- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
491

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (614.) 4 oktober 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 40

SVENSK LÄRARETIDNING.

491

fästadt afseende »å de kraf, som på
ifrågavarande befattningar (klockare- och
organist-) böra ställas», och därå, huruvida de
för organist- och klockarebefattningarna
anslagna löneförmåner äro tillräckliga till
af-lönande af biträde för klockaregöromålens
utförande, pröfva och afgöra, om den
ifrågavarande föreningen må, så länge de
uppgifna löneförmånerna utgå, äga rum.

Utskottet hade tillstyrkt detta af k. mit
framlagda förslag, dock med uteslutande
af de kursiverade orden. Om dessa ord
uppstod en timmes diskussion sistlidne
onsdag.

Biskop Rundgren (reservant inom utskottet)
förordade k. m:ts förslag oförändradt. Det vore
högst viktigt, att domkapitlen vid sin pröfning
äfven finge taga hänsyn till de kraf, som böra
ställas på klockare- och organistbefattningarna.
Att göra sistnämda befattningar till en bisak
vore högst betänkligt.

Biskop Billing försvarade utskottets förslag.
Innehafvare af förenad befattning finge ej lämna
sin lärareplats för att tjänstgöra som klockare
och organist. Om alltså kyrkotjänst påkallades
under skoltiden, måste han skaffa biträde
härför. Nu hade fall förekommit, då
klockarelönen satts så lågt, att församlingen i
verkligheten gjort intrång på folkskollärarelönen. Det
var denna oegentlighet Sveriges allmänna
folkskollärareförening ville hafva rättad, och i
dylikt syfte hade lagförslaget framlagts. Genom
orden: »å de kraf, som på ifrågavarande
befattningar böra ställas», hade man emellertid
gått längre och gjort inskränkning i
församlingarnas rätt att bestämma klockarelönen;
detta strede mot 1883 års författning i ämnet.

Universitetskanslern von Ehrenheim kunde
ej förstå denna argumentation. Domkapitlets
pröfning skulle ju endast äga rum i det fall,
att tjänsterna förenades med
folkskollärarebefattning. Kunde församlingen få någon
annan person än läraren att uppehålla
klockare-och organistbefattningen,| ägde hon frihet
bestämma lönen huru lågt som helst. Yrkade
bifall till k. m:ts förslag.

Biskop Johansson fann det betänkligt att
utesluta orden: »å de kraf» etc.. Detta skulle
leda därtill, att om klockarelönen bestämts till
20 kr. och församlingen styrkte att
klockarebiträde kunde erhållas för nämda belopp, skulle
domkapitlet ej kunna hindra förening af
tjänsterna. Men icke vore nämda summa en skälig
klockarelön? Yrkade bifall till k. m:ts förslag.

Friherre Rappe talade likaledes för k. m:ts
förslag. Det vore oklokt alt beröfva
domkapitlet en vidsträcktare pröfningsrätt. På en
klockare ställdes högst olika kraf, och härtill
borde domkapitlet få taga hänsyn.

Landssekreteraren Bagge yttrade sig i samma
riktning som biskop Johansson.

Kyrkoherden Sik (från Gotland) intog en från
de öfriga talarne skiljaktig ståndpunkt. Det
kunde väl hända, att innehafvare af förenade
tjänster fått använda af sin skollärarelön för
aflönande af klockaresubstitut; dock torde
sådana händelser vara sällsynta.
Församlingarnas rättskänsla vore så stor, att där detta
missförhållande blifvit påpekadt, där hade det
också blifvit rättadt. Vanliga förhållandet vore,
att innehafvare af förenade tjänster erhölle
klockaresubstitut för ett obetydligt belopp;
skolläraren hade återstoden såsom ren behållning
utan att göra något. Biträdet finge nöja sig
med höet på kyrkogården, förtjänsten på
graf-vars fyllande o. s. v. Tal:n befarade, att ett
bifall till förslaget skulle leda till slitningar
mellan domkapitlet och församlingarna.
Yrkade därför afslag på alltsammans.

Folkskoleinspektören Kjellin fann utskottets
förslag oantagligt. I regeln skötte innehafvare
af förenade tjänster samtliga befattningarna.
Det vore endast för klockaregöromål på
hvar-dagarna, som biträde behöfde anlitas. Men om
klockarelönen endast skulle bestämmas med
hänsyn till detta biträde, finge ju den
ordinarie innehafvaren ingenting för hvad han själf
utförde.

Seminarierektor Bergendal yrkade bifall till
k. m:ts förslag. En lagstiftning i detta
hänseende vore behöflig, enär det många gånger
skett innehafvare af förenade tjänster orätt.

Professor Rudin yrkade i kyrkosångens och
kyrkomusikens intresse bifall till k. m:ts
förslag. Organisterna hade en ganska viktig
funktion att fylla vid den sköna Herrens gudstjänst.
Gent emot. församlingarnas allt för stora
benägenhet för sparsamhet erbjöde det kungl.
förslaget några garantier.

Landshöfding Sjöcrona ansåg den af
utskottet föreslagna pröfningsrätten vara tillräcklig.
Inom utskottet hade den farhågan uttalats, att
andra kammaren icke skulle gå in på k. m.ts
förslag ; därför hade uteslutningen gjorts. TaLn
ansåg det öfverensstämma med en praktisk
politiks fordringar att antaga utskottets förslag
och yrkade därför bifall härtill.

Biskop Randgren: Ja, detta var verkligen
»postverkets hemlighet» ; det enda skäl, som
föranledt utskottet att utesluta de omtvistade
orden, var farhågan att andra kammaren ej
skulle gå in härpå. Men kyrkomötet borde
ej taga hänsyn till dylika sidoskäl. Det vore
högst olyckligt, om domkapitlet ej skulle få
full pröfningsrätt och kunna hindra förening
af tjänsterna, där sådant ej vore lämpligt för
kyrkotjänstens behöriga skötande.

Utan votering bifölls därpå k. m:ts
förslag.

Landstingen och skolväsendet.

Vi afsluta härmed redogörelsen för
landstingens anslag till skoländamål.

Kalmar läns norra landsting: för blinda barns
undervisning 500 kr., till Smålands idiothem
1,000 kr., till folkhögskolan i S. Vi 1,500 kr.
årligen i två år, till landtmannaskolan 1,000
kr. årligen i två år, för slöjdundervisningens
främjande 2,000 kr. årligen i tre år och till
döfstumundervisningen 2,793 kr.

Kalmar läns södra landsting: till blinda barns
undervisning 300 kr., till Smålands idiothem
1,812 kr., för slöjdundervisningens främjande
3,500 kr. samt för döfstumundervisningen
kr.

Gotlands läns landsting; för vård af
döfstumma å Manilla 1,000 kr. samt till
döfstumundervisningen i distriktet (landstingets andel)
1,074 kr.

Blekinge läns landsting: till folkhögskolan 1,724
kr., till landtmannaskolan 1,500 kr., till
sinnesslöa barns uppfostran 3,306 kr., till slöjdens
främjande 1,500 kr., till blinda barns
undervisning 600 kr. ärligen under tre år och till
döfstumundervisningen 8,752 kr.

Kristianstads läns landsting: till idiotanstalten
5,600 kr., för blinda barns vård vid
blindskolan i Växjö 1,000 kr. och till
döfstumundervisningen 13,063 kr.

Malmöhus läns landsting: till
döfstumundervisningen 18,898 kr., till
småstollärarinnese-minariet i Lund 4,800 kr. jämte ett extra
anslag å 1,500 kr., för slöjdlärarinnors
utbildande 9,900 kr. (höjdt från 6,600 kr.), till manliga
folkhögskolan å Hvilan 1,500 kr. och till
kvinnliga 750 kr., till folkhögskolan å Fridhem 1,000
kr. samt till hr G. A. Hanssons slöjdskola i
Malmö 600 kr.

Hallands läns landsting: för beredande af
tillfälle för lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor att nästa sommar i Halmstad
genomgå en kurs i pedagogisk slöjd 600 kr., till
småskollärarinneseminariet 1,200 kr. årligen
under två år, till uppfostringsanstalten vid
Mas-hult 6,000 kr., till sinnesslöa barns uppfostran
1,200 kr., till öfveråriga döfstummas
undervisning 700 kr. och till döfstumundervisningen i
distriktet 3,278 kr.

Göteborgs och Bohus läns landsting: till blinda
barns undervisning 1,000 kr., till Billströmska
folkhögskolan å Tjörn 500 kr. årligen under
tre år, till skolköket i Lysekil ett extra anslag
å 300 kr, till idiotundervisningen 2,000 kr. och
till döfstumanstalten å Nya Varfvet 9,455 kr.

Älfsborgs läns landsting: för slöjdskicklighe- |
tens främjande 8,000 kr., till understöd åt
öfveråriga döfstumma 800 kr. årligen under tre
år, till döfstumskolebyggnad i Vänersborg
131,256 kr. och för sinnesslöa barns
undervisning 1,000 kr.

Skaraborgs läns landsting: till nybyggnad för
fjärde döfstumdistriktets skola i Vänersborg
133,000 kr., till främjande af särskildt den
pedagogiska slöjden 3,000 kr. pr år under fem
år samt för slöjdskicklighetens utbredande 5,000
kr. pr år under fem år.

Värmlands läns landsting: för inköpande af
slöjdredskap åt kommuner 333 kr. 33 öre, till
småskollärarinneseminariet 5,500 kr., till
idiotanstaltens utvidgande 31,000 kr., för blinda
barns vård 450 kr., till underhåll af vanartiga
gossar vid Hall 750 kr. årligen under tre år,
till länets folkhögskola 1,500 kr. årligen under
två år samt 300 kr. till en kvinnlig kurs 1894,
för döfstumundervisningen 9,887 kr. och för
sinnesslöa barns vård 2,250 kr.

Örebro läns landsting: till döfstumskolan i
Örebro 7,158 kr., till öfveråriga döfstummas
undervisning 500 kr. årligen i fyra är samt
till slöjdens främjande 6,000 kr. årligen i fem år.

Västmanlands läns landsting: till kvinnliga
folkhögskolan 300 kr., till Västerås stifts
folkskolläraremöte nästa sommar 300 kr., till en
skol-slöjdutställning i samband med nyssnämda
möte 400 kr., till idiotanstalten 500 kr., till
populära föredrag för arbetare 1,000 kr., for
döfstumundervisningen 2,896 kr., till
slöjdskolan i Västerås 4,000 kr. och till
folkundervisningens främjande 5,500 kr.

Kopparbergs läns landsting: till blinda barns
vård 900 kr., till trädgårdsskötselns främjande
500 kr., till slöjdens främjande 500 kr., till
folkhögskolan 3,200 kr., till landtmannaskolan
1,000 kr., till idiothemmet 2,600 kr., för
döfstumundervisningen 5,000 kr. jämte 3,000 kr.
såsom beklädnadsbidrag, till
småskoleseminariet 4,800 kr., till räntefria lån åt
seminarieelever 2,000 kr. årligen under tre år samt
såsom bidrag åt lärare och lärarinnor för
bevistande af 1894 års stiftsskolmöte i Västerås
300 kr.

Gäfleborgs läns landsting: till
döfstumundervisningen 13,221 kr. samt därjämte 1,200 kr.
såsom beklädnadsbidrag, till löner åt tvänne
lärare vid döfstumskolan 1,500 kr. hvardera,
till folkskoleträdgårdar 400 kr. (högst 100 kr.
åt hvarje skola), till kvinnliga folkhögskolan i
Bollnäs 400 kr., till understöd åt vid Nääs
slöjdseminarium studerande folkskollärare 300
kr., och såsom bidrag åt slöjdundervisare i de
skoldistrikt, som visat sig hafva anordnat
lämplig lokal för undervisningen i goss-slöjd, 2,240
kr. (40 kr. åt hvarje).

Västernorrlands läns landsting: till Säbrå
seminarium höjdes det för 1894-95 beslutade
anslaget från 3,500 till 4,000 kr. för att
möjliggöra anställandet af en biträdande lärarinna.

Jämtlands läns landsting: till
småskoleseminariet 4,350 kr., till slöjdens främjande 300
kr., till blindundervisningen 300 kr., till
döfstumundervisningen 2,912 kr. och för
nybyggnad vid döfstumskolan 12,902 kr.

Västerbottens läns landsting: till slöjdens
främjande 1,000 kr., för blinda barns vård 300 kr.
årligen under fem år, till
döfstumundervisningen 3,664 kr. samt till länsseminariet i
Skellefteå 2,400 kr. under år 1894 och 2,100 kr.
under år 1895.

Norrbottens läns landsting: för ett personligt
lönetillägg åt föreståndaren för
landstingsseminariet 300 kr. årligen under fem år, till
biträdande lärare och lärarinna vid samma
seminarium 800 kr. under fem år, för underhåll
och inköp af undervisningsmateriel 150 kr.
årligen under fem år, till stipendier och
reseersättning åt eleverna vid nyssnämda
seminarium 1,500 kr. (högst 50 kr. åt hvarje elev)
samt till de vid vårterminens slut detta år
utexaminerade eleverna 500 kr. (Till följd af
bristande tillgång hade nämligen
skolkommittén nödgats minska årets stipendier till
jämförelsevis allt för obetydliga belopp.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free