- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
454

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (611.) 13 september 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 37

- En bestämd fosterländsk festdag bör
införas, förklarade Västra Gestriklands-kretsen vid
möte i lördags. Den 6 juni ansågs vara
lämpligaste dagen, men då i denna fråga enighet
bör råda inom hela landet, uppdrogs åt två
medlemmar att ingå till centralstyrelsen för
S. A. F. med motiveradt förslag om frågans
upptagande till allmän behandling inom
föreningen.

- 7 fråga om kroppsagan i folkskolan har
diskussionsföreningen vid slöjdkursen å
Gustafsberg antagit följande resolution: »Kroppsaga
är ett nödvändigt ondt, som bör användas så
sparsamt som möjligt och endast vid gröfre
förseelser, uppenbart trots och olydnad, sedan
alla andra medel att rätta den felande visat
sig fruktlösa. Den bör då utdelas af läraren
själf utan omedelbar kontroll af öfverordnad
person eller myndighet.»

- Envis tredska visar en dagakarl i
Karlskoga, som trots upprepade förmaningar icke
kunnat förmås skicka sina barn i skola.
Genom länsstyrelsens försorg skildes barnen från
hemmet, och en tid bortåt var allt lugnt. Men
en dag inträdde fadern i skolan och tog ett
af sina barn med våld från den förskrämda
lärarinnan. Skolrådet begär nu på nytt
länsstyrelsens handräckning och har beslutat anställa
åtal mot fadern.

- Säbrå lärareförening hade den 4 d:s möte
i StigsjÖ, hvarvid ordföranden, kyrkoherden
Bill, höll föredrag öfver ämnet: »Huru böra
folkskollärare och lärarinnor förhålla sig till
de moderna tidsfrågorna?» Han utvecklade
särskildt jämlikhetsprincipen, hvarvid han
betonade att denna teori endast är ett
fantasifoster, att jämlikhet aldrig kan uppnås hvarken
i denna eller den tillkommande världen. Han
ville därföre uppmana lärare och lärarinnor
att kvarblifva inom det sällheten s paradis, som
heter förnöjsamhet.

- Om slöjden i Älfsborgs län har vederbörande
slöjdinspektör afgifvit redogörelse, hvaraf
framgår, att 97 slöjdskolor finnas inom länet. Om
dessas verksamhet yttrar inspektören, att den
icke är fullt tillfredsställande. Flera skolor
äro på retur. Äfven i detta stycke böra skola
och hem samverka, om arbetet skall blifva
fullt gagnande. Angående lärarne heter det,
att de, med få undantag, äro fullt kompetenta
att sköta slöjdundervisningen, men brist på
uppmuntran har på åtskilliga ställen alstrat
liknöjdhet.

- Enligt kyrkostämmobeslut i Eda
församling den 5 sistl. januari skulle läraretjänsten
vid mindre folkskolan i Norra Fjälls rote
indragas och en folkskollärare i stället tillsättas,
som skulle alternera mellan S. Fjäll och As.
Häröfver anfördes besvär hos Karlstads
domkapitel under framhållande att barnen från
Fjälls norra rote finge oskäligt lång skolväg.
Klagandena yrkade därför, att nämda
nyinrättade folkskola måtte stationeras ena året i
Södra och andra året i Norra Fjälls Skolrote.
Med gillande af dessa besvär har domkapitlet
upphäft det öfverklagade kyrkostämmobeslutet.

- Slöjdens betydelse för den allmänna
bild-ningen har Skånes slöjdlärareförening vid möte
i Önnestad den 31 augusti angifvit genom
följande resolution: »En god uppfostran för lifvet
gifves af folkskolan, då hon ej allenast
meddelar allmännyttiga kunskaper utan framför
allt verkar för sedlighet och arbetsamhet och
detta genom undervisning och öfning. Allsidig
öfning till arbetsamhet kan dock folkskolan
endast genom slöjdskolans tillhjälp gifva,
hvarför denna., senare måste anses såsom en
oumbärlig medarbetare, och först genom dessas
förenade verksamhet kan undervisningens och
uppfostrans produkt uppnås - allmän
bildning.»

- Om den mognare ungdomens fortsatta
ut-bildning öfverlades vid Halmstads-kretsens
sammanträde den 2 d:s. Därvid framhölls, att af
staten understödda bildningsanstalter för
mognare ungdom borde inrättas i hvarje
skoldistrikt. Praktisk sysselsättning och
undervisning borde där gå hand i hand.
Undervisningen borde hafva till ändamål såväl att stärka
och förädla viljan och karaktären som att med-

dela praktiska insikter och färdigheter. Stor
valfrihet borde medgifvas i fråga om
läroämnena. Undervisningsformen borde i de
ämnen, som hufvudsakligen afsåge ideell bildning,
vara den föredragande; vid de Öfriga ämnena
borde lärjungarnes egen verksamhet så
mycket som möjligt tagas i anspråk.

*- För gymnastikens bättre ordnande vid
Örebro folkskolor hafva följande anordningar
vidtagits. Vid ett skolhus har en lässal utrymts
och inredts till gymnastiklokal. I två andra
skolhus hafva två tamburer förenats till ett
rum, som försetts med ribbstolar och
häfplan-kor. Barnen skola öfvas i gymnastik 6
half-timmar i veckan. Gossarne befrias dock de
dagar, då de hafva slöjd. Gymnastiköfningarna
skötas af vederbörande klasslärare eller
lärarinna. Kapten Fröding, gymnastiklärare vid
Örebro allmänna läroverk, har fått skolrådets
uppdrag att upprätta dagöfningar samt med en
klass genomgå dessa inför lärarepersonalen och
för öfrigt biträda med råd och upplysningar.
Vid läsårets början anordnas läkarebesiktning
med de barn, som skola deltaga i gymnastik.
Första besiktningen företogs i lördags.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Valen.

a) Medlemmar i centralstyrelsen.

Rönnebergs- S. Luggude-kretsen: de afgående.

Strofoelstorps-kretsen: dito.

Nora pastorats krets: dito.

Vemmenhögs-kreisen: dito.

Karlskrona-kretsen: dito.

Markernas-kretsen: dito.

Filipstads-kretsen: dito.

Visnums-kretsen: dito.

Torna-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin och
J. Thysell i Häglinge.

V. Gestriklands kretsen: A. Dalin, F. Berg
och H. Nordqvist i Gäfle.

Halmstads-kretsen: F. Berg, J. G. Söderberg
samt med lika röstetal A. Dalin och B. C.
Rodhe.

Sydöstra Värmlands-kretsen: A. Dalin, Fr.
Berg och B. C. Rodhe.

b) Revisorer.

Rönnebergs- S. Luggude-kretsen: A. Lindén,
N. Rosengren och N. Lundahl i Lund.

Torna-kretsen: dito.

Vemmenhög s-kretsen: dito.

Ströfvelstorps-kretsen: dito.

V. Gestriklands-kretsen: dito.

Markernas-kretsen: de förut varande.

Nora pastorats krets: dito.

Karlskrona-kretsen: N. Rosengren, A.
Lindén och E. G. Vensell i Vallby.

Filipstads-kretsen: N. Lundahl i Lund, A.
Lindén och E. G. Vensell i Vallby.

Visnums-kretsen: A. Lindén, N. Rosengren
och K. A. Svensson i Jonsbol.

Sydöstra Värmlands-kretsen: A., Lindén, N.
Rosengren och Hjalmar Berg i Stockholm.

Kalmar stifts elfte
folkskolläraremöte

hölls i Kalmar den 6 och 7 d:s och
räknade omkring 200 deltagare. Mötet
öppnades af bestyreisens ordförande,
kyrkoherden P. O. Hultqvist i Torslunda,
hvilken äfven utsågs till mötets ordförande.
Till vice ordförande valdes skolläraren Ad.
Nilsson i Kalmar samt till sekreterare
skollärarne M. Ohlsson och A. Jonsson.
Följande frågor diskuterades:
1. Intager svenska språket såsom
undervisningsämne vid seminarierna och i
folkskolan den plats, som det borde?
Inledaren, skolläraren A. F. Sjögren, ansåg,
att seminarieleverna borde, få kännedom

om den svenska litteraturen. I småskolan
och folkskolan borde man mera än som
sker lägga an på stafning och skrifning af
modersmålet. Den följande diskussionen,
i hvilken hufvudsakligen seminarielärare
och prästmän deltogo, utgjorde
väsentligen ett försvar för det bestående. Följande
uttalande gjordes:

Svenska språket intager såsom
undervisningsämne vid seminarierna den plats, som det
borde, samt äfven vid små- och folkskolan,
såvida normalplanen följes.

2. Hvilken metod är lämpligast att följa
vid undervisningen i välskrifning i
folkskolan*! Frågan inleddes af pastor
Johnsson, hvilken ställde det kraf på en god
skrifmetod, att den borde vara lättfattlig och
således ej förete ett inveckladt
konstruktionssystem. Därjämte borde den vara
sådan, att den vore genomgående användbar
vid alla skriföfningar. Talaren förordade
för sin del den Rosvallska skrifmetoden.

Under diskussionen betonades, att en
bestämd metod alltid borde följas; läraren
kunde äfven själf göra sig en metod. I
Kalmar hade man tidigare begagnat den
Påhlmanska metoden men under förlidet
år infört den Holmqvistska. Resultatet
hade blifvit bättre, sedan en bestämd
metod börjat begagnas.

Diskussionen fick utgöra svaret.

3. Skolrådens uppgift med anledning
af folkskolestadgans föreskrift om
sockenbibliotek. Folkskoleinspektören J. Vickbom
inledde diskussionen. Han framhöll, att
med sockenbiblioteken vore det ofta illa
ställdt; på flera ställen saknades de helt
och hållet. Och dock vore sådana af
största betydelse för folkbildningen.
Kostnaden för inrättandet af sockenbibliotek
behöfde icke blifva allt för betungande, då
betydlig rabatt å böcker kunde erhållas
och Patriotiska sällskapet bidroge med 50
kr., såvida församlingen lämnade samma
summa. Platsen för biblioteket borde vara
folkskolan och läraren bibliotekarie. Om
vintern borde skolsalarna vara uppvärmda
under eftermiddagarna, så att ungdomen
kunde samlas där.

Inledningsföredraget skulle utgöra svaret.

4. Huru bör i folkskolan undervisningen
om rusdryckernas natur och verkningar
meddelas för att blifva till verklig nytta för
vårt folk? Såväl uti inledningsföredraget
som under diskussionen framhölls, att
ämnet borde behandlas i samband med
undervisningen i naturkunnighet och i
kristendom, hvarjämte påpekades betydelsen
af, att läraren vore för ungdomen ett
efterföljansvärdt exempel.

Diskussionen fick utgöra svaret.

*



Under mötet beslöts bildandet af en
sångförening bland stiftets lärarekår, och på
utlagda listor tecknade sig 84 aktiva och
17 passiva medlemmar.

En utställning af elevarbeten och
undervisningsmateriel var anordnad i till
möteslokalen angränsande rum.

Under första mötesdagen intogs
gemensam middag i Stadsparkens restaurant.
Vid aftågandet därifrån till möteslokalen
gjordes halt vid Gustaf Vasas monument,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free