- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
409

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (608.) 23 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OC|H SKOLVÄNNER.

N:r 34.

STOCKHOLM, 23 AUGUSTI 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., J/2 år 2

kr., Ve år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje hnset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Trätfas säkrast 10-11 f. m.

.Allm. tel. 6O 00.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,

Lösnummer

ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

’hvarje onsdags förmiddag.

A n nonspriss

25 öre pr petitrad (=14 stafvelser)..
Födelse-, förlofning^- och
vigsel-annons l kr , dödsannons 2,5o kr,

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6’e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Allmänna folkskolläraremötet.

Tre tal vid Slottsskogsfesten,

Af de många tal, som höllos vid första
dagens fest i den vackra Slottsskogen,
återgifva vi här nedan de tre, hvilka
till-drogo sig största uppmårksamhetétir ’

Efter det folksången »Du gamla, du
friska» gemensamt afsjungits, framträdde
mötets ordförande, professor Ernst
Carlson, och höll följande tal för

konung oeh fosterland.

Öfverallt där svenska män och svenska
kvinnor från olika delar af landet mötas
för att rådslå om allmänna angelägenheter
eller fira gemensamma fester, där plägar
första tanken ägnas konung och fosterland.
Det är gammal god svenskmannased, och
jag menar, att vi, som hvar i sin stad fått
oss förelagdt att bryta en teg i den
fosterländska odlingens tjänst, ha alldeles
särskilda skäl, som mana oss att följa den
gamla seden.

När jag här i sommarkvällens stilla frid
blickar omkring mig på denna talrikt
samlade krets af arbetare på folkskolans vida
fält från skilda bygder, då är det som
kände jag fosterlandets pulsar slå högre
än eljest. Ty åt Eder, högt ärade lärare
och lärarinnor vid den svenska folkskolan,
har fosterlandet anförtrott något af det
dyrbaraste och bästa det äger, nämligen
de djupa leden af den uppväxande
ungdomen, som en gång skall bära Sveriges
öde på sina axlar. Det sätt, hvarpå I
fullgören Eder skolgärning, skall i ej ringa
mån inverka på gestaltningen af
fosterlandets framtid, ty Eder tillkommer ej blott
att undervisa folkets barn utan ock att af
de unga dana goda karaktärer, att af dem
fostra medborgare och medborgarinnor,
som frukta Gud, älska fosterlandet och ära
konungen. I sanning, ett högviktigt, ett
ädelt och ansvarsfullt kall.

Folkskolan har ej minst i våra dagar,
då en nationell väckelse tyckes
genomströmma vårt folk, en stor fosterländsk
mission att fylla. En viktig del af
folkskolans undervisande och uppfostrande
verksamhet måste det vara att göra våra
barn till gpda svenskar, att hos dem väcka
och underhålla en sann och brinnande
fosterlandskärlek - icke en sådan, som
gifver sig uttryck i braskande och larmande
åthäfvor, men en sådan trofast och
handlingskraftig kärlek, som en gång lifvade
Engelbrekt och Vasarne, en sådan, som
tände hänförelsens eld hos Geijer och
Tegnér, en sådan, som förmår tusenden
och åter tusenden att under
hvardagslifvets enahanda i tysthet fullgöra sin
medborgerliga plikt, framför allt en sådan som
håller profvet i farans stund.

Detta är en tacksam uppgift för svenska
lärare och lärarinnor. Ty ej är det svårt
att värma barnahågen för vårt lands
härliga natur, för vårt sköna och klangfulla
språk, vår saga och sång, våra höga
historiska minnen, vår fria författning, som
hvilar på seklers häfd, vår ärorika, blågula
fana, som borde svaja från hvarje
folkskolehus, - med ett ord för allt, som
innehålles i det enda ordet Sverige. Det
fosterländska elementet i undervisningen måste
vara en hjärtpunkt på hvarje folkskolas
program, som är hvad den bör vara, en
skola för folket och om folket. Ju
bredare lager af nationen folkskolan kommer
att omfatta - och det gör hon för hvarje
dag alltmer - dess mer skall hon blifva
ett fast värn för vår nationella odling. Ja,
den tid stundar och är fast alla redan, att
det med sanning kan sägas, att vår
nationella själfständighet, om den en gång
hotades, ligger inom den svenska folkskolans
väggar väl så tryggad och säker som
bakom de tjockaste fästningsmurar.

Med denna uppfattning af folkskolans
fosterländska kallelse, hvilken jag tror vara

delad af alla närvarande, manar jag Eder
att främst på vår fest i dag bringa en
enkel men hjärtevarm hyllning åt det kära
fosterlandet och dess främste representant,
h. m:t konungen, i hvilken vi värdera ej
blott en af samtidens mest upplyste
monarker, utan äfven och ej minst en högsint
främjare af allt, som kan kallas fredlig
idrott och fosterländsk odling.

Ur svenska hjärtans djup, ett ljudligt
lefve för kung och fosterland!

*



Bestyreisens ordförande,
folkskoleinspektör^! d:r J. M. Ambrosius, höll
följande tal för

svenska folkskolan.

Den svenska folkskolan har växt upp
från en ringa begynnelse och förkofrat sig
till en stor och viktig samhällsinrättning.

De yttre förhållanden, under hvilka
skolan verkar, hafva gestaltats allt
gynnsammare. Det låga taket, det trånga,
kvalmiga skolrummet är på de flesta ställen
ett minne från en förgången tid.
Undervisningen har utvecklats och fullkomnats.
Folkskolan har därigenom vunnit ett
alltjämt ökadt förtroende. Hon har icke
förgäfves öppnat sin dörr för alla barn utan
åtskillnad: hennes barnskara växer med
hvart år. Hon omhuldas med den
trägnaste omsorg af statsmyndigheterna och
kommunerna, mångenstädes med dryga
uppoffringar. Vi lefva i en skolans
blomstringstid, som fyller vårt hjärta med glädje
och låter oss hoppas på en framtid, som
skall inlösa den närvarande tidens löften.
Kunna vi då icke säga, att vi vid detta
skolmöte hafva samlats till en glädjefest?

Då jag skall tala om folkskolan till en
församling af lärare och lärarinnor, måste
jag framför allt tala om det, som är för
Eder det käraste: om barnen. Från de
mångahanda bestyren, intressena och
tankarna, som sträcka sig vida omkring, vän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free