Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 36. (610.) 6 september 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING.
ningarna härom äro delade. De
uttalanden, som vid behandlingen af vår
pensionsfråga förekommit i riksdagen, ha
emellertid kommit mig att tro, att man bör
börja från det hållet.
*
I diskussionen deltogo folkskollärarne
K. Åkesson i Göteborg och /. Thysell i
Häg-linge, folkskollärarinnan Adéle Wetterlind i
Jönköping samt småskollärarinnorna Anna
Larsson i Göteborg och Hanna Jönsson i Ö.
Torn, hvilken senare framförde sin och
öfriga närvarandes vördnadsfulla
tacksamhet till statsrådet Gilljam för det intresse
han visat småskollärarinnekåren genom att
öfvervara förhandlingarna i denna
angelägenhet.
Det antagna uttalandet finnes i n:r 33.
FÖR DAGEN.
Hälsovårdslära i skolorna.
Ett af de diskussionsämnen, som det
under förra veckan i Gäfle samlade sjette
allmänna svenska läkaremötet hade att
behandla, lydde sålunda:
»Hälsovårdslärans införande såsom läroämne i
skolorna».
Den för Svensk Läraretidnings läsare
välbekante läkaren d:r A. E. Goldkuhl
höll inledningsföredraget. Han trodde,
att ett förslag om hälsovårdslärans
införande i skolorna såsom läroämne skulle
komma att hos vederbörande röna
motstånd. Jämte det att härför fordrades
särskildt kvalificerade lärare, vore
förkunskaper hos eleverna i kemi, fysik och
fysiologi en nödvändig förutsättning.
Något borde dock redan nu göras för den
goda sakens förverkligande, hvadan
talaren föreslog mötet att göra följande
uttalande :
Mötet anser det i hög grad önskligt, att lärare
vid ’offentliga skolor, föreståndare för
offentliga och enskilda skolor samt folkskoleinspek-.
törer beredas tillfälle att genomgå en nöjaktig
kurs i hygien; att inom en viss bestämd tid
ingen må antagas till lärare, utan att han förut
aflagt godkänd! prof i hygien; och att denna
undervisning för. lärarne lämpligast bör
anordnas och ledas af professorn i hygien vid
Karolinska institutet, hvilken äfven bör meddela
intyg öfver aflagdt sådant lärdomsprof.
Samtliga i den följande diskussionen
deltagande voro ense med inledaren däri,
att ämnet borde införas i våra skolor.
Professor Ödmansson fann tiden just
nu vara inne, att ämnet infördes icke
blott i de högre elementarskolorna utan
äfven i folkskolorna och framför allt i
flickskolorna.
D:r Henschen menade äfven, att
ämnet borde upptagas i skolan men först
på de högre stadierna. I folkskolorna
finge undervisningen, menade han, taga
en annan form: där måste läraren
inlära vissa satser. I läroverken borde
undervisningen meddelas af läkare. För
undervisningen i folkskolan kräfdes, att
vid seminarierna en kurs i
hälsovårdslära meddelades. I stället för att antaga
inledarens resolutionsförslag borde mötet
nöja sig med ett uttalande om nödvän-
digheten af hälsovårdslärans införande
såsom läroämne i skolorna och
öfverlämna åt k. m:t att närmare bestämma
sättet.
Äfven d:r Bergvall i Gäfle bragte
denna sak på tal i ett föredrag. Han
framhöll det önskvärda däri, att det
uppväxande släktet, såsom den mera
bild-bara delen, genom skolundervisningen
bibragtes några af de enklaste hygieniska
begrepp rörande hälsa och sjukdom.
In-ginge hälsovårdslära som
unde^visnings-ämne i alla skolor, och icke minst i
folkskolan, skulle icke allenast den s. k.
grof-arbetaren bättre veta att skydda sitt enda
kapital, hälsan, utan äfven hos den
stora allmänheten finnas mera förstånd
för och villighet till att efterfölja
hälsovårdsmyndigheters råd och anvisningar.
På förslag af mötets beredningsutskott
gjorde mötet följande uttalande:
Mötet anser det vara af stor vikt, att
hälsovårdslära införes såsom läroämne vid
undervisningsanstalterna för såväl manlig som
kvinnlig ungdom och att för detta ändamål en
utredning rnå af sakkunniga åstadkommas,
särskildt med afseende på den form och
utsträckning, som åt undervisningen i hälsovårdslära
bör lämnas.
*
Det kan icke annat än glädja
hvarje vän af en praktisk undervisning i
skolorna, att ett dylikt uttalande blifvit
gjordt från fullt kompetent håll.
Hälsovårdslära är ju ett ämne, som om något
har en allmän betydelse. Hvarje
människa behöfver hafva åtminstone någon
kunskap om kroppens vård och om
villkoren för densammas välbefinnande.
Läkaremötets uttalande går
förnämligast ut på att framhålla vikten och
behofvet af att införa en dylik
undervisning i våra läroanstalter. I
öfrigt begäres en utredning af ärendet
särskildt beträffande en sådan
undervisnings form och utsträckning. Härvid
bör tydligen komma under ompröfning,
huruvida ämnet skall få åt sig anslaget
särskilda timmar eller om det skall
meddelas i samband med därför lämpliga
delar af naturkunskapen i öfrigt. I syfte
att tillgodose en anordning af sistnämda
slag hafva redan uti en och annan
lärobok i naturkunnighet inryckts åtskilligt
om människokroppens ändamålsenliga
vård, och vi tvifla icke på, att en sådan
anordning af undervisningen kan
medföra ett godt resultat.
Att denna fråga nu blifvit
omhändertagen af läkarekåren visar, att den icke
längre är en angelägenhet, som kan
hänföras blott till de fromma önskningarna,
utan att den nu växt ut till en skolfråga
för dagen. Genom den kraftiga
påtryckning, den sålunda fått, har den ock helt
säkert tagit ett stort steg framåt mot en
praktisk lösning.
110 år
hafva nästa fredag, den 8 september,
förflutit, sedan folkhögskolaris
upphofsman i Norden, den kände danske prästen,
historikern och skalden N. F. S.
Grundtvig, såg dagen. Vi begagna detta
tillfälle att meddela våra läsare hans blida
drag. Biografien är skrifven för denna
tidning af den framstående danske
folkhögskoleföreståndaren H. Rosendal, under
många år föreståndare för en mycket
besökt folkhögskola vid Vinding på
Jylland, nu föreståndare för »Grundtvigs
höjskole» på Själland. Öfversättningen
är af folkhögskoleföreståndaren H.
Odhner på Lunnevad.
Folkskolan glömd vid
reformationsfesten.
I det längsta hafva vi, och säkerligen
många med oss, väntat få se, att
vederbörande i Uppsala funnit det vara på
sin plats att till jubelfesten inbjuda äfven
representanter för folkskolan, skrifver
Gefle-Posten. Hittills hafva vi dock
spejat förgäfves efter något meddelande
härom. Folkskolan är ju, i stort sedt,
dock årsbarn med reformationen, och
torde hon därför liksom den högre skolan
hafva bort vara särskildt representerad
vid den pågående reformationsfesten.
Hade icke plats kunnat beredas för lika
många som från allmänna läroverken,
nämligen för en från hvarje stift, så
kunde det väl hafva öfverlämnats åt det
nyligen afslutade allmänna
folkskolläraremötet att utse ett par representanter
åtminstone.
Vid pedagogiska lärokursen i
Stockholm kommer professor R.
Tigerstedt att föreläsa öfver ämnet Hälsolära
fredagar kl. 7-8 e. m. Föreläsningarna,
som hållas å Karolinska institutets
fysiologiska föreläsningssal, börja den 15
september och fortgå till den l december.
Fullt statsbidrag1 för varnad
lärare. Skolrådet i Lindome församling
anhöll hos länsstyrelsen i Hallands län att
af allmänna medel för innevarande år
erhålla ett belopp af 466 kr. 67 öre såsom
lönetillskott åt examinerade ordinarie
folkskolläraren A. Brambér, hvilken den 4
februari 1866 blifvit vald till folkskollärare
i församlingen och i årlig lön åtnjöte 700
kronor.
Efter det folkskoleinspektören anmärkt,
att B. under år 1889 och således inom
de fem senaste åren fått sig tilldelad
varning, utanordnade länsstyrelsen allenast 400
kr. Häri sökte såväl församlingen sorn
skolrådet ändring hos k. mt, som den 18
sistlidne augusti meddelade följande
utslag:
Som Brambér, innan varning honom
tilldelades, oförvitligt tjänstgjort under mera än fem
år, har k. m:t funnit det af folkskoleinspektören
anmärkta förhållande icke utgöra hinder för
det sökta statsbidragets utbetalande, till följd
hvaraf länsstyrelsen äger att, utan hinder af
sitt förra beslut, taga ärendet under förnyadt
öfvervägande.
Icke tillsatt i laga ordning*. Enär
folkskolläraren i V. Torsås församling P.
A. Krusell icke blifvit väld till ordinarie
folkskollärare i den ordning folkskolestad-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0445.html
