- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
415

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (608.) 23 augusti 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 34

SVENSK LÄKARETIDNING.

415

kyrkostämma i stället för kommunalmnid
oeh kommunalstämma^ Då blefve det får
lärarekåren möjligt att l någon väsentligare
grad vidtaga de åtgärder, hvarpå frågan
syftar. Men redan nu kan dock mycket
göras för inrättande af bibliotek, där
sådana icke finnas, och för detta ändamål
bör läraren ihärdigt och med intresse verka
för saken. Då kan biblioteket bli en källa
till nyttiga kunskapers spridande och
förvärfvade insikters bevarande hos det
uppväxande släktet.

Skytts-kretsen anser, att läraren bör vid
de årliga mötena mellan skolråd och
lärarekår påpeka den stora betydelse, ett
godt sockenbibliotek har, i det de
kunskaper, som i skolan förvärfvas genom
detsamma utvidgas och befästas. Vid val af
böcker bör följas den grundsatsen:
»Endast det bästa är godt nog för de unga».
Läraren bör vidare intressera kommunens
medlemmar, så att tillräckliga medel må
beviljas.

Frosta-kretsen har framhållit, att lärarne
böra påverka vederbörande, så att de till
sockenbiblioteken inköpa för barn och
ungdom lämplig litteratur.

Holmedals-kretsen har gifvit det svar, att
läraren vid mötena med skolrådet bör verka
för saken samt söka intressera
allmänheten därför.

Möten mellan skolråd

och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Eldsberga, Hall.: Vid möte den 31 juli
fattades följande beslut: 1) fortsättningsskola skall
för kommande år bibehållas, anordnad som
förut med sex veckor utom folkskolans åtta
läsmänader; 2) tillsyningsmän för barnens
skolgång, hvilka nu valdes med bestämda
tillsy-ningsområden, skola efter lagliga föreskrifter
verka för åstadkommande af en jämn
skolgång; 3) vid nästa oktoberstämma skall
framläggas förslag till beslut, att alla skolbarn
inom distriktet skola ej såsom hittills få låna
utan gratis genom skolkassan tilldelas alla
behöfliga läroböcker; 4) distriktets fem skolsalar
skola under sommarlästid skuras två gånger i
månaden och under vinterlästid en gång i
månaden på skolkassans bekostnad, samt 5)
ersättning för eldning i skollokalerna skall utgå
af skolkassan till ett belopp, som nästa
kyrkostämma beslutar.

ffaus, Mim.: Förslag till läsordning och
kursfördelning diskuterades och blefvo i hufvudsak
godkända. Vidare beslöts att till småskolorna
anskaffa nya planscher för
åskådningsundervisningen samt att mot liknöjda och tredskande
målsmän vidtaga kraftigare åtgärder för förbättrad
skolgång.

Litteratur.

Barnens första geografi af Anna
Whitlock. Med illustrationer. Stockholm 1893,
G. E. Fritzes k. hofbokhandel. - Att
undervisa i geografi allra helst på det första
stadiet på ett sådant sätt, att däraf blir
någon verklig behållning, anses och det med
rätta såsom en af de svåraste uppgifter,
hvilka äro en lärare förelagda. Inom den
pedagogiska världen har man därför länge sökt
spekulera ut nya och bättre metoder, men
alltid möter man denna allmänt beklagade
brist på goda åskådningsmedel. Och i
själfva verket finns väl mot denna brist

intet b&ttre medel än att resa: ty det
hjälper naturligtvis icke att beskrifva och åter
beskrifva sådant, hvarom eleverna sakna
alla erfarenhetsintryck. Detta att läsa
geografi genom att resa måste nödvändigtvis
tagas i en betydligt inskränktare mening,
än med resa i vanlig mening förstås.
Författarinnan till förestående arbete har sökt
framställa ett sätt att resa, som med
tillhjälp af jämförelser och utvidgningar torde
i minst lika hög grad som något annat
hittills framställdt hjälpmedel leda till
målet: inhämtande af de allmänna geografiska
begreppen. Hon låter eleven åtfölja
lärarinnan ut i naturen, gifva akt på solens
uppgång, nedgång och ställning midt på
dagen och så försöka att genom skogen
leta sig mot hemmet. Så inhämtas
väderstrecken. Genom att stiga upp i en
klockstapel och skåda ut öfver ett stycke af
landet bibringas föreställningar om
slättland och bergland; genom en vandring
utmed en bäck, till hvilken andra små
bäckar flyta erhålles en uppfattning af flod
och bifloder; genom att gräfva i
trädgården inhämtas något om än svagt begrepp
om jordarter af olika slag o. s. v. Hvad
som emellertid icke fås på den direkta
erfarenhetens väg, det kan efter dylika
förberedelser lättare än annars åtkommas
genom jämförelser. Flugan, som vandrar
på bordet, bör t. ex. finna detta vara en
högslätt och golfvet, på hvilket bordet står,
en lågslätt. Det försök, författarinnan här
gjort, synes icke blott med afseende på
själfva planen utan äfven beträffande
framställningsformen hafva utfallit särdeles
lyckligt. De många i boken förekommande
särdeles förträffliga bilderna äro ägnade
att göra innehållet om möjligt ännu mer
lefvande och påtagligt. Säkert skall mången
geografilärare i detta arbete finna mycket
af det han önskar just för den allra första
undervisningen.

Dödsfall.

H. A. Seharffenbepg t- Den 6 d:s
afled i Broby kantorn Hans August
Scharf-fenberg, 70l/2 år gammal, efterlämnande
änka, samt barn och barnbarn. Med
honom har ånyo en af Otto Lindblads gamle
sångare gått i grafven.

Kantor S. var född 6 febr. 1823 i Lund,
hvarest fadern var bryggare. Han blef
student därstädes 1841, aflade 1843
organist-och kantorsexamen och 1849 examen för
inträde i räkenskapsverken. Därefter
ägnade han sig åt landtbruk samt valdes
1860 till klockare i Broby och Emitslöfs
församlingar i norra Skåne. Under en följd
af år var han äfven kamrerare i Broby
sparbank. Scharffenberg tillhörde under sin
studenttid i Lund Otto Lindblads sångare
och var under denna tid en som första
bas ofta anlitad sångare, som sjöng
säkert och ägde en förträfflig röst. I
likhet med sin vän Otto Lindblad sökte och
erhöll han en klockareplats på landet och
gjorde sig omtyckt genom sitt godmodiga
och oförargliga väsende samt sin
musikaliska begåfning.

Fria ord.

Lärapinnemötet i Göteborg.

Herr Redaktör!

Följande beriktigande af Edert referat rörande
lärarinnemötet torde Ni hafva godheten införa
i Läraretidningen.

Till mötet föreslogs ej att bilda en
lärarinneförening utan en »Allmän svensk
kvinnoförening». Tryckta förslag till program och
stadgar för en sådan förening utdelades till alla
mötesdeltagarne. Det var ej mötets utan
bestyreisens ordförande, eller undertecknad, som
vid inledningsföredraget till denna diskussion
starkt framhöll, att meningen från början
aldrig varit att bilda någon slags
oppositions-eller separatförening från Sveriges allmänna
folkskollärarförening, utan att man velat verka
alldeles motsatsen, hvilket för öfrigt af mig
lika starkt betonades i Jönköping. Slutligen
ber jag att få påpeka, hvad jag äfven vid
Göteborgsmötet yttrade, att föreningsförslaget
ingalunda fallit, därför att lärarinnemötet afslog
detsamma. Med högaktning

Adéle Wetterlind.

Jönköping den 17 augusti 1893.

Härtill skola vi endast anmärka, att i
den från bestyreisen insända annonsen om
mötet (liksom för öfrigt äfven i det till
mötesdeltagarne utdelade tryckta
programmet) heter det uttryckligen, att vid mötet
skulle förekomma »diskussion om förslag
till program och stadgar för en påtänkt
lärarinneförening» (se annons i denna
tidning n:r 31). Tidningens läsare ville
naturligtvis veta, huru det gick med detta
förslag, och det var helt enkelt vår
skyldighet att sanningsenligt omtala, att det
ej ledde till något resultat. Frågan om
en »Allmän svensk kvinnoförening» ligger
fullständigt utanför denna tidnings område,
hvadan vi funno ©behöfligt att omtala, att
äfven sistnämda förslag blef med stor
majoritet förkastadt af de 58 deltagarne i
lärarinnemötet.

Vi hafva all anledning antaga, att
mötesordförandens (fröken Anna Larssons)
af-slutningstal är riktigt refereradt. Att äfven
bestyreisens ordförande (fröken Wetterlind)
yttrade sig i samma riktning i sitt
inledningsföredrag, gläder oss, ty det visar, att
i själfva hufvudfrågan voro
mötesdeltagarne fullständigt ense. Red. anm.

Se väl upp!

Svenska lifförsäkringsbolaget har nog genom
sina löftesrika annonser vunnit ganska många
skollärare. Men till dem, som redan äro
försäkrade i Svenska lifförsäkringsbolaget, samt
till dem, som tänka låta försäkra sig i detta
bolag, vill jag säga: läsen igenom uppsatsen
om »Svenska lifförsäkringsbolaget och Nornan»
i Finanstidningens decembernummer för 1892
samt artikeln om »Försäkringsinspektören och
Svenska lifförsäkringsbolaget» i Aftonbladet för
den 2 juni 1893 äfvensom uppsatserna om
samma bolag i försäkringstidningarna
Gjallar-hornet för den 10 sistlidne juni och Svensk
Assuranstidning. Flera andra tidningar kunde
ju framhållas, men det torde vara nog att
genomläsa dessa.

Hasslar p pr Lyckåker i augusti 1893.

M. J, Martinsson.

Breflåda.

- G. O. Ö. Om Eder postanstalt reklamerar
det felande n:r 28 (B) från tidningsexpeditionen
vid Stockholms postkontor, erhålles sångboken
genast gratis. (Se vidare breflådan i mr 30!)

G. G. »Anvisningen» på sista sidan lämnar
uppgift om, hvar skolmöbler kunna erhållas.

C. M. S. Den, som är uppskattad till 800
kronors inkomst och uppfyllt öfriga villkor, är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free