- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
548

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (619.) 8 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

548

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 45

handläggning »öfverenskommelse rörande
prästerskaps, skollärares och kyrkobetjänings
löneförmåner» . Det ekonomiska afgörandet har
Malmö kyrkostämma ej afhändt sig. Skulle ock så
vara, att kyrkostämman ej kan »uppflytta» de
ifrågavarande lärarne i högre lönegrad, så kan
den åtminstone bestämma deras lön till
hvilket belopp den behagar: den behöfver ju ej
nämna ordet »lönegrad». Det af inspektören
afgifna vitsordet är ej så formuleradt, att däraf
framgår, hvad lärarne förbrutit. Denna
upp-flyftningshistoria har sitt eget kapitel, som . . .

Ordföranden (afbrytande) - icke hör
kyrkostämman till.

Hr Hörle: Med stöd af offentliga
handlingar ...

Ordföranden: Hur en inspektör vill affatta
sitt yttrande till skolrådet, därom får icke en
skollärare yttra sig. Sådant diskutera vi inte!

Flera röster: Jo, det diskutera vi. (Buller
och oro )

D-.r Herslow: Hr ordförande!

Hr Hörle: Jag ber att få behålla ordet.

Ordföranden: Och jag tar det från Er.

Hr Hörle: Jag önskar få detta ordförandens
sätt att taga ordet från mig fördt till
protokollet.

Ordföranden: Ja.

Hr Hörle: Och jag anmäler min reservation.

Många röster: Instämmer!

D:r Herslow: De föregående talarne ha rätt
i att kyrkostämman äger att bestämma om
lärarnes löner. Men man äger icke rätt att i
diskussionen upptaga de motiv, som föranledt
inspektören att afgifva det eller det vitsordet.
Har inspektören begått något fel, så är annan
myndighet - icke kyrkostämman - rätta forum.

Adjunkten Poisson: l skolrådsprotokollet
finnes ingenting nämdt om, hvarför inspektören
ansett de två lärarnes uppförande mindre
hedrande, men jag antar, att saken berör det
kända förhållandet, att icke mindre än 20 af
stadens folkskollärare blifvit oense med sin
chef i en disciplinfråga och fått anmärkning
härför, hvilken anmärkningsfråga sedan
han-skjutits till högre myndighet, där den ännu är
hvilande. De 20 lärarne hafva i frågan
afgifvit en förklaring till förmån för en kamrat. Det
är denna förseelse, som nu skall straffas med
en bot af 250 kr, på dem nämligen som
kunna nos. Ty märk väl, en stor del af dessa
20 befinna sig redan i högre lönegrad och
kunna icke drabbas däraf. Anmärkningarna
äro för öfrigt icke fastställda ännu. Är det
rätt att straffet inträder, innan förbrytelsen är
fullt konstaterad ? Under nuvarande
förhållanden är det klokast, att stämman beviljar
äfven de två lärarne löneuppflyttningen, fast
stämman icke kan göra det med samma glädje
som annars.

Ordföranden: Hr Pålsson anser således, att
skolrådet öfverträdt sin befogenhet?

Hrr Pålsson och Boumn anmärkte, att här
icke var fråga om någon prickning af
skolrådet. Men det kunde ju någon gång förekomma,
att stämman icke var af alldeles samma
mening som detta.

Hr Hörle föreslog, att lönen åt de två
lärarne bestämdes till 1,550 kr. (andra
lönegradens), men att stämman icke yttrade sig om
.*uppflyttning», då denna ansågs lagenligt böra
föregås af inspektörens tillfredsställande vitsord.

Lektor E. Lindahl menade, att detta endast
vore advokatyr.

Hr Hörle svarade, att »advokatyr» vore ett
slagord, hvarmed ett framställd! yrkande
ingalunda dräptes.

Hr A. Boumn: Den förste talaren blef
afbruten under förklaring, att - frågan icke finge
diskuteras. Sedan dess har meningsutbytet en
rundlig tid pågått. Af denna vägran, liksom
af hvad i öfrigt framgått, spåras ett småsinne,
som icke är hedrande. 20 lärare äro oense
med sin chef i en disciplinfråga Vid en
domstol ha lärarne fått rätt. Nu vill man straffa
dem med att undandraga dem 250 kr, årligen
af deras lön. Är sådant värdigt? ...

(Afbrott af ordföranden.)

Hr Boumn (fortsätter): Det är farligt att på
en kyrkostämma/gå så tillväga. När
ordföranden söker omöjliggöra debatt, så a la bon-

heur! Det må icke då förvåna honom, ifall
enskilda medlemmar icke iakttaga
parlamentariskt skick.

D:r Herslow framkom med ett
medlingsförslag: beloppet 500 kr. kunde reserveras, tills
anmärkningsfrågorna mot lärarne hunnit utageras.
Han gjorde emellertid intet yrkande.

Sedan därefter hrr Hörle och Pålsson
ånyo haft ordet, yrkade hr S. Andersson
skrifvelsens remitterande till skolrådet
under beklagande af att denna debatt ägt
rum, hvartill hr Pålsson genmälde, att det
skulle vara beklagligare, om den komme
att upprepas, hvilket måste ske ifall remiss
blefve beslutad. Sedan oppositionen
formulerat sitt förslag därhän, att 8 lärare i
stället för 6 skulle upptagas i andra
lönegraden, och att af dessa 8 särskildt skulle
nämnas hrr Lindh och Lindberg,
framställdes proposition, hvarvid ordföranden
fann skolrådets förslag vara med
öfvervägande ja besvaradt. Många röster begärde
emellertid votering. Under denna, som
upptog 2-3 timmar, bedyrade
ordföranden högt och kraftigt, att »det vore sista
gången han sutte och rörde i den här
smörjan». Utgången blef, att oppositionens
förslag segrade öfver skolrådets med den stora
majoriteten af 4,514 röster mot 2,542,

Därpå följde behandling af skolrådets
hemställan om uppflyttning af lärarinnor
i högre -lönegrad. Hr Hörle förnyade nu
sin redan under den föregående debatten
gjorda anhållan, att ordföranden ville för
stämman föredraga de intyg, hvilka
inspektören enligt skolrådets och kyrkostämmans
beslut af 1876 vore skyldig att afgifva
och på grund af hvilka åtskilliga lärarinnor
nu blifvit till uppflyttning föreslagna.
Ordföranden genomsökte handlingarna, men
kunde ej finna något. Hr Hörle anhöll,
att åtminstone den paragraf i
skolrådsprotokollet måtte uppläsas, hvari nämda intyg
vore omnämda. Ett förnyadt sökande
ådagalade, att protokollet om dem icke
innehölle någonting. Hr Hörle bad då blott för
stämman få konstatera, att inspektören i
fråga om lärarinnorna icke utfärdat några
skriftliga intyg, och att, om han afgifvit
några muntliga, dessa ej ens vore i
skolrådets protokoll omnämda. Ehuru de vid
debatten om lärarne - så mycket
omor-dade villkoren sålunda här blifvit
åsidosatta, ville han emellertid yrka, att
stämman utan afseende på intygens frånvaro
måtte bifalla förslaget om lärarinnornas
uppflyttning i högre lönegrad, hvilket ock
blef stämmans beslut.

Hvad som passerat i Malmö synes oss
utgöra ett varnande exempel af den
mest talande art. Så böra
folkskollärarekårens förmän tydligen icke handla,
såvida de önska bibehållandet af den aktning
för öfverordnade, som inom kåren ännu
finnes, och som med alla tjänliga medel
bör vidmakthållas och stärkas. Till den
sanna aktningen för öfverordnade hör
nämligen ingalunda, att folkskolläraren
eller folkskollärarinnan skall afsäga sig
sin egen öfvertygelse och göra sig till en
blind eftersägare af sin inspektör eller
sitt skolråd. Sådant är hyckleri och

kryperi, icke respekt, och det pryder
minst af allt en uppfostrare.

Om möjligt ännu orimligare är det
anspråk man i Malmö och annorstädes
synes vilja ställa på folkskolläraren, att
han äfven såsom medborgare, såsom
röstberättigad medlem af kyrkostämman, skall
stå under kommando. Dylika
militaristiska och högbyråkratiska
subordina-tionsbegrepp hafva ingen tillämplighet
inom andra skolors lärarekår, och de
böra icke få någon inom folkskolans.

Vederbörande i Malmö hafva antagligen
menat, att de genom sin åtgärd mot de
båda lärare, hvilka de sökt straffa med
250 kronors årliga böter, skulle
återställa sitt anseende såsom ofelbara
auktoriteter. Uppenbart är, att de i stället
gjort hvad de kunnat för att nedbryta sin
auktoritet gent emot lärarne. Redan detta
är illa. Men icke nog härmed, de hafva
genom sitt förfarande kraftigt bidragit
att nedbryta äfven skolans auktoritet gent
emot allmänheten. Och detta är värre.
Meningen är ju dock, att föräldrarna
skola hysa aktning och förtroende för
de personer, åt hvilka deras barn
blifvit anförtrodda. Men huru skall detta,
kunna väntas, ifall samma personer af
sina öfverordnade offentligen behandlas
såsom okynniga och vanartiga pojkar?

Vi vilja naturligtvis ingalunda förneka,
att äfven från lärarekårens sida
förlöpningar kunna förekomma.
Erfarenheten synes dock hafva ådagalagt, att
kåren icke gärna ger sig i formlig
opposition, såvida den icke rent af tvingas
därtill, och att om densamma gäller,
hvad en af våra skalder en gång
träffande yttrat om svenska nationen i det
hela taget:

Det folket det är godt i sin innersta rot,
och går man det till mötes, så kommer det emot,
och så man vinner mer än halfva vägen.

Ännu en sak bör man af denna
bedröfliga schism kunna lära. De
maktmedel, som vid dylika konflikter stå
folkskolepersonalen till buds, äro vida färre
än myndigheternas. Strängt taget äro de
icke mer än två: sammanslutningen och
det offentliga ordet. Men händelserna i
Malmö hafva visat, att där lärarekåren
verkligen blifvit godtyckligt behandlad, där
kunna ock dessa medel förhjälpa
densamma till sin rätt.

Visa skolbarnen de
pr o f sidor af
Jultomten, som återfinnas i
dagens B-nummer,
och fråga dem9 om
de vilja köpa en
dylik svensk jultidning
om 16 stora sidor
och ett 30-tal
originalillustrationer för
endast 25 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free