- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
404

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (607.) 16 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 33

Hessleholms-kretsen besvarade frågan med
enhälligt ja, hvarjämte kretsen lämnade
centralstyrelsen ett erkännande för det, att
hon genom frågans utsändande beredt
kåren tillfälle att yttra sig om förslaget.

Hårfager s-kretsen anser, att tyska språket
bör införas vid seminarierna såsom ett
lämpligt medel för höjande af
lärarebildningen och med detsamma folkskolan och
folkbildningen, dock utan förlängning af
seminariekursen.

Sä f sjö-kretsen har, under förutsättning
att seminariekursen icke förlänges,
besvarat frågan med enhälligt ja.

Östra Dals-kretsen: Dito.

Norra Åsbo-kretsen instämde i det vid
senaste riksdag af hr Fridtjuv Berg gjorda
uttalandet.

Västerdalarnes krets har, under liflig
öfvertygelse om den stora nytta skolan och
läraren skulle hafva af tyska språkets
införande vid seminarierna, besvarat frågan
med ja.

Alingsås-kretsen anslöt sig till den
reservation, som vid innevarande års riksdag
afgifvits af medlemmar i andra kammarens
tillfälliga utskott.

Åstorps-kretsen har kraftigt framhållit de
fördelar, läraren och skolan skulle få af
en sådan kurs, och besvarat frågan med
enhälligt ja.

Valbo härads krets fruktar, att andra
viktigare ämnen skulle genom tyska språkets
införande blifva tillbakasatta och att tiden
skulle blifva för knapp till bibringande af
nödtorftiga insikter i språket, såvida ej
inträdesfordringarna i betydlig grad
skärptes.

Lärjungebibliotek.

Kinne-kretsen har gjort följande
uttalande:

På det att sockenbiblioteken bättre än
hittills varit fallet måtte kunna fylla sin i
folkskolestadgans § 11 angifna uppgift, bör läraren
i samråd med skolrådet verka för att lämplig
ungdomslitteratur inköpes för sockenbiblioteket,
som göres för skolbarnen lätt tillgängligt, och
bör läraren söka intressera barnen för
bibliotekslitteraturen samt vara dem behjälplig vid
valet af böcker.

Alingsås-kretsen har antagit följande
resolution:

Kretsen anser, att läraren vid de
sammanträden, som skolrådet enligt lag årligen skall
hålla med lärarepersonalen, på lämpligt sätt
bör påpeka nödvändigheten och vikten af
sockenbibliotek, särskildt för den uppväxande
ungdomen, och därjämte också på enskild väg
söka bilda en läsekrets inom socknen för att
därigenom så småningom väcka intresse för
åstadkommande af ett allmänt sockenbibliotek.

Hessleholms-kretsen har uttalat sig
sålunda:

Kretsen anser, att någon särskild del af
sockenbiblioteken, lämpad för skolans lärjungar,
hvars tid ju för öfrigt är upptagen med
skolarbetet och göromål i hemmen, ej är
nödvändig, ty uppgiften med ett sådant bibliotek
fylles bäst genom den både nyttiga och
intressanta lektyr, som nu på de flesta ställen
genom lärarens försorg bjudes dem i periodiska
barnskrifter o. s. v., och att för de äldre
sockenbiblioteken, rätt anordnade, fylla den i
folkskolestadgans § 11 föreskrifna uppgift.

Sydöstra Skånes-kretsen anser, att
läraren bör vid de möten, som hållas mellan

lärare och skolråd, gifva upplysning om
lämplig litteratur samt hos vederbörande
och intressenter verka för saken.

Västerdalarnes-kretseh anser, att läraren
bör verka för att till sockenbiblioteket
anskaffas lämpliga böcker för folkskolans
lärjungar; att söka intressera vederbörande
skolråd samt arbeta för att en särskild
inköpsnämd blifver vald.

Valbo härads krets anser, att skolråd
och lärare böra påverka kommunalnämden,
så att i lånbiblioteken en afdelning passande
lektyr för barn och ungdom inrymmes.

Åstorps-kretsen ansåg, att folkbibliotek
vore af tvifvelaktigt värde, men att
ung-cfomsbibliotek däremot vore i hög grad
nödvändiga. Läraren borde erbjuda sig
stå till tjänst med råd och kunde
därigenom göra ganska mycket för ernående af
ett godt resultat.

Karlshamns-kretsen anser, att en särskild
afdelning af sockenbiblioteken bör ordnas
som ungdomsbibliotek.

Litteratur.

Nytt i bokhandeln.

En bok om Sverige. 6:e haft- 25 öre.

Hvarför? och Huru? Nyckel till
naturvetenskaperna. Godtköpsupplaga. 6:e haft. 40 öre.

Svenska psalm- och evangelieboken jämte
de af J. C. F. Haeffner utgifna koralerna.
Illustrerad praktupplaga. Haft. 22-24 a 30 öre.

Bibelsamtal med ungdom eller Den heliga
skrift i enkelhet framställd för smått folk af
pastor J. L. Sooy. 7:e haft. 50 öre.

Underbara resor, berättade af Jules Verne.
Haft. 27-29 ä 25 öre.

Verdandi 3:e haft. - Vor Ungdom 3:e haft.

Dödsfall.

O. Nilsson f. I sitt föräldrahem i
Skifvarp Mim. afled den 3 d:s organisten
och kantorn i Högseröd Olof Nilsson efter
en lefnad af något öfver 30 år. Han
föddes 1863, aflade organistexamen i
Stockholm 1886 och kyrkosångareexamen året
därpå. N. var i besittning af en eminent
musikalisk skicklighet, hvarjämte han gjort
sig känd såsom en af Skånes främste
bassångare.

Fria ord.

Skolan behöfver kunskapsrika lärare.

Herr Redaktör!

»Dixis» i n:r 18 af Svensk Läraretidning
intagna påpekande af de mindre gynnsamma
förhållanden, under hvilka en del af
landsbygdens lärare måste arbeta, är utan allt tvifvel
både befogad och beaktansvärd. Vi, som
erfarit det, veta det bäst.

Men vill man såsom »Dixi» med dessa
omständigheter till motiv söka bevisa, att en mera
omfattande lärarebildning skulle vara onödig^
råkar man in på ett åskådningsområde, där
synkretsen blir allt för trång och begränsad.

»Dixi» säger: »––––––-större delen af våra

folkskolor äro så primitivt inrättade, att de
sakna användning för rätt mycket af sina nuvarande

lärares kunskaper.–––-Skola vi lysa för att

endast själfva bli sedda? - - -»

Här skilja sig mina åsikter bestämdt från
»Dixis». Jag tillåter mig att begagna hans eget
bildspråk för att åskådliggöra min tankegång. »Skola

vi lysa blott för att bli sedda?* Ett sådant
ljus torde mest likna en kall nymåne, som
visserligen lyser så mycket, att han blir sedd,
men för öfrigt hvarken sprider ljus eller värme.
För att en kropp skall kunna lysa och värma
måste han vara genomträngd af ljus och
värme och ej blott liksom månen hafva lånat ett
yttre sken.

En människa kan vara en sannskyldig
ljusbärare för andra endast i den mån hon själf
är genomträngd af ljus och klarhet på det
själiska området. Men detta ljus och denna
klarhet vinnes icke på annat sätt, än genom
att låta kunskapens upplysning så allsidigt
som möjligt genomströmma sfererna för
reflek-tioner och tankar. Genom studier blir den
inre människan rikare. I och med hvarje nytt
ämne får tanken ett vidsträcktare fält för sin
verksamhet och den inre synkretsen blir större.

Läroämnena äro således icke blott afsedda
att rikta minne och yttre färdigheter, de skola
därjämte bilda själen och väcka tankekraften.
Göra de ej detta, så äro studierna till
väsentlig del förfelade. Ytliga kunskaper blifva i de
flesta fall som ett månljus utan värme.

Beträffande det, att folkskolorna ej ens hafva
användning för sina lärares nuvarande
kunskaper, så torde detta vara en tämligen
ensidig åsikt. Enligt mitt förmenande blir en
person, som skall undervisa andra, aldrig för
mycket »lärd». Lärdomen kommer alltid på
något sätt de undervisade till godo om också
i vissa ämnen endast indirekt. Redan det, att
den, som äger större bildning, har rikare
resurser att finna goda former för sin lärogång,
är en ganska väsentlig sak. Pedagogiken och
metodiken förlora icke på de öfriga ämnena
- tvärtom. Endast den källa, som har ett
godt källsprång, kan i längden gifva vatten,
de andra uttorka i solhettan. Och endast den
lärare, som besitter verklig bildning, kan leda
sina elever till kunskapens källa på ett sådant
sätt, att deras törst ej blott blir stillad för
ögonblicket,- utan att de fortfarande sporras att
komma igen och dricka af ett flöde, som ej
utsinar.

För barnen borde man alltjämt utsöka det
bästa, det finaste, det ädlaste, som finnes. De
största förmågorna, de känsligaste själarna, de
mest vakna sinnena, de noblaste karaktärerna
borde finnas i skolsalarna och
uppfostrings-hemmen. Det är i dessa anstalter, som de
frön nedläggas, hvilka skola växa till skörd
för tiden och evigheten.

För en längre tid sedan läste jag i den
engelska tidningen »The Family Friend» en
uppsats, som lifligt berörde mig. I en
söndagsskola i London hade föreståndaren mycket
svårt att finna en lärarinna för
småbarnsklassen. Det var många unga damer, som ville
hafva klassen att undervisa, men en hvar af
dem ansåg sig allt för lärd och skicklig att
befatta sig med de små. De, som försökte,
påstodo, att denna klass var så ointressant
och så ointresserad, att man där icke hade
alls något fält för sina talanger.

Slutligen fanns dock en dam, som var
villig att öfvertaga de små. Och hon stod öfver
alla de andra i lärdom och intelligens. De
andra lärarinnorna mumlade och tyckte, att
det var rent af ett sätt att bortkasta sin stora
lärdom. Resultatet visade dock något helt
annat. Småbarnsklassen blef både intresserad
och intressant. Det fanns i lärarinnans rika
inre ett godt urval af ämnen och metoder,
hvilka de andra saknade.

Slutligen några ord angående undervisning
i främmande språk vid lärareseminarierna.
Språkstudier äro ett mycket verksamt medel
att vidga och skärpa den inre blicken. Dessa
studier skänka redan i och för sig ^jälfva ett
intensivt nöje och intresse. Så har åtminstone
jag erfarit det. Besinnar man vidare hvilken
källa till upplysning kännedomen om ett af
de stora kulturspråken gifver, då man
därigenom får tillgång till en förut »förseglad värld»,
nämligen ett kulturlands rika, inhemska
litteratur, så kommer man ovillkorligen till den
slutsatsen, att studium af ett främmande språk
borde utgöra en väsentlig del af
lärarebildningen. M. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free