- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
401

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (607.) 16 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 33

SVENSK LIKARETIDNING.

401

möten, men i hög grad stämningsfulla.
Härtill bidrog ganska väsentligt den
enstämmiga sången - på sätt och vis en
nyhet vid de allmänna
folkskolläraremötena. Unison sång förekom dessutom
ganska flitigt mellan förhandlingarna.
För hvar dag som gick tog sången större
fart och gick med bättre lif - ett godt
omen för kommande möten.

Mötet karakteriserades för öfrigt på
ett särdeles lyckligt sätt af ordföranden
i det afslutningstal, som återgifves här

ofvan.

*



Elfte allmänna svenska
folkollärare-mötet är nu ett minne blott, men ett
minne, som helt visst sent om någonsin
skall förblekna hos dem, som hade nöjet
däri deltaga.

En prickning

fick onekligen det allmänna
folkskolläraremötet af statskyrkans främste
representant på mötesplatsen, biskop E. H.
Rodhe. Då vi i föregående nummer
om-nämde, att han återtagit sitt löfte om
inledningspredikan för mötet, ansågo vi
det endast som en långt drifven
misstänksamhet att tro, det hr biskopen
nekat att predika i själfva domkyrkan,
därför att mötet sedan skulle hållas i en
lokal, som visserligen var den enda
möjliga, men sorn hade det felet att vid
andra tillfällen användas till religiösa
sammankomster och andaktsöfningar.

Ty värr misstogo vi oss. Det förhåller
sig verkligen så, att då biskopen erfor,
att mötet måste hållas i
Betlehemskyrkan, ville han ej i sin egen domkyrka
förkunna Guds ord för deltagarne i detta
möte.

Bland rnötesmedlemmarne voro väl
omkring 1,500 lärare eller lärarinnor, som
hafva sig ålagdt att undervisa i
kristendomskunskap i folkskolan, en
omständighet, som väl borde innebära någon
anledning att taga vara på ett tillfälle
som det hr biskopen erbjudna.

I sitt herdabref för fem år tillbaka
klagar biskop Rodhe: »Med detta»
(lärarens inflytande öfver ungdomen) »för
ögonen kunna vi ej annat än med djupt
vemod se, hurusom ganska många af
vårt lands folkskollärare omfattat
åskådningar, hvilka åtminstone i sin
konsekvens gå ut på ett nedbrytande af
kristliga sanningar och ordningar, och hurusom
ännu flera slutit sig till de subjektivistiska
riktningar, från hvilka så stor fara hotar
vår lutherska kyrka.»

Äfvenledes vid kyrkomötet för fem år
sedan klagades bittert öfver
folkskollärarnes okyrklighet. Och det skulle,
sedan vi sett, huru långt en af kyrkans
ledande män kan gå i mekanisk
uppfattning af sin ställning, ej förvåna, om vid
det snart sammanträdande kyrkomötet
motion väcktes i syfte att förbjuda
skol-mötens hållande i lokaler sådana som
Blasieholmskyrkan i Stockholm och
Betlehemskyrkan i Göteborg. Måhända
kunna i väggarna till dessa samlingsrum
hafva gömt sig falska läror!

Det är oss icke svårt att fatta också
det vemod, med hvilket statskyrkans
många vänner inom lärarekåren bevittna
ett sådant förväxlande af hufvudsak och
bisak.

Rätt många af statskyrkans präster
vågade emellertid icke blott infinna sig
utan äfven medverka vid mötet.
Undervisningsväsendets särskilde vårdare i vårt
land, ecklesiastikministern, öfvervar en
stor del af mötets förhandlingar, och ett
af mötets allra sista beslut var att
uttrycka ett tack till Betlehemskyrkans
styrelse, en tacksamhet som för öfrigt i
afskedets stund hjärtligt tolkades af en
bland statskyrkans präster.

»Prickningen» torde härmed kunna
anses åtminstone mildrad.

Väl sedda

voro lärare och lärarinnor i Göteborg i
förra veckan. I Göteborgstidningen
Förpostens Amanda-bref yttras härom
följande vänliga ord:

»Då vi gått och betraktat dessa lärare
och lärarinnor några dagar och känna igen
deras anleten, när vi möta dem, så tycka
vi nästan, att vi hålla af dem som gamla
goda vänner, om hvilka vi veta, att ur
deras skolor och uppfostringsanstalter är
det, som det kommande Sverige skall gå,
som de kommande släktena skola föra med
sig ut i lifvet sina respektiva små
kunskapsförråd, men hvad mer är sin daning,
sin väckelse i riktning att bli - hvad
man säger - folk och skapliga
medborgareämnen. Och med tanken därpå är
det, som vi lyfta på hatten för samtliga
deltagarne i elfte svenska läraremötet.»

För första gången

vid ett allmänt svenskt folkskolläraremöte
har en kvinna fungerat som ordförande.
Den äran tillkom i onsdags Sveriges
andra kvinnliga skolrådsledamot fröken Eva
Rodhe i Göteborg.

För godt pris

kunna intresserade lärare och lärarinnor
äfvensom öfriga skolvänner få en
tillförlitlig redogörelse för förra veckans
märkliga och vällyckade folkskolläraremöte.
Enligt hvad vi erfarit, hafva också
redan öfver 600 subskribenter antecknat
sig. Se vidare meddelandet härom på
annat ställe i dagens nummer!

Tjänsteårsberäkning’.
Folkskollärarinnan i Brunskogs församling, Värmlands
län, Sofia Helling hade hos k. m:t
anhållit, att hon måtte fä såsom ordinarie
tjänsteår räkna den tid, hvarunder hon från
midten af juni 1873 till den 29 okt. 1877
haft anställning såsom lärarinna vid
Borgviks aktiebolags enskilda skola inom
nämda församling.

Då, enligt hvad af handlingarna
fram-ginge, ifrågavarande skola, jämväl innan
densamma upptagits som en församlingens
skola, meddelat undervisning åt alla till
Brunsbergs Skolrote hörande barn i samt-

liga till folkskolan hörande läroämnen, och
skolan under den ifrågavarande tiden stått
under skolrådets tillsyn och varit
underkastad inspektion af vederbörande
folkskoleinspektör, samt då sökanden för sin
tjänstgöring blifvit väl vitsordad,
hemställde direktionen för folkskollärarnes
pensionsinrättning om bifall till ansökningen, dock
under villkor att behöriga pensionsafgifter
för tjänsten erläggas äfven för de år,
under hvilka sådan afgift ej blifvit erlagd.

K. m:t har den 21 sistlidne juli till denna
ansökning lämnat bifall.

- Däremot har k. m:t samma dag med
stöd af bestämmelserna i
pensionsregle-rnentet afslagit en af folkskolläraren i
Sköldinge församling, Södm., G. Kahlson
gjord ansökning att få såsom ordinarie
tjänsteår räkna tiden från den 21 juni
1868 till och med juni månad 1873,
under hvilken tid han tjänstgjort som e. o.
lärare i Vallentuna församling af
Stockholms län.

Slöjdskola och fortsättningsskola
indragna. Fjelie församling i Malmöhus
län antog den 23 oktober 1892 utgiftsstat
för församlingens skolor, däri bestämdes,
att läraren E. Rydén skulle under år 1893
för undervisning i slöjd åtnjuta 75 kr. och
likaledes för undervisning i
fortsättningsskola 75 kr. Den 20 december samma
år beslöt församlingen å kyrkostämma, att
nämda skolor skulle från och med år 1893
indragas. Häröfver klagade läraren hos
domkapitlet i Lund under anförande däraf,
att Upphäfvandet af det laga kraftvunna
kyrkostämmobeslut öfverskrede
församlingens befogenhet och kränkte klagandens
rätt.

Domkapitlets utslag af den 17 sistlidne
maj är af denna lydelse:

Då vid det förhållande, att församlingen i
den godkända utgiftsstaten för församlingens
skolor för år 1893 redan uppfört ersättning åt
Rydén för undervisning i församlingens
fortsättningsskola och slöjdskola, Rydén måste
anses hafva blifvit till lärare i nämda skolor
äfven för sagda år antagen med rätt att i
sådan egenskap uppbära särskild ersättning,
församlingen genom sitt beslut att tills vidare
från och med år 1893 indraga nämda skolor
kränkt Rydéns enskilda rätt, pröfvar
domkapitlet rättvist att förbjuda verkställighet af
kyrkostämmans öfverklagade beslut.

K. m:t har på häröfver af församlingen
anförda besvär den 28 sistlidne juli låtit
sig handlingarna i detta mål föredragas
och därvid, enär församlingen måste anses
hafva ägt rätt att på sätt som skett
besluta om indragning af omförmälda skolor,
funnit skäligt upphäfva domkapitlets
öfverklagade beslut.

Sommarkurserna i Uppsala togo sin
början i måndags kl. l e. m. i
universitetets aula. Sedan den talrika församlingen
enstämmigt afsjungit »Du gamla, du friska,
du fjällhöga nord», inleddes det nya
bildningsföretaget genom ett med spänd
uppmärksamhet åhördt föredrag af professor
Fritiof Holmgren, i stora drag gifvande en
öfversikt af kulturutvecklingen och
vetenskapens betydelse såsom medel härför.
Icke minst för uppfostrare vore vetenska-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free