Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (613.) 27 september 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 39
Stipendier för deltagande i
fortbildningskurser. Den i förra numret
återgifna motionen inom Stockholms läns
landsting förordades af landstingets
undervisningsutskott, som delade motionärernas
uppfattning om gagnet af understöd för
folkskollärares fortbildning. I
hufvudsaklig öfverensstämmelse med en af
folkskoleinspektören d:r Fr. Laurell afgifven
promemoria i ämnet hemställde utskottet, att
landstinget måtte:
1) dels ställa till landstirigsbestyrelsens
förfogande för år 1894 ett anslag af 500 kr. att
såsom stipendier med 50 kr, utgå till
folkskollärare och folkskollärarinnor inom länet,
hvilka bevista den pedagogiska lärokursen för
folkskollärare i Stockholm;
2) dels bestämma att följande
hufvudgrunder ’skola gälla beträffande anslagets
användande, nämligen:
a) att stipendier böra tilldelas företrädesvis
ordinarie lärare och lärarinnor vid egentliga
folkskolor, och i den mån sådana icke anmäla
sig, äfven lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor;
b) att halfva stipendiet tilldelas stipendiat
före kursens bevistande, men den andra
hälften först efter det intyg af kursens
föreståndare företetts därom, att stipendiaten med flit
och intresse bevistat kursen;
c) att ansökningarna böra i god tid före
kursens början vara insända till
landstingsbesty-relsen, som före ansökningarnas pröfning bör
inhämta yttrande af vederbörande
skolinspektör om den ordning, hvari de sökande böra
ifrågakomma till stipendier;
d) att ansökningarna böra vara åtföljda af
prästbevis, examens- och tjänstgöringsbetyg
(utfärdadt af skolrådets ordförande) samt, där
så erfordras, medgifvande af skolrådet till de
ändringar af lästiden under året, som må
påkallas däraf, att sökande bevistar kursen; samt
e) att - för den händelse landstinget skulle
komma att jämväl fortfarande bevilja anslag
till dylika stipendier - den, som en gång
innehaft stipendium, icke må ett följande år
tilldelas stipendium såvida andra lämpliga
sökande sig anmält.
Utskottets förslag bifölls af landstinget,
sedan kyrkoherden F. R. Hedlund i ett
kortare yttrande förordat detsamma.
- Inom Södermanlands läns landsting
hade friherre C. G:son Bonde väckt en
liknande motion, men här fick frågan ej
samma lyckliga utgång. Efter en kort
diskussion afslogs motionen med 27 röster
mot 16. Skälet var hufvudsakligen, att
landstinget ville stoltsera med att »icke
heller i år behöfva upptaga någon
landstingsskatt».
Kristendomsundervisningen vid
seminarierna kom på tal vid lördagens
sammanträde med Stockholms
folkskollärareförening. Hr Axel Blomqvist
(ordförande i Stockholms lokalförening af
Svenska folkskolans vänner) framhöll nämligen
under diskussionen om önskvärdheten af
en begynnelsekurs i tyska språket vid
seminarierna, att tid för detta ämne skulle
kunna till någon del vinnas genom en
försiktig begränsning af
religionsundervisningen, icke så att timantalet å lärorummet
skulle minskas, utan så att elevernas
hemarbete skulle inskränkas. Talarens
erfarenhet var nämligen den, att äldre
religionslärare genom att strängt hålla på
användandet af gamla numera osvenska
bibliska uttryckssätt förorsakade
seminarieeleverna ett mycket betungande hemarbete,
utan att detta gåfve en ökad
religionskunskap. Talrn kunde mycket väl förstå,
huru dessa gammalbibliska uttryckssätt
växt m i dessa lärares föreställning och
blifvit för dern heliga. För ett yngre släkte
kunde den höga betydelsen däraf icke
framträda på samma sätt, hvartill komme, att
man vid undervisningen däraf icke hade
något gagn. En begränsning på här
antydda sätt skulle sålunda icke allenast
blifva en tidsvinst för t. ex. tyska språket,
utan det skulle på samma gång blifva en
ren vinst för själfva religionsundervisningen.
De kvinnliga folkhögskolorna och
landstingen. Insikten om värdet af
folkhögskolor för vår kvinnliga ungdom tyckes
inom några delar af vårt land ännu icke
vara rotfästad. Under förra veckan hafva
nämligen inom två landsting motioner om
anslag för kvinnliga folkhögskolor blifvit
afdagna.
Kammarjunkaren A. Goyet hade hos
Örebro läns landsting väckt motion om ett
årligt anslag af 300 kr. under fem år till
länets kvinnliga folkhögskola. Utskottet
tillstyrkte bifall, men tre talare yrkade
afslag. Friherre Hamilton talade för bifall
till anslaget under två år och med honom
förenade sig sedan motionären. Då
ordföranden vid framställd proposition ansåg
frågan besvarad med ja, begärdes votering.
Denna utföll så, att anslaget afslogs med
21 röster mot 19.
Till Jämtlands läns landsting hade
Anders Mattsson i Salom inlämnat en motion
om anslag för upprättande af en kvinnlig
folkhögskola i länet. Vederbörande utskott
tillstyrkte bifall. Frågan föranledde en
längre diskussion, därunder
riksdagsmannen Gunnar Eriksson i Mörviken framhöll,
att namnet folkhögskola gåfve vid handen,
att de allmogekvinnor, som genomginge den,
skulle lämna skolan med högre begrepp om
sin värdighet, än som vore förenligt med
ladugårdens skötande(J). Det vore tvifvelaktigt,
huruvida en dylik skola skulle medföra några
praktiska resultat. Hellre borde föräldrarna
lägga sig vinn om god undervisning i hemmet.
En annan talare uttryckte den meningen,
att en skola sådan som den föreslagna
endast skulle skapa flera lyxbehöfvande
kvinnor, än vi ha, och väcka motvilja för
praktiskt arbete. Vid framställd
proposition afslogs utskottets hemställan utan
votering.
Skaffa fullständiga handlingar,
innan ansökan ingifves till direktionen
öfver folkskollärarnes pensionsinrättning.
Denna uppmaning finna vi behöflig, enär
det allt som oftast händer, att ansökningar
om understöd från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt blifva afslagna på
den grund, att handlingarna äro
ofullständiga. Därigenom vållas tidsutdräkt och
onödigt besvär.
Skolrådet i Nås församling, Kpbg,
anhöll om direktionens beslut rörande den
rätt till understöd, som kunde tillkomma
förre läraren vid Närsen-Kölaråsens mindre
folkskola Olof Eriksson. Enligt
reglementet får i fråga om tjänsteår för rätt till
understöd ej beräknas annan tjänstgöring
än den, som ägt rum å tid, hvarunder
för tjänsten i fråga lönetillskott af
statsmedel åtnjutits. Då enligt handlingarna
statsbidrag för E:s tjänst ej åtnjutits under
åren 1864-72 och i följd häraf samt på
grund af förkortad lästid hans tjänsteår
allenast uppgingo till 17, afslogs
ansökningen.
Eriksson klagade hos k. m:t och
åberopade därvid ett af skolrådsordföranden
afgifvet intyg af innehåll, att efter
närmare undersökning befunnits, att statsbidrag
erhållits för omförmälda mindre folkskola
äfven för åren 1864 - 71. På grund häraf
har ärendet återförvisats till direktionen
för förnyad pröfning af Erikssons rätt till
understöd.
Om Gestriklands folkskoleväsen
under år 1892 har folkskoleinspektören
d:r G. Insulander afgifvit berättelse till
årets landsting i Gäfleborgs län.
Af denna berättelse inhämtas, att vid
slutet af förlidet år var de skolpliktiga
barnens antal inom länet 13,340 eller 17,1
% af hela befolkningen.
Antalet offentliga skolor utgjorde 250,
nämligen 128 folkskolor (alla fasta), 30
mindre folkskolor (däraf 8 flyttande) samt
92 småskolor (däraf 4 flyttande). Antalet
har under året ökats med 11 (5
folkskolor, 2 mindre folkskolor och 4 småskolor).
Härtill komma 7 enskilda skolor (6 i Gäfle
och l i Högbo). Medeltalet barn i hvarje
skola utgjorde 53 mot 55 år 1891.
Af de skolpliktiga barnen hafva under
året 11,328 eller 84,9 °/0 undervisats i
folk- och småskolor, 225 eller 1,7 % i
allmänt läroverk eller specialskola, 268
eller 2 % i enskild skola, 141 eller l %
i hemmet. Af återstående 10,4 % hade
5,6 % undergått afgångspröfning och
därefter lämnat skolan, 0,6 % hindrats af
sjukdom eller naturfel, 3,5 % uteblifvit af
annan anledning, hvarjämte om 91 barn
eller 0,7 % saknades uppgifter af orsak,
att de vistats utom distriktet.
Försummade skoldagar i medeltal på
hvarje barn utgjorde i Gäfle stad 14,7 och
för landsförsamlingarna 8,7.
Rörande sockenbiblioteken yttrar
folkskoleinspektören bland annat följande:
Bland de allmänna bildningsanstalterna
intaga sockenbiblioteken ett särdeles viktigt rum,
såvida de nämligen skötas och underhållas på
ett tillfredsställande sätt. Att så dess värre
inom kanske de flesta skoldistrikt icke sker,
därom äro bevisen allt för ojäfaktiga.–––-
Vackra undantag göra dock några distrikt,
såsom Hille, Torsåker, Öster Färnebo och i all
synnerhet Ofvansjö, där biblioteket omfattar
931 band, utom ett 40 tal mycket söndriga,
och under de senast gångna fem åren vunnit
en tillökning af 218 band med en
utgiftssumma under samma tid af 1,316 kr. 5 öre och
med 14,726 boklån af 2,739 personer. Detta
föredömliga exempel visar, hvad som i detta
hänseende kan göras; och så borde alla
sockenbibliotek skötas. Hvilken kraftig hafstång
i den sunda folkbildningens tjänst ett väl skött
och godt sockenbibliotek kan vara, borde vara
klart för en och hvar, och kan man därför icke
annat än på det högsta förvåna sig öfver den
stora liknöjdhet, hvarmed denna viktiga
angelägenhet flerstädes behandlas.
Lärarepersonalen utgjordes af 77 lärare
och 174 lärarinnor eller tillsammans 251.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
