- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
462

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (612.) 20 september 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 38

ja och amen till inledningsföredraget. Hvad
beträffar inledarens farhåga för att hans
skildring af inspektörsbesöken skulle anses
färglagd, vill jag intyga, att skildringen var
verklighetstrogen. Sedan 26 år tillbaka
har jag haft nöjet mottaga besök af
inspektörer, och alltid har det tillgått på samma
stereotypa sätt. Inspektören inträder blid
och vänlig, hälsar läraren med en vänlig
handtryckning, åhör en lektion, inhämtar
på rasten de vanliga statistiska uppgifterna,
låter barnen efter rasten sjunga en eller
annan sång, tager därefter ett hjärtligt
farväl - och så är det hela öfver. Man
vet icke, hvilket intryck han fått, eller om
han fått något alls. En bekant lärare från
Norrland berättade mig, att han samtidigt
haft att lyda icke mindre än tre
inspektörer för samma skola: statens inspektör,
landstingets och pastor i församlingen.
Dessa tre hade olika åsikter, och den ene
utfärdade befallningar, som stodo i strid
med den andres. Läraren stod som
mellan tre eldar och måste tjäna tre herrar.
Vi veta ju, hur svårt det har sig, då det
gäller bara två.

Kyrkoherden K. Torin i Östad: Då jag
varit folkskollärare i 28 år, skall jag be
att få tala om en inspektion, som jag haft
mycket gagn af. Jag hade nyss tagit min
prästexamen och fått plats som lärare. Då
jag var utan särskild lärareutbiidning,
redde jag mig inte synnerligen bra vid
inspektörens besök. Denne ville emellertid
ej göra några direkta anmärkningar men
bad synnerligen taktfullt att få hålla en
lektion i samma ämne. Ingen mer än jag
förstod, att lektionen gällde mig. Jag
förenar mig med inledaren däri, att äfven
folkskollärare måtte utnämnas till
folkskoleinspektörer. Den lärare, som med
framgång offrat sina krafter för att insamla
erfarenhet, må erhålla denna hederspost. I
resolutionen bör betonas: att till
inspektörer företrädesvis utses personer med
erfarenhet förvärfvad genom praktisk
verksamhet på folkskolans fält.

Folkskolläraren P. Elander i Göteborg:
Då jag hörde en föregående talare åberopa
sin erfarenhet, kunde jag ej underlåta att
begära ordet, icke för att tala mot
resolutionsförslaget utan för att tala om, att jag
under mitt 45-åriga skolarbete, däraf de
första 26 åren tillbragts i en skola på
landsbygden, lärt känna inspektionen
fördelaktigare än de föregående talarne. År
1863 inspekterades min skola för första
gången. Inspektörens föreskrifter voro
ingalunda stridande mot öfriga
skolmyndigheters. Kort efter inspektörsinstitutionens
uppkomst hölls ett stiftsmöte i Lund. Då
inspektionen kom på tal, yttrade en
hemmansägare från Göinge härad, hvilken
tilllika var skolrådsledamot:

Skolinspektionen har redan burit goda
frukter, fast vi ej ännu sett någon inspektör. När
skolrådet förr ville ha pengar till böcker o. d.
for skolan, svarade bönderna: »Köp ni, vi
behålla våra pengar»; nu säga de: »vi få väl
göra något, så vi inte äro sämre än andra, då
inspektören kommer.»

Folkskoleinspektören d:r J. A. Vallin i
Bie: Det är sant, mycket sant, hvad inle-

daren påpekade, att den nye inspektören
behöfver tid för att sätta sig in i hvad
kallet af honom kräfver. Så är det ju
öfverallt. Man måste studera och jämföra,
se, huru det går till här och huru det går
till där. På det ena stället går det ju
bättre än på det andra. Jag har brukat
säga: »Så gör man där, det går bra,
tycker jag; försök det!» Äfven om en
folkskollärare utnämnes till inspektör, har man
ingen säkerhet för att han känner till alla
slag af skolor, som han skall inspektera.
Om endast personer med praktiskt
förvärfvad erfarenhet skulle utses till inspektörer,
blefve följden den, att många olika slags
lärare och lärarinnor måste väljas, olika
för olika skolarter. Enligt mitt förmenande
kunna vi aldrig komma dithän, att vi till
inspektörer erhålla personer, som genast
vid tillträdandet äro fullt skickliga. Men
de kunna blifva det, liksom läraren kan
bli en allt bättre lärare. Bilderna från
inspektionsbesöken må nu vara träffande.
Men så går det vjsst icke alltid till. Om
detta stundom är fallet, kan det bero
antingen därpå, att inspektören finner allt
utmärkt bra, eller ock därpå, att han ej
lyckas komma underfund med, huru det
står till. Känner jag läraren, är det icke
svårt att bedöma skolan.

Folkskolläraren Viktor Nilsson i
Rolfstorp : Det har ofta händt, att de, som
förordnats till inspektörer, ej en enda dag
undervisat i någon skola och, hvad värre
är, saknat lust och kärlek till lärarekallet.
En sådan oegentlighet bör ej längre få äga
rum. Ät skollärarne borde lämnas tillfälle
att yttra sig, då val af inspektör skall
företagas. Naturligtvis vore det i alla fall
vederbörande obetaget att utnämna efter eget
bepröfvande och- afgörande. Jag föreslår
därför som ett fjärde moment i
uttalandet:

att lärarne inom det inspektionsområde, för
hvilket inspektör skall tillsättas, må beredas
tillfälle att därtill föreslå lämpliga personer,

Redaktör E. Hammarlund: Ett dylikt
tillägg kan icke vara lämpligt; det skulle
lätt ingifva utanför stående personer den
oriktiga uppfattningen, att folkskollärarne
önska reformer i folkskoleinspektionen blott
för att själfva få mera makt. Beträffande
tillsättning af folkskoleinspektörer tror jag
för öfrigt det vara riktigare att uttala sig
för en samverkan mellan landsting och
k. m:t. I öfrigt ansluter jag mig till
inledarens resolutionsförslag med den af
kyrkoherden Torin föreslagna ändringen i
tredje punkten. Genorn detta
ändringsförslag framstår fordran på
folkskoleinspektörer med fackinsikter, förvärfvade genom
praktisk verksamhet på folkskolans fält,
ännu skarpare.

Folkskollärarinnan Maria Rydberg i
Stockholm : Då man förordar en verksammare
inspektion, må man ej förbise, att denna
ej får verka dithän, att läraren eller
lärarinnan får den uppfattningen, att
ingenting duger, och således ej tilltror sig kunna
uträtta någonting.

Folkskolläraren P. Borgh i Lekaryd.
Enligt hr Torins förslag skulle hvilken skol-

rådsordförande som helst kunna anse sig
ha förvärfvat den praktiska erfarenhet i
skolfrågor, som fordras såsom kompetens.
Jag yrkar därför, att inledarens förslag till
uttalande antages oförändradt.

#

Sedan diskussionen förklarats afslutad,
förkastades nästan enhälligt hr V. Nitssons
tillägg till inledarens resolution. Denna
senare antogs med den af hr Torin
föreslagna ändringen af tredje momentet. På
yrkande af hr Hammarlund utgick
emellertid ordet »företrädesvis» ur nämda tillägg.
Den slutliga resolutionen fick därigenom
den lydelse, som i n:r 33 angifves.

Kyrkomötet.

Tillsättning af förenade tjänster.

De af kyrkolagskommittén utarbetade
förslagen i fråga om ändrade bestämmelser
rörande tillsättning af förenade organist-,
klockare- och folkskollärarebefattningar
hafva förelagts kyrkomötet. Sedan förslagen
underkastats granskning af åtskilliga
myndigheter, hafva de nu af k. m:t framlagts
för kyrkomötet i följande form:

1. Lag angående ändring i gällande
stadganden om förslag till organist- och

klockarebefattningar.

Förslag till organist- eller klockarebefattning
eller till båda dessa befattningar, om de äro
förenade, skall upprättas af församlingens
kyrkoråd. Besvär öfver förslaget må ej anföras,
innan val ägt rum och blifvit behörigen
kungjordt. I fråga om tid och ordning för sädana
besvärs anförande skall gälla, hvad beträffande
klagan öfver kyrkostämmas beslut är
före-skrifvet.

2. Lag angående meddelande af bestämmelser
rörande tillsättning af organist- eller
klockarebefattning, som skall vara förenad med

folkskolläraretjänst.
Härigenom förordnas som följer:
Huru förfaras skall vid tillsättning af
organist- och klockarebefattning eller båda dessa
befattningar, då endera eller båda enligt
fattadt beslut skola vara med folkskollärare tjänst
förenade; därom äger konungen att utfärda
erforderliga bestämmelser.

3. Kungörelse angående förbud att samtidigt

söka flera organist- och
klockarebefattningar.

Med upphäfvande af cirkuläret den 15 juli
1833 samt hvad i öfrigt finnes stridande mot
hvad här nedan stadgas, förordnas härigenom
som följer:

Sökande till organist- eller
klockarebefattning eller till båda dessa befattningar, om de
äro förenade, må icke samtidigt vara sökande
till annan tjänst af lika beskaffenhet med den
tjänst, hvarom fråga är, eller med någon däri
ingående befattning. Sker det, skall han
anses obehörig till hvarje af de sökta
tjänsterna.

Enahanda påföljd vare ock, om någon,
innan af honom öfver förslag eller val till den
sökta tjänsten anförda besvär blifvit genom
laga kraft ägande utslag afgjorda, anmäler sig
såsom sökande till annan tjänst af den
beskaffenhet, hvarom ofvan sägs.

4. Kungörelse om ändrad lydelse af § 27

i folkskolestadgan.

Härigenom förordnas, att § 27 i k. m:ts
förnyade nådiga stadga angående
folkundervisningen i riket den 20 januari 1882 skall
erhålla följande ändrade lydelse:

§ 27.

1. Lärarebefattning i folkskola må, i den
ordning här nedan sägs, kunna förenas med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free