Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (612.) 20 september 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- SVENSK LÄKABETIDNING.
N:r 38
att efter inhämtande af skolrådets
yttrande besluta, huruvida hon skall vid
tjänsten bibehållas.»
FÖR DAGEN.
Fem lagförslag
rörande tillsättning af förenade organist-,
klockare- och folkskollärarbefattningar
hafva af k. m:t förelagts det nu samlade
kyrkomötet, hvars yttrande öfver
desamma infordrats. Samtliga förslagen
återgifvas här ofvan i dagens nummer.
Det första angår ändring i gällande
stadganden om förslag till organist- och
klockarebefattningar. Det har
tillkommit på grund af riksdagens begäran med
anledning af E. Hammarlunds motion
vid 1892 års riksdag. För närvarande
upprättas förslag till organist- och
klockarebefattningar af pastor ensamt.
Enligt det nya lagförslaget skulle däremot
kyrkorådet få denna befogenhet.
Meningen med det andra lagförslaget
är att få ur kyrkolagen utbrutet alla
bestämmelser, som angå tillsättning af
förenade tjänster. I stället för att dessa
bestämmelser hittills varit af dels
kyrkolags-, dels administrativ natur, skulle
de hädanefter endast utfärdas i samma
ordning som t. ex. folkskolestadgan.
Då med den ifrågasatta nya
anordningen besvär öfver förslag till
organist-och klockarebefattningar ej skulle få
anföras förrän efter valet, har det blifvit
nödigt att utfärda ändrade bestämmelser
angående förbud att samtidigt söka flera
organist- och klockarebefattningar. De
nya bestämmelserna härom innehållas i
förslaget n:r 3 och öfverensstämma med
hvad som gäller i afseende på
folkskolläraretjänst.
Vida betydelsefullare är det
ändringsförslag, som innehålles i n:r 4. Det
afser att få ett slut på det nuvarande
oef-terrättlighetstillståndet beträffande
folkskolläraretjänsts förening med
organist-och klockarebefattning. Förslaget har
tillkommit med anledning af
centralstyrelsens för Sveriges allmänna
folkskollärareförening inlaga till k. m:t, hvilken
inlaga grundade sig på kretsarnas
uttalanden för tre år sedan. Såsom synes
skulle en förening af
folkskolläraretjänsten med organist- och
klockarebefattningarna få äga rum först efter det
domkapitlet pröfvat, huruvida de för
sistnämda befattningar anslagna
löneförmåner kunna anses tillräckliga, så att icke
- såsom nu mångenstädes är fallet -
en del af folkskollärarelönen faktiskt
utgår för andra ändamål.
Förslaget n-.r 5 slutligen afser att få
till stånd tydliga föreskrifter rörande
tillsättning af förenade tjänster.
Bestämmelserna härom äro för närvarande
ganska ofullständiga och delvis
hvarandra motsägande. De föreslagna nya
bestämmelserna hafva bragts i närmaste
öfverensstämmelse med folkskolestadgans
föreskrifter rörande tillsättning af folk-
skollärare tjänst och innehålla sålunda
intet väsentligt nytt.
Då samtliga förslagen redan lyckligt
passerat domkapitlens skärseld, är det
att antaga, att de äfven af kyrkomötet
komma att tillstyrkas.
En otidsenlig motion,
Kontraktsprosten J. A. I. Sundelin
väckte i fredags inom kyrkomötet en
motion af innehåll,
att kyrkomötet måtte ingå till k. m:t
med begäran om sådant tillägg till
gällande folkskolestadga, att i fråga om
lärarinna, som trädt i gifte, församlingen måtte
äga att efter inhämtande af skolrådets
yttrande besluta, huruvida hon skall vid
tjänsten bibehållas.
Vi hafva betecknat detta förslag såsom
otidsenligt. Gällande folkskolestadga gör
ingen skillnad mellan lärare och lärarinna.
De äro tillerkända samma löneförmåner;
deras rättsliga ställning är alldeles
densamma; likaså deras skyldigheter. Att
bryta denna grundprincip kan icke vara
lämpligt hvarken för skolan eller för
lärarekåren. Det strider dessutom
fullständigt mot vår tids uppfattning om
kvinnans betydelse inom
uppfostringsar-betet.
Erfarenheten har heller icke gifvit vid
handen, att en undantagslagstiftning här
är behöflig. Nästan hvarje år erhålla
gifta lärarinnor ordinarie anställning vid
Stockholms folkskolor. Om några vidare
olägenheter uppstått för skolan däraf,
att lärarinnorna inginge giftermål, skulle
naturligtvis öfverstyrelsen ej hafva
nyantagit gifta lärarinnor.
Redan för åtta år sedan drogs denna
fråga inför andra kammaren. Hr And.
Göransson från Gäfleborgs län väckte
nämligen vid 1885 års riksdag ett
förslag i liknande syfte som det
föreliggande. Andra kammarens första tillfälliga
utskott (ordförande hr Sigfrid
Wieselgren) afstyrkte motionen, därvid bland
annat anförande:
Med rätta tillräknar sig vår tid såsom
en heder att hafva vidgat området för
kvinnans verksamhet och därmed ock hafva
gjort hennes framtidsutsikter mindre
mörka. Alltjämt pågår ock sträfvandet att få
hennes rätt till ärligt förvärf erkänd och
respekterad. Föga skulle härmed stå
tillsammans att förvägra henne fullföljd af
en verksamhet, för hvilken hon med oftast
rätt kännbar kostnad utbildat sig och för
hvilken hennes inträde i äktenskap icke i
och för sig kan anses göra henne oskicklig.
Med fullt fog torde också kunna
antagas, att hon i de flesta fall äfven efter
sitt gifte skall vara att räkna till det
samhällslager af mindre bemedlade, hvars
ekonomiska ställning tager äfven hustruns
verksamhet i anspråk för ökandet af de
tillgångar, rned hvilka familjens
lefnads-kostnader skola bestridas. Det synes då
obilligt att betaga den gifta lärarinnan
denna rätt. Ty icke blott kan hon
behöfva skolan, äfven skolan kan behöfva
henne. Skolans uppgift är nämligen icke
blott att finna inom undervisningens
område, den innefattar jämväl en
uppfostrande verksamhet af hög betydelse.
Erfarenheten vitsordar tillfyllest, i huru hög
grad kvinnan är härför lämpad, och
hvilket gagn det för skolan medför att i detta
afseende tillgodogöra sig hennes förmåga.
Det torde heller icke kunna ifrågasättas,
att ju icke särskildt den gifta kvinnan med
sin större mognad och vidgade erfarenhet
måste vara att skatta såsom ett ganska
värderikt biträde för skolan, där det gäller
att bringa sagda syfte i utöfning. Och är
det så, kan man icke heller från skolans
synpunkt utan vidare utdöma den gifta
lärarinnan från fortsatt användning i
skolans tjänst.
Denna högsinnade uppfattning delades
af andra kammaren, som utan votering
afslog motionen. Det är att antaga, att
kyrkomötet skall visa sig icke mindre
hög-sinnadt i denna fråga.
Intresset
för den fortsatta lärarebildningen synes
hålla i sig bland hufvudstadens
lärarepersonal. Till de vid Pedagogiska
lärokursen härstädes innevarande termin
anordnade föreläsningarna i hälsolära af
professor Tigerstedt hafva antecknat sig
icke mindre än 120 åhörare. På grund
af den stora tillslutningen hafva, sedan
professor T. välvilligt åtagit sig att hålla
två föreläsningar i veckan, de anmälda
delats på tvänne grupper, den ena
fredagar kl. 7 och den andra lördagar kl.
Vä7 e. m. Dessa föreläsningar hållas å
Karolinska institutet, hvarest preparat
och annan för ändamålet behöflig
materiel blifvit ställda till kursens förfogande.
1O3A millioner till
undervisningsväsendet.
Under 1892 utbetaltes af statsmedel
följande belopp för våra
undervisningsanstalter:
Kronor:
Universiteten...............,............... 817,079
Karolinska mediko-kirurgiska
institutet....................................... 177,001
Allmänna läroverken____......._____ 3,318,803
Pedagogierna.............................. 30,086
Högre skolor för kvinnlig ungdom... 99,550
Högre lärarinneseminariet................ 48,750
Folkskollärareseminarierna (inkl.
stipendier åt eleverna) .........._____ 402,020
Folkskoleinspektionen ___........___ 85,489
Högre folkskolorna..........____....... 14,400
Folkskolor och småskolor_____....... 4,012,893
Undervisningsmateriel m. m. för
folkskolor..................................... 15,000
Folkundervisningen bland de i rikets
nordliga trakter bosatta tinnar ... 28,651
Fortsättningsskolorna .............___ 53,737
Slöjd vid folkskolorna.........._....... 120,717
Folkhögskolorna (inkl. understöd åt
lärjungarne).............................. 73,342
Döfstummas och blindas undervisning 306,367
Sinnesslöa barns undervisning_____ 40,300
Tekniska läroverken ...............,___ 427,274
Veterinär-undervisningen............__ 50,471
Undervisningsanstalter för jordbruk
och landtmannanäringar............ 276,813
Gymnastiska centralinstitutet......... 37,150
Musikaliska akademien___..........._. 44,900
De fria konsternas akademi............ 270,300
Föreläsningar för arbetsklassen____ 21,050
"~~
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
