- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
513

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (616.) 18 oktober 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 42

SVENSK LÄKARETIDNING.

513

Kyrkomötets tre seminarierektorer, hrr
Anjou, Nygren och Bergendal, skyndade
sig att begära ordet för att förklara, att
de lika litet gillade hr Lyttkens
reformförslag som motionärens. Hr Lyttkens
förslag »är alldeles olämpligt»; det måste
vara en »landskatekes», gemensam för
alla åldersklasser, förklarade rektor
Anjou; och rektor Bergendal instämde »helt
och hållet».

En i viss mån förmedlande ställning
intog utskottets ordförande, biskop Schéele.
Han medgaf, att det fanns åtskilligt
önskvärdt i hr Lyttkens förslag. Man borde
emellertid »låta utvecklingen hafva sin
gång», och därför yrkade han afslag på
motionen.

Samma yrkande gjordes af
domprosten Björnström (»motionen vore en
anakronism»), Öfverläkaren Liedholm,
kontraktsprosten Brandell (som protesterade
mot motionärens påstående, att
långkatekesen vore den af barnen mest
afskyd-da boken) och f. statsrådet Vennerberg
(som »å riksdagens och folkskollärarnes
vägnar» protesterade mot motionen).

Folkhögskoleföreståndaren Holmström
yrkade bifall till motionens förra del med
en liten ändring (»att den enda i frågor
och svar uppställda undervisningsbok,
som föreskrifves till utanläsning i
folkskolorna och statens skolor, måtte blifva
Luthers lilla katekes»).

Den ende, som under debatten helt
ställde sig på motionärens ståndpunkt,
var pastor primarius Fehr. I ett
vältaligt anförande utvecklade han
förhållandet mellan dogmatik och evangelium.
Den nuvarande
kristendomsundervisningen, så i folkskolan som i läroverken,
bestode hufvudsakligen uti inpräglandet
af vissa lärosatser i st. f. att lära känna
Kristus.

Måtte vi - slutade talaren - i fråga om
att uppfostra människor till kristna icke ställa
större kraf på våra barn, än dem Kristus
ställde på sina egna lärjungar. Dessa skulle nog
stå sig slätt, om de nu lefde upp igen och
underkastades en katekesexamen efter nutidens
fordringar.

Motionens öde var ju på förhand
gifvet. Då diskussionen kl. a/2Ö var slut,
hade en tredjedel af mötets medlemmar
aflägsnat sig. Mellan de kvarvarande
anställdes en stilla votering, som utföll
så, att 33 röster afgåfvos för afslag och
endast 6 röster för bifall till motionen.

Det starkt anlitade utrymmet gör, att
vi för dagen måste inskränka oss till
dessa korta antydningar om debatten.
Till ett och annat, som därunder
föreföll, skola vi återkomma.

En feriekurs för lärare och
lärarinnor,

Enligt hvad våra läsare inhämtat af
denna tidning har Stockholms läns
landsting för nästkommande år beviljat ett
anslag af 500 kronor att utgå i
stipendier å 50 kronor till lärare och
lärarinnor inom länet, som önska bevista
den härstädes anordnade pedagogiska
lärokursen.

Med anledning af detta landstingets
beslut har styrelsen för nämda lärokurs,
såsom synes af annons här längre fram,
tagit i öfvervägande, huruvida i början
af nästa år skulle kunna anordnas en
feriekurs i likhet med hvad som skedde
åren 1891 och 1892. I dessa sistnämda
kurser deltogo lärare och lärarinnor från
vidt skilda delar af vårt land. Sedan
denna tid har intresset för lärarnes
fortsatta utbildning vunnit i styrka och
utbredning, särskildt efter kurserna i
Uppsala förliden sommar.

Gifvet är, att den här ifrågasatta
kursen icke kan komma till stånd, såvida
icke ett tillräckligt antal deltagare
anmäler sig. Att anordna kursen för de
10, hvilka kunna komma i åtnjutande af
landstingsstipendium, låter sig helt
naturligt icke göra. Styrelsen har därför
uppställt såsom villkor för kursens
igångsättande, att inom den 15 nästa
november skola hafva anmält sig minst 50
deltagare från landsorten. Det kommer
sålunda att uteslutande bero på det
intresse, lärarekåren visar, om feriekursen blir
en verklighet eller ej.

Nyttan af ett par veckors vistelse i
hufvudstaden, frånsedt själfva kurserna,
bör icke underskattas. Härtill kommer,
att styrelsen utlofvar söka bereda
kursdeltagarne tillfälle att under fackmäns
ledning bese viktigare offentliga
samlingar, hvilken förmån icke i samma grad
kan stå till buds vid sådana kurser på
andra orter. Tillfälle kommer ock att
beredas för åhörandet af undervisningen
vid hufvudstadens folkskolor.

Då styrelsen sålunda synes vilja göra
hvad på den ankommer, för att
vistandet här må blifva så lärorikt som
möjligt, kan man hoppas, att tillfället icke
skall lämnas obegagnadt utan föranleda
en allmän tillslutning. Detta bör
antagas så mycket mer blifva fallet, som
under nästkommande sommar icke några
dylika kurser komma att anordnas i
Uppsala.

Som var att vänta

har ett stort antal lärare och lärarinnor
intresserat sig för berättelsen om
skolmötet i Göteborg. Sålunda äro redan
öfver 1,100 subskribenter anmälda.
Subskriptionen pågår ännu.

Sin mycket hälsosamma betydelse

har en sådan motion som hr
Treffen-bergs. Detta medgifver till och med
»Vårt Land». »Hans stående motion är
- tillägger tidningen - en permanent
protest mot den förstånds- och andelösa
utanläsningen, och emot denna kunna
icke nog energiska protester och
varningar uttalas.»

Slöjdundervisning1 vid Göteborgs
folkskollärareseminarium. Sedan
domkapitlet i Göteborg afgifvit förslag till
anordnande af undervisning i slöjd vid
folkskollärareseminariet i Göteborg, har k. m:t
föreskrifvit,

att undervisning i nämda öfningsämne skall
under nästa läsår meddelas eleverna i
seminariets första, andra och tredje klasser samt
i den med seminariet förenade öfningsskolans
högsta klass, .

att vid ifrågavarande undervisning
seminariets särskilda klasser kunna, där så aktas
nödigt, fördelas i grupper af lämplig storlek,
hvilka skola hvar för sig undervisas,

att denna undervisning bör hufvudsakligen
omfatta träslöjd,

att lärotiden i veckan bör utgöra för elever
i första seminarieklassen och öfningsskolan
fyra timmar samt för elever i andra och tredje
seminarieklasserna tre till fyra timmar, samt

att vid slutet af nästa läsår domkapitlet skall
med ledning af därunder vunnen erfarenhet
inkomma med förslag, huru undervisningen uti
ifrågavarande öfningsämne bör för framtiden
anordnas.

Till inredning af slöjdlokal, inköp af
verktyg och öfrig undervisningsmateriel
får under år 1894 användas ett belopp af
3,000 kr. Till lärare, som af
domkapitlet förordnas att meddela ofvanberörda
undervisning, må under läsåret 1894-95
utgå arvode efter 900 kr. för år räknadt
mot en undervisningsskyldighet af 16 till
20 timmar. Till slöjdlokaleris renhållning,
uppvärmning och upplysning, anskaffande
af virke jämte öfriga för ändamålet
erforderliga utgifter har anvisats ett belopp af
470 kr.

Utslag rörande skolrådsval.
Gård-by och Sandby församlingar på Öland
hafva gemensamt skolråd. A kyrkostämma
med Sandby församling den 28 december
1892 valdes till ledamot i skolrådet Peter
August Petersson i Norra Näsby.
Kyrkoherden i pastoratet C. E. Sandgren ansåg
den valde icke vara lämplig till
skolrådsledamot, enär enligt församlingarnas
skolreglemente ledamot i skolrådet äfven skulle
vara tillsyningsman öfver barnens skolgång
och således den nye ledamoten bort såsom
den afgångne vara boende i byn Nedra
Ålebäck. Kyrkoherden lät med anledning
häraf Gårdby församling, till hvilken en
del af nämda *fey hör, anställa val af en
ny skolrådsledamot, ehuru ingen ledighet,
som kräfde val, där uppstått. Sedan
anförde kyrkoherden besvär öfver valet i
Sandby församling, därvid yrkande, att som
genom valet i Gårdby församling det
bestämda antalet af 11 ledamöter i det
gemensamma skolrådet uppnåtts, förstnämda
val måtte upphäfvas. Genom utslag den
26 sistl. april förklarade domkapitlet,

att som ostridigt vore, att, när det
öfverkla-gade beslutet fattades, Sandby församling ägde
att i skolrådet insätta en ny ledamot, hvaraf
följde, att klagandens åtgärd att snart därefter,
och utan att bland Gårdby församlings
skolrådsledamöter någon ledighet uppstått, tillåta
sistnämda församling utse en ledamot i den
bland Sandby församlings ledamöter afgångnes
ställe, vore såsom stridande mot fastställd
ordning helt och hållet obehörig;

ty och som det hvarken vore af
församlingarna beslutadt eller af sakens natur nödvändigt
påkallades, att skolrådsledamot, som valdes,
måste vara boende inom visst byalag för att
kunna tillika vara tillsyningsman; alltså och
då vid dessa förhållanden det öfverklagade
beslutet, som i laga ordning tillkommit, hvarken
strede mot allmän lag eller författning eller
annorledes öfverskrede deras befogenhet, som
beslutet fattat, ej heller kunde anses kränka
klagandens enskilda rätt, profvade domkapitlet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free