielse» från skolgång,
antingen helt eller delvis, beroende på
åldern och på arten af anställning. Nämda
myndigheter hade begagnat denna rätt
sålunda: i 6,766 landsförsamlingar var
skolgången obligatorisk till och med fjärde
klassen, i 4,016 till och med femte och i
38 till och med sjette; i 66 städer var
den fjärde, i 190 den femte och i 20 den
sjette fastställd såsom obligatorisk.
Resultatet blef, att massor af barn lämnade
skolan för att under »hel» eller »half tid»
arbeta i fabriker och grufvor, innan skolan
hunnit bibringa dem ens en någorlunda
försvarlig utbildning. Mot dessa
missförhållanden måste skol- och barnvänner
inlägga sin gensaga. Följande uttalande
föreslogs:

Detta möte framhåller för regeringen på det
bevekligaste nödvändigheten att till ett helt
förena de olika parlamentsakter, hvilka reglera
de minderårigas användande i industriellt
arbete, samt att i stället för de nu gällande
villkoren för befrielse från skolgång (ålder och
genomgången klass) fastställa ålder och antal
skolbesök, hvarjämte det, af hänsyn till
barnens fysiska, moraliska och intellektuella
utveckling, påyrkar att de af Berlinkongressen
förordade skyddsåtgärderna genomföras.

Många ansågo detta uttalande allt för
litet radikalt. Den af tyske kejsaren
sammankallade Berlinkongressen hade
nämligen satt åldern för inträde i fabriksarbete
så lågt som till fyllda 12 år, medan
däremot fackföreningarnas kongress i
Newcastle satt nämda åldersgräns till 13 år
och »det oafhängiga arbetarepartiet» till
14 år. Det mera moderata förslaget vardt
emellertid, ehuru mot ett starkt mindretal,
af konferensen antaget.
#

Öfver lönefrågan höll föreningens
öfver-sekreterare Yoxall ett med stor
uppmärksamhet afhördt och med lifliga
bifallsyttringar afbrutet föredrag, hvilket enligt
konferensens beslut skulle tryckas och spridas.
Efter en liflig öfverläggning gjordes
följande uttalande: i

1. Enär 41 % af vederbörligen examinerade
och i folkskolans tjänst anställda manliga
lärare uppbära i lön mindre än 1,800 kr., 58 %
af vederbörligen examinerade och anställda
kvinnliga lärare mindre än 1,350 kr.,
tredjedelen af vederbörliga examinerade biträdande
manliga lärare mindre än 27 kr. i veckan och
tre fjärdedelar mindre än 36 kr. i veckan,
fjärdedelen af vederbörligen examinerade
biträdande kvinnliga lärare mindre än 18 kronor i
veckan och tre fjärdedelar mindre än 27 kr.
i veckan,

uttalar konferensen sitt beklagande öfver att
så otillräcklig lön utbetalas till flertalet af
lärare och särskildt till de biträdande, anser
sådan aflöning vara ytterst hinderlig för en
god undervisning och tillika - i betraktande
af den erforderliga långa utbildningstiden, den
ansträngande tjänstgöringen, det i yttre
afseende respektingifvande uppträdande, som af
läraren kräfves samt den förminskade utsikten
att, sedan skolorna nu blifva allt större och
större, avancera till öfverlärarebefattning - i
hög grad obillig mot lärarne.

2. Då den tid nu synes vara inne, att
bestämda mått och steg böra tagas för höjande
af de nuvarande låga minimilönerna i
folkskolan, lämnar konferensen centralstyrelsen i
uppdrag att tillsätta en kommitté, hvilken skall
öfverväga, huruvida ej en särskild fond bör
bildas för understöd åt sådana
föreningsmedlemmar, som vägra att sälja sitt arbete för en
spottstyfver.

Ett förslag hade till och med blifvit
väckt, att i föreningens organ ej skulle få
intagas annons om sådana lediga
läraretjänster, för hvilka erbjödes allt för
otillräcklig lön; det blef dock förkastadt.

Frågan om kroppsaga hade under
senaste tiden blifvit inom och utom
föreningen samt i tidningar och skolstyrelser
ifrigt diskuterad, särskildt af den
anledningen att de flesta engelska
skolreglementen förbehålla »rätten» till dess
utdelande åt skolans öfverlärare. I denna
fråga antogs en längre resolution, gående
ut därpå, att nämda rätt borde tillkomma
hvarje lärare, som förvärfvat lärarediplom.
De reglementen, som förbjöde läraren
anlitandet af ifrågavarande medel, kunde
endast motverka sitt välmenande syfte att
inskränka kroppsagan till ett minimum;
deras enda säkra följd blefve en mängd
ledsamma slitningar mellan lärare,
skolstyrelser och föräldrar.

*



I frågan om kompetens till
inspektörsbefattning gjordes följande uttalande:

Hvar och en, som utnämnes till inspektör,
bör äga sådan omedelbar praktisk erfarenhet
af skolarbetet, att den utgör en borgen för
fullständig insikt i den verksamhet, som han
kallas att öfvervaka och bedöma.
*



Intet af hvad vid konferensen förekom
tilldrog sig emellertid till den grad den
allmänna uppmärksamheten som
presidentens inträdestal. Det räckte mer än en
timme och hade till ämne:
Nödvändigheten af enhet och system i den offentliga
undervisningen.

Nittonde århundradets sista årtionde komme,
enligt talarens åsikt, att blifva epokgörande i
Englands undervisningshistoria. Många
anmärkningar måste ännu göras mot de engelska
folkskolorna. En opartisk granskning visade
dock, att man redan kommit ganska långt
framåt. Amerikanska pedagoger medgåfve, att
de engelska folkskolorna i många afseenden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free