- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
383

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (606.) 9 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 32

SVENSK LÄRARETIDNING*

383

modersmålet vid Stockholms realläroverk 1878
-80, såsom e. o. amanuens i riksarkivet och
e. o. kanslist i ecklesiastikdepartementet 1877
-80, såsom vikarierande lektor i historia,
geografi och modersmålet vid Göteborgs
latinläroverk 1880-83. Utnämdes till ordinarie lektor
i nyssnämda ämnen vid Göteborgs realläroverk
1883 samt till professor i historia och
statskunskap vid Göteborgs högskola 1890. Har
i vetenskapligt syfte företagit flera utrikes
resor, bland annat för arkivforskningar till Karl
XILs historia, med hvars utarbetande han
under flera år varit sysselsatt. Var 1891 svenskt
ombud vid internationella geografiska
kongressen i Bern. Bland hans många arbeten (de
flesta af historiskt innehåll) märkes en vid
allmänna läroverken mycket använd skolgeografi.
Sedan 1884; är G. medlem af Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse, inom hvilken han från
1892 års början bekläder ordförandeplatsen.

F. B.

Doktor J. M. Ambrosius.

Om uppgiften att i egenskap af
inspektor vara ställd i spetsen för en större stads
folkskoleväsen i allmänhet måste anses
särdeles maktpåliggande, så är detta i ännu
högre grad fallet vid de tillfällen, då
skolväsendets utveckling befinner sig vid
sådana punkter, där det icke allenast gäller
att åstadkomma en förändring i det
bestående utan äfven att i en tid af strider om
skolorganisationer taga detta steg i den
rätta riktningen. De nya former, som följa
af en större reorganisation på skolans
fält, kunna nämligen i sig innebära
lifs-fröet till en fortgående utveckling i sund
och samhällsnyttig riktning, men de kunna
ock blifva de skrankor, som för långa
tider klafbinda skolan och dess arbetare i
en för skolväsendets framgångsrika
verksamhet ödesdiger tvångströja.

Det torde icke vara obekant, att
Göteborgs folkskoleväsen under de senast gångna
åren underkastats en ganska grundlig
omstöpning, likasom ock att en af de
drifvande krafterna härvid varit den man,
hvilken för närvarande innehar
befattningen att vara Göteborgs stads
folkskoleinspektör.

Att d:r /. M. Ambrosius under de 11
år, han såsom inspektor ledt arbetet vid
Göteborgs folkskolor, utvecklat en rastlös
och insiktsfull verksamhet, därom råder
blott en enda tanke. Och den ställning,
han intager i afseende på frågan om
folkskolans plats i vårt skolsystem,
tillförsäkrar honom plats bland våra ledande
pedagoger.

»Ämbetsmannens son i sin måhända
något bättre rock kan hafva stor nytta af
att sitta på samma bänk som
arbetaresonen i torftigare dräkt; båda behöfva lära
känna och värdera hvarandra», yttrade han
en gång på ett skolmöte. Han har ock
praktiskt tillämpat denna sats och låtit sina
egna barn få den första undervisningen i
folkskolan, hvarigenom han sålunda velat
visa, att folkskolans undervisning lämpar
sig för alla samhällsklassers barn.

För två år sedan uttalade sig d:r A.
inom skolstyrelsens pedagogiska afdelning
för åstadkommande af en fortsatt
undervisning på folkskolans grund. Han säger
därom bland annat:

För min del är jag öfvertygad därom, atl
idén om en s. k. borgareskola kan lättare
förverkligas på folkskolans grund med begagnande
af de^n stora frihet, som folkskolestadgan till
städjer i fråga om valet af lämpliga
skolformer samt vid inrättandet af lärokurser och
anskaffandet af lärarekrafter, än det torde kunna
ske i anslutning t. ex. till de högre
läroverken.

gillande af inspektörens åsikt i
ämnet beslöt skolstyrelsen, att folkskolans
femte årsklass (omfattande sjunde skolåret]
skull^ tills vidare bibehållas såsom en
fortsättning och utvidgning af
undervisningen, Samt att i mån af utrymme det skulle
tillåtas de lärjungar, som önska förvärfva
sig ^n säkrare och grundligare kunskap,
att kvarstanna ytterligare ett år (det
åttonde) i femte klassen.

Denna hans åsikt om en på folkskolans
grund fortsatt undervisning åberopas ock
af folkskolestyrelsens ordförande, professor
Ernst Carlsson, i det till samma styrelse
framställda märkliga förslaget om en
»Folkskolans högre afdelning», omfattande
äfven en sjette årsklass, hvilket förslag
återgifves fullständigt i n:r 16 af denna
tidning för innevarande år.

Hvad resultatet kan blifva af detta
förslag, är ännu obekant; men ett är visst,
nämligen att Göteborg i viss mån redan
har en öfverbyggnad på folkskolan, sedan
det under förra året i samband med
reor-ganisationen bestämts, att fjärde klassen
skall utgöra ett obligatoriskt led af
folkskolekursen, hvadan denna, då småskolan
medräknas, omfattar 6 årskurser; de
följande ett eller två frivilliga skolåren äro
afsedda för en utförligare undervisning.

En af de betydelsefullaste yttre
förändringarna inom Göteborgs folkskolor är
inrättandet af öfverläraresystemet. Den form,
i hvilken detta system där blifvit infördt,
synes komma att förhindra uppkomsten af
tvister och slitningar, hvilka på andra håll
stundom lägga hinder i vägen för ett godt
samarbete. Här är det nämligen ställdt
på sådan grund, att den enskilde lärarens
omdöme respekteras och öfverlärarens
förmanskap egentligen är af administrativ och
expeditionell natur. Man har dessutom
vid öfverlärarebefattningarnas tillsättande
följt den grundsatsen att icke för
ändamålet importera i och för
folkskoleangelägenheter mer eller mindre främmande
personer utan härtill välja sådana män,
som med sin lämplighet i öfrigt
förena erfarenhet såsom lärare i folkskolan.

Då inspektörens ställning ju är sådan,
att han utgör ett slags förmedlande länk
mellan skolstyrelse och lärarepersonal, kan
han icke vara utan inflytande på den
ställning dessa båda intaga till hvarandra. Att
skolstyrelsen såsom den öfverordnade lånar
ett villigt öra till de erfarenheter och den
sakkunskap, som kan vara att finna hos
lärarekåren, särskildt i frågor af
pedagogisk art, har alltid visat sig lända till
skolans fromma. Det förtjänar därför här
antecknas, att under den nu genomförda
re-organisationen af Göteborgs folkskoleväsen
har åt lärarepersonalen lämnats tillfälle att
utöfva ett väsentligt inflytande icke
allenast då det gällt bestämmandet af läro-

kurser och läroböcker utan ock
beträffande själfva skolreglementet.

I afseende på skolans inre lif, dess
undervisning och uppfostran kräfves af
chefen ett praktiskt omdöme och en
fördomsfrihet, som låter hvarje sak gälla för hvad
den är, oberoende af alla doktriner och
förutfattade meningar. Beträffande själfva
undervisningen är d:r A. ingen vän af
lärdomsprål; han vill, att det inlärda skall
vara nyttigt. Mer än en gång har han
därför ock tagit till orda för en
kristendomsundervisning, som lämnade mera
behållning för barnens sedliga och religiösa
lif än den, som nu stundom meddelas under

kristendomstimmarna. Han ansluter sig

s

till deri åsikten, att läroboken i ämnet ej
bör vara uppställd i frågor och svar. Icke
heller är han af den åsikten, att de fattiga
barnen genom för dem inrättade
minimi-kurser skola beröfvas tillfälle till en
ordentlig skolundervisning. Den normalplan,
i hvilkens utarbetande han deltagit, vet
heller icke af dessa minimikurser.

För lärarekårens fortsatta utbildning har
d:r A. ådagalagt lifligt intresse. I
styrelsen för de i Göteborg upprättade
fortbildningskurserna är han ordförande och skall
under nästa termin hålla en serie
kostnadsfria föreläsningar inom dessa kurser.

*



Johan Mathias Ambrosius är född i Lund
den 8 februari 1843. Fadern var
kontraktsprosten Carl Ambrosius Jönsson i
Förs-löf. A. blef student i Lund 1860 och filosofie
doktor därstädes 1868. Denna doktorspromotion
skulle man nästan kunna kalla en
folkskole-inspektörspromotion. Det visade sig nämligen
vid det nyss i Lund firade doktorsjubileet, att
flera af de år 1868 i Lund promoverade helt
eller delvis ägnat sig åt folkskoleinspektionen
(doktorerna Ambrosius, L A. Lyttkens, J. A.
Vallin, A. O. Stenkula och N. J. O. H.
Lindström).

D:r A. inträdde redan i unga år i
folkundervisningens tjänst. Han blef nämligen år
1868 vikarierande och följande året ordinarie
adjunkt vid Lunds folkskollärareseminarium.
Från 1874 var han därjämte förordnad till
folkskoleinspektör inom en del af Lunds stift. "Båda
dessa befattningar frånträdde han vid slutet af
1881, då han kallades till inspektor för
Göteborgs folkskolor. Han har deltagit i
utarbetandet af 1878 års normalplan samt varit
ledamot i kommittén för granskning af läroböcker
för folkskolan. Själf har han utgifvit en
läsebok för småskolan, hvilken användes vid
Göteborgs och åtskilliga andra folkskolor.

År 1888 företog d-.r A. en pedagogisk
studieresa i Tyskland, under hvilken särskildt
skolornas organisation utgjorde föremålet för hans
iakttagelser.

*



Vid det sjunde allmänna svenska
folkskolläraremötet i Lund 1871 var d:r
Ambrosius mötets sekreterare. Då vi i dag
meddela hans bild, är han ordförande i
bestyreisen för det elfte allmänna svenska
:olkskolläraremötet. Med aldrig svikande
ntresse har han burit den ingalunda lätta
3örda, som medföljer ett dylikt uppdrag,
och för mötets ändamålsenliga anordnande
lar han nedlagt mycket arbete. D.

Läraretidnings Sångbol^

kan fortfarande erhållas gratis genom att
prenumerera på Svensk Läraretidning. Pris 1 kr,
25 öre för kvartalet. Enstaka exemplar af
sångboken betinga ett pris af 40 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free