Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (605.) 2 augusti 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
FÖR DAGEN.
Ett allmänt svenskt
folkskolläraremöte
står för dörren. Sedan 1860, då det
första allmänna folkskolläraremötet hölls
i Arboga, hafva tio sådana möten ägt
rum, däraf det tredje i Göteborg år 1862.
Det nu förestående är alltså det elfte i
ordningen.
På den tidrymd af omkring en
mansålder, som ligger mellan det första
folkskolläraremötet och det elfte, har
iakttagaren kunnat anteckna mången
förändring i skolans yttre och inre
förhållanden, förändringar, som kanske till en
stor del föranledts af de samlade
önskningar, föresatser och sträfvanden, som
gifvit sig uttryck på dessa »skol-ting».
Men äfven folkskolemötenas eget
utseende har under årens lopp undergått
väsentliga förändringar. Nya krafter hafva
till de gamlas erfarenhet insatt nya idéer !
i mötesanordningar och
mötesförhandlingar.
#
I fråga om anordningarna för det
stundande skolmötet i Göteborg lämnar
oss det programhäfte, som bestyreisen
utgifvit, godt besked.
Vid uppgörandet af mötets arbetsplan,
som vi förut i sammandrag meddelat,
har den grundsatsen tillämpats, att så
mycket som möjligt af det egentliga
arbetet förlagts till förmiddagarna. Blott
första dagen har
eftermiddagssammanträden (kl. 5-6,30). Icke desto mindre
har för mötets förhandlingar kunnat
anslås en tid af 23 timmar (då de olika
sektionssammanträdena sammanläggas).
Detta har vunnits genom att låta
arbetet börja kl. 9 på morgonen.
För att så tidigt som möjligt bereda
mötesdeltagarne mera personligt umgänge
och tillfälle till ingående och förnyande
af bekantskaper har redan första
mötesdagens afton ett gemensamt samkväm
anordnats. På de följande
eftermiddagarna försiggå om torsdagen en utfärd
till skärgården., om fredagen en
orgelkonsert, om lördagen för dem, som så
önska, en utfärd till Trollhättan (hvilken
senare dock ej på samma sätt som den
föregående utflykten tillhör bestyreisens
anordningar, ehuru mötesbyrån lämnar
upplysning om densamma).
#
Beträffande programmet för mötets
förhandlingar har, som förut nämts, en
berömvärd sparsamhet iakttagits med
afseende på föredrag.
Öfverläggningsäm-nena hafva inskränkts till 15 och
erhållit en bestämd fördelning, hvadan inga
skäl finnas att frukta ett uppskjutande
af deras behandling ytterligare fem år,
såsom ibland måst ske, då programmet
varit öfverlastadt.
Se vi på frågornas innehåll, synes det
stora flertalet kunna försvara sin plats.
Här igenfinna vi visserligen den gamla
minnesläsningsfrågan och de just icke
heller nya räkne- och skriffrågorna m. fl.,
men vi träffa dem i en form, som
åtminstone ej tvingar till att kasta sig på
den föga uppbyggliga striden om
metoder, och de ha erhållit förmånen att få
inledare, som böra kunna tillföra de gamla
men icKe därför oviktiga frågorna nytt
intresse.
Men därjämte förekomma också nya
frågor samt gamla frågor, som
fortfarande äro frågor för dagen. Vi erinra
beträffande den första kategorien om
skolbarnens förseende med
undervisningsmateriel, en fråga som torde vara ägnad
att medföra ett praktiskt resultat i
skol-materielens bättre beskaffenhet,
lämpligare anskaffning och en mera pedagogisk
utdelning. Vidare märkes frågan om
skolkök, en af de senare årens
undervisningsnyheter, samt frågan om
välgörenhet mot fattiga skolbarn. Som bekant
är visst icke all välgörenhet af uppfost
rande beskaffenhet, hur välmenande den
än för öfrigt är. Här möter oss också
frågan om större hänsyns tagande till
skolans vitsord vid minderårigas
anställning, hvilken fråga är väl förtjänt af
uppmärksamhet. Frågan om
barngudstjänster erbjuder tillfälle till tankeutbyte
rörande ett högtidligare firande af
historiska minnesdagar, af skolafslutningar o. d.
Dessutom torde här också kunna blifva
ett och annat sagdt om de olämpliga
anordningar, som på sina ställen
vidtagas för skolbarnens deltagande i
gudstjänsten. Frågan om skogsvård har också
sin stora nationella betydelse.
På det förut omnämda
Göteborgsmötet 1862 diskuterades bland annat oin
skolaga. Det är nu många år sedan
dess, men frågan har ännu ej blifvit till
allas belåtenhet löst. Den står därför
som en fråga för dagen äfven på detta
mötes program.
Bland andra viktiga angelägenheter, som
mötet skall öfverlägga om, märkas
folkskoleinspektionen och de mycket
omta-talade »rninimikurserna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
