- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
384

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (606.) 9 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

FÖR DAGEN.

Rättshjälp åt
föreningsmedlemmar. |

Främst bland öfverläggningsämnena
vid gårdagens ombudsmöte i Göteborg
stod frågan:

Kan och bör Sveriges allmänna
folkskollärareförening på något sätt söka verka för
åstadkommande af rättshjälp åt sina medlemmar i
mål, som röra dem i deras ställning såsom
lärare?

Diskussionen inleddes af motionären i
ämnet Emil Hammarlund med ett
anförande, som här återgifves i något
förkortad form.

Vid ett tillfälle sådant som detta, då
ombud för Sveriges allmänna
folkskollärareförenings kretsar samlats för rådplägning
om gemensamma angelägenheter, böra vi
ej allenast blicka tillbaka på, hvad som
är uträttadt, utan ock rikta vår
uppmärksamhet framåt och se till, hvad som
ytterligare kan göras för föreningens
utveckling och för medlemmarnas bästa.

Ett bland de närmast liggande
framtidsmålen synes mig vara beredande af
rättshjälp åt föreningens medlemmar i mål, som
direkt röra dem i deras ställning såsom
lärare.

Behofvet af dylik rättshjälp ligger i
öppen dag. Då den unge läraren träder ut
från seminariet för att på egen hand börja
sitt arbete i folkskolans tjänst, har han
mycket ringa insikter i de lagar och
författningar, efter hvilka han har att rätta sig
i sitt skolarbete. Vid seminariet har han
kanske icke ens fått inhämta, hvad han
har att iakttaga, då han skall anmäla sig
som sökande till en läraretjänst. Ännu
mindre har han fått kännedom om sina
skyldigheter gent emot församling och
förmän samt om - sina rättigheter. Godt
då, om han kan kan få råd och hjälp af
äldre kamrater. Hvart bör han vända sig,
om icke främst till sina kamrater i
lärareföreningen?

Men ute i lifvet stöter han måhända
rätt snart på motigheter: han trakasseras,
han har svårt att få ut de honom
tillförsäkrade förmånerna o. s. v. En mängd
exempel härpå har tyvärr Svensk
Läraretidning haft plikten att framdraga hvarje
år. Vi hafva sålunda sett, hurusom i flera
fall lärare blifvit förvägrade de rättigheter,
hvilka tillerkänts dem genom annonser;
hurusom lärare blifvit trakasserade, för det
de efter bästa förstånd sökt upprätthålla
tukt och ordning bland ungdomen;
hurusom lönenedsättningar beslutats för lärare,
blott därför att de vågat uttala andra
politiska åsikter än de, hvilka hysas af de
maktägande i samhället; ja hurusom
lönenedsättningar följt, därför att läraren hållit
andaktsstunder med folket. Ibland har
det godtyckliga förfarandet mot en lärare
rent af stött på det löjliga.

Exempel. En församling valde i december
läraren till skolrådsledamot. Vid kyrkostämma
i mars, då valet för länge sedan vunnit laga

kraft, gjorde en vid decemberstämman
frånvarande församlingsmedlem anmärkning mot
valet: det kunde ej vara lämpligt, att läraren
gjorts till skolrådsledamot, menade han.
Ordföranden frågade, om församlingen gillade
anmärkningen. Härpå svarades ja, och så
förklarades läraren utan vidare - afsatt från
sitt skolrådsledamotskap. Nytt val skedde på
stående fot, ehuru intet därom fanns nämdt i
kungörelsen angående stämman.

Vid dylika trakasserier - ibland för en
lärares framtida existens ganska allvarliga
- kan det vara godt, att han har ett
stöd af kamrater. Hvar bör dylikt stöd
sökas om icke främst i lärareföreningen?

Kan då föreningen något göra för
beredande af rättshjälp åt sina medlemmar?
Väl förfogar föreningen icke öfver större
ekonomiska resurser, men med god vilja
bör dock något kunna göras på detta
område. Moraliskt stöd kan naturligtvis
alltid lämnas, och ofta betyder detta lika
mycket eller mera än ekonomisk hjälp.

En annan fråga blir, huruvida föreningen
såsom sådan bör ägna sina krafter åt delta
håll. Härpå måste enligt mitt förmenande
svaras ja. Det skulle gagna medlemmarna,
väcka större intresse för föreningen och
höja solidaritetskänslan. Härtill kommer,
att, saken kunde ordnas så, att allt flera
föreningsmedlemmar sattes i tillfälle att
aktivt deltaga i föreningsarbetet.

Innan jag något yttrar mig om, huru
jag tänkt, att saken kunde ordnas i vårt
land, torde det intressera ombuden och
öfriga föreningsmedlemmar att höra, huru
den allmänna lärareföreningen i ett annat
land organiserat denna angelägenhet. Med
stöd af inhämtade upplysningar skall jag
alltså lämna en kort redogörelse för

Englands allmänna lärareförenings afdelning
för rättshjälp.

Englands allmänna lärareförening, stiftad
1870, hade vid detta års början 23,170
medlemmar. Medlemsafgiften,
ursprungligen l shilling (90 öre), utgår sedan 1889
med 6 shilling, däraf tredjedelen tillfaller
afdelningen för rättshjälp. Föreningens
inkomster uppgingo förra året i rundt tal
till 135,000 och utgifterna till 130,000
kr., däraf för rättshjälp 43,000 kr.

Afdelningen för rättshjälp upprättades i
sin nuvarande form 1885 (redan förut
hade föreningen i mindre skala lämnat
rättshjälp). Ar från år har denna afdelning
tillvuxit i betydelse och betecknas nu
såsom »föreningens ryggrad». Då
rättshjälpen är af direkt och personlig natur
uppskattas den lättare än de indirekta
fördelar, som föreningens verksamhet i öfrigt
medför.

Rättshjälp lämnas endast åt
föreningsmedlemmar och under inga som helst
omständigheter åt lärare och lärarinnor, som
försummat att betala medlemsafgiften.
Hjälpen är tvåfaldig, nämligen:

a) råd och hjälp i mål, som enligt
vederbörande krets och centralstyrelsens mening angå
lärareyrkets rättigheter och intressen;

b) ersättning till den föreningsmedlem, som
enligt samma myndigheters omdöme lidit skada
genom någon rättsåtgärd, som vidtagits för att
skydda »yrkesintressen».

Hvarje föreningsmedlem kan göra
anspråk på rättshjälp och ersättning - dess
erhållande dock beroende på
rekommendation af vederbörande krets samt på
centralstyrelsens beslut.

I alla de mål, som föreningen åtagit sig,
betalas samtliga kostnaderna af föreningen
- dock med undantag för sådana fall,
där den rättssökande enligt
centralstyrelsens åsikt hemlighållit bevis eller
medvetet lämnat oriktiga uppgifter.

Krets må icke rekommendera, ej heller
centralstyrelsen bevilja ansökan om
rättshjälp, därest icke följande villkor äro
uppfyllda :

a) Saken skall vara af »yrkesnatur».

b) Vid tiden för »svårighetens» inträffande
måste sökandens namn finnas i föreningens
medlemsförteckning för det föregående året.

c) Sökanden skall hafva inbetalt hela sin
medlemsafgift för det löpande året.

I hvarje af föreningen upptaget rättsfall
skall centralstyrelsen hafva oinskränkt
frihet att fullfölja eller nedlägga målet, ingå
kompromiss o. s. v., på sätt och villkor
som synas centralstyrelsen fördelaktigast.

Medlem, som öfverlämna! sin sak i
föreningens hand, får ej träda i förbindelse
med motparten eller söka uppgörelse eller
draga sig tillbaka annat än med
centralstyrelsens tillåtelse.

Om en sak underställes föreningens
skiljedom, skola båda parterna underteckna
en förbindelse, att de åtnöja sig med det
blifvande utslaget.

Rättshjälpsafdelningen handhafves af
centralstyrelsen genom dess utskott för
rättsfrågor. Detta består alltså af
centralstyrelseledamöter och tillsättes vid den
nyvalda centralstyrelsens första
sammanträde.

På grund af det allt mera vidgade
arbetet beslöt ombudsmötet i fjor, att en
särskild person skulle i egenskap af Law
Clerk (rättsnotarie) ägna hela sin tid åt
rättshjälpsafdelningen. Som Law Glerk
anställdes mr T. A. Organ, f. d. ordförande
i centralstyrelsens utskott för rättsfrågor,
f. d. lärare vid Londons folkskolor
(genomgick sommaren 1889 kurs vid Nääs
slöjdlärareseminarium, hvadan han är
känd af åtskilliga svenska lärare). Hans
lön är i fjorårets utgiftsstat upptagen till
2,400 kr./förmodligen blott för V2 eller
2/3 år (biträdande sekreteraren i
centralstyrelsen aflönas nämligen med nära 5,000
kr. pr år).

Utskottet för rättsfrågor har vidare till
sitt biträde en juridisk rådgifvare och en
föreningens advokat. Deras arvoden utgå
efter en viss taxa och äro beroende af de
uppdrag, som de utföra.

Såsom ofvan nämts skall krets
rekommendera, innan något åtgöres (begäran om
råd kan dock insändas direkt till Law
Clerk). För hvarje krets är anställd en
kretsadvokat. Denne, som förordnas af
centralstyrelsen på förslag af kretsen,
utför målen vid de lokala domstolarna.

En mängd tryckta blanketter och
formulär underlätta i hög grad arbetet.

Här några siffror från afdelningens
verksamhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free