Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (606.) 9 augusti 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 32
lektionstimmen, när lifaktigheten tyckes vilja
tryta hos läraren eller hos lärjungarna.
Ja, vid våra diskussionsöfningar är det
stundom ganska svårt att få
öfverläggningen i gång, men det går oftast
förträffligt, om vi först sjunga en sång.
I den bygd, där jag länge haft min
verksamhet, deltager man vid allmänna
möten numera ganska lifligt, ja ofta
riktigt kraftigt i de gemensamma sångerna,
och vid gillen och familjhögtider har det
blifvit mer och mer brukligt att
tillsammans, ung och gammal, uppstämma
unisona sånger. Jag vågar åtminstone säga,
att den enstämmiga sången är på god väg
att eröfra terrängen. Men därmed dödas
visserligen icke den flerstämmiga.
Tvärtom: den har fått fart på nytt. Enda
skillnaden mot förut är den, att man har större
anspråk på ren ton och god
samman-sjungning.
Den norske skolmannen Kristoffer Bruun
har någonstädes jämfört den samfällda
enstämmiga sången vid roten af trädet och
sagt, att den flerstämmiga sången är
toppen eller kronan. Jag skulle vilja förlikna
den förra vid en stor park med fager
gräsmatta och tusentals små vildblommor,
under det att den flerstämmiga körsången
motsvarar de vackra ståtliga
blomstergrupperna och buskagen. De enstaka
majestätiska parkträden representeras af den
härliga, fulltoniga solosången. Den
samfällda sången bildar således det breda
underlaget för de högre konstarterna, och
den måste komma i främsta rummet.
Måtte det om hvarje svensk skola kunna
i en snar framtid sägas, hvad skalden
A. U. Bååth sjunger:
Och sången den svenska, den friska, som förr
ljöd högt öfver marker och skog
men tegat länge, såg öppnad din dörr;
till dig sin tillflykt den tog
och bröt så sin långa tystnad till slut
och sjöng med kraft så sin längtan ut:
och hör hur det svarar i djupa dalar!
Leonard Holmström.
Litteratur.
Nytt i bokhandeln.
Några meddelanden om Svenska
akademiens ordbok öfver svenska språket. Föredrag
vid femte allmänna flickskolemötet i Lund den
14 juni 1893 af Gustaf Cederschiöld. Lund,
G. V. K. Gleerups förlag. 10 öre.
Nyheter, som beröra
skolvärlden, mottagas med
tacksamhet från alla
delar af riket. Meddelare böra alltid
för redaktionen uppgifva namn och
adress, hvilka dock under inga
omständigheter yppas. Skrif kort och
rakt på sak, skrif genast, då något
händt, och skrif of ta I Meddela
framför allt genast alla utnämningar vid
folk- och småskolan! Skrif namnen
tydligt! Begagna gärna br ef kort!___
Kandidatlista.
Valet af ledamöter i centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
samt af revisorer är nu kändt i 72
kretsar. Följande personer hafva erhållit
röstmajoritet inom mera än en kretsförening
(siffrorna inom parentes angifva antalet
kretsar):
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Alfr. Dalin, Huskvarna. (70.)
J. G. Söderberg, Lidköping. (65.)
Fridtjuv Berg, Stockholm. (62.)
J. Franzén, Lund. (4.)
R. Norén, Bollnäs. (4.)
N. G. Ljunggren, Nyköping. (2.)
B. G. Rodhe, Göteborg. (2.)
b) Revisorer.
N. Rosengren, Norrköping. (68.)
And. Lindén, Stockholm. (63.)
G. M. Celander, Arboga.* (19.)
Nils Lundahl, Lund. (18.)
E. G. Vensell, Vallby. (8.)
Alex. Jonsson, Stockholm. (4.)
K. E. Lidholm, Stockholm. (4.)
E. A. Alström, Balingsta. (2.)
O. Bejbom, Strängnäs. (2.)
J. Hammarlund, Malmö. (2.)
B. J. Landegren, Eskilstuna. (2.)
J. P. Lindén, Stockholm. (2.)
N. G. Ljunggren, Nyköping. (2.)
J. Neander, Finnerödja. (2.)
A. G. Vihlander, Motala. (2.)
Förestående förteckning kan tjäna som
kandidatlista för de valmän, hvilka önska
undvika allt för stor röstsplittring.
I öfrigt fästes uppmärksamheten på
följande omständigheter:
1) att valen enligt stadgarna skola ske
med slutna sedlar;
2) att valsedel skall innehålla 3 namn
på styrelseledamöter och 3 namn på
revisorer samt vara så affattad, att den ej kan
föranleda till något misstag;
3) att vid styrelsevalet ej får röstas på
de kvarstående styrelsemedlemmarna (A. F.
Skoglund, E. Hammarlund,, J. J. Dalström
och Joh:s Johansson);
4) att vid revisorsvalet icke får röstas
på styrelseledamöter eller suppleanter för
1893’(nämligen A. F. Skoglund, J. G.
Söderberg, Fr. Berg, E. Hammarlund, J.
J. Dalström, Alfr. Dalin och Joh:s
Johansson samt R. Norén, B. C. Rodhe och J.
Franzén).
Valsedel, som i något af dessa
hänseenden är oriktig, skall af kretsordföranden
kasseras och ej medräknas i valprotokollet.
* Har undanbedt sig återval.
Dödsfall.
B. M. Börjesson f- Den 26 juli afled
hastigt folkskolläraren i Fjärås i Halland
Börje Martin Börjesson i en ålder af
endast 38 år. Den aflidne, född i Fjärås
den l februari 1855, aflade
folkskollärareexamen i Göteborg våren 1878. Från sitt
12:e år hade han inom församlingen
tjänstgjort först som biträdande lärare och
sedan som småskollärare. Börjesson har
som lärare varit mycket afhållen för
sällspord skicklighet och berömvärdt nit.
Genom sitt vänliga och kärleksfulla sätt mot
sina lärjungar lyckades han i hög grad
vinna deras hjärtan och skall därföre hos
dem länge lefva i tacksamt minne. Den
oförtrutna verksamhet han utöfvat i
folkbildningens tjänst har burit och skall bära
rika frukter. Som kamrat har han varit
mycket värderad och afhållen. Sedan två
år änkling, sörjes B. närmast af en dotter
och en åldrig moder.
Frid öfver hans minne!
Fria ord.
Om tiden för våra större Skolmöten.
En insändare i n:r 9 af Svensk Läraretidning
föreslog, att stundande folkskolläraremöte i
Göteborg måtte hållas under någon af de sista
veckorna i juli månad. Tiden för detta möte
var ju redan då definitivt afgjord, och det
framställda förslaget kunde således icke f. n.
erhålla några praktiska följder. Dess
motivering innehåller dock så obestridliga sanningar,
att de äro värda att tillvaratagas för att om
möjligt göras fruktbärande för framtiden.
Visserligen tål det påståendet, att under
senare delen af juli undervisningen i alla våra
folkskolor är inställd, något modifieras. Men
verkliga förhållandet är dock, att under denna
tid endast ett relativt fåtal folkskolor äro i
verksamhet. Häraf följer, såsom ock nämde
insändare klart påvisat, att våra
folkskolläraremöten skulle blifva mera tillgängliga för
landsbygdens lärare, såvida de hölles i slutet
af juli i stället för, såsom nu oftast sker, i
början af augusti, då en stor del af
folkskolorna på landet börja höstterminen.
Låtom oss skärskåda de skäl, som tala för
den hittills vanliga tiden. Insändaren vill inte
göra några som helst insinuationer, men ett
af de tyngst vägande härvidlag torde vara,
att höstterminen vid våra städers folkskolor i
allmänhet börjar i medlet af augusti. Under
sådana förhållanden är det af intresse för
herrar stadslärare att få skolmötena förlagda
till de dagar, som närmast föregå stundande
terminsöppning, helst som många af dem
under ferierna vistas å kringliggande landsbygd.
Men herrar stadslärare borde väl för
mötesbesöket kunna uppoffra några af feriernas
högsommardagar. Att flera af dem för samma
ändamål få bekosta sig en kortare resa är ju
ett föga talande skäl.
I motsatt fall riskerar en stor del af
landsbygdens lärare att få försaka besöken å de
flesta af våra Skolmöten. Att dessa i
jämförelse med sina stadskollegor drabbas af den
största förlusten, torde vara obestridligt.
Insändaren vill därför uppmana blifvande
skol-mötesdeltagare att vid beslutet om tiden för
nästa allmänna folkskolläraremöte bestämma,
att detsamma måtte hållas under någon af de
sista veckorna af juli. Skulle någon vid
öfverläggningen vilja framhålla ofvan uttalade
åsikter, stannar insändaren i tacksamhet till
honom eller henne.
Göran.
(Redaktionens åsikter i detta ämne äro
uttalade i n:r 9.)
Sången vid Göteborgsmötet.
Fästan, då detta läses i Göteborg, en del af
mötet redan förevarit, ber jag dock, såsom
svar till insändarne »Måsse» och »Flere
folkskollärare» och med tacksamhet för deras
uttalade förtroende, få meddela, att jag af annat
göromål vid mötet är alldeles förhindrad åtaga
mig af dem nämda uppdraget. Så varm vän
jag än är af den enstämmiga sången, kan jag
likvisst icke förneka, att det skulle varit
fägne-samt äfven få höra några af våra enkom för
manskvartett komponerade sånger af
Vennerberg, Lindblad m. fl., hvilka väl icke heller
äro uteslutande afsedda för konsertsalen, men
då frågan är för sent framkommen, torde den
för denna gång möjligen böra förfalla. Till
den kraft och verkan det hafva kan har jag
emellertid framställt ärendet för hr O. L.
Svensson, ledaren af mötets blandade kör, och skulle
han finna det görligt att bilda äfven en
tillfällig manskör, vore både jag och troligen
många andra hrr »Måsse» och »Flere
folkskollärare» tack skyldiga för det uppslag i
saken, som af dem blifvit gifvet. Unisona
sången är hufvudsaken, men icke bör väl
därför den flerstämmiga bannlysas från möten och
samkväm, om resurser eljest förefinnas.
Göteborg den 4 augusti 1893.
Gottfrid Gisslow.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
