- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
559

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (620.) 15 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 46

SVENSK LÄRARETIDNING.

559

undervisningen. Allt, som icke tjänar detta
syfte, bör bortrensas. Den första
grammatikundervisningen kan mycket väl meddelas
utan hjälp af lärobok; på ett högre
stadium är sådan dock behöflig.

Till sist lämnades en kort redogörelse
för de lärokurser uti ämnet, som genomgås
vid Stockholms folkskolor.

Hr /. /. Dalströms skrifvelse var i
sammandrag af följande innehåll.

Målet för grammatikundervisningen i
folkskolan är bibringandet af kunskap om så
mycket af språkets allmänna lagar, som
fordras för en något så när korrekt
behandling af modersmålet i tal och skrift. I
följd häraf torde vid denna undervisning
allt sådant, hvilket för språkets praktiska
användning icke kan anses äga någon
afgörande betydelse, böra utgallras, såsom t. ex.
substantivens gruppering efter olika
dekli-tioner, verbens inordnande under olika
kon-jugationer, en mängd underkategorier af
ord, satsdelar och satser m. m.

Meddelandet af den grammatiska
kunskapen torde bäst ske genom att låta
språklagarna framväxa ur det lefvande
språket. För de första stadierna är
därför lämpligt att hafva tillgång till en
samling färdiga exempel, så många och
åskådliga, att de grammatiska reglerna kunna
ur dem framdragas. Vid grammatikens
första genomgående böra satsläran och
formläran behandlas i sammanhang. Den
färdiga satsen utgör utgångspunkten, och de
olika ordklasserna införas i samma mån, som
de behöfvas för den fortgående
undervisningen. De första öfningarna böra
innehålla satser med endast ett substantiv och
ett verb. De utvidgas så småningom med
adjektiv som bestämning. Såsom material
för muntliga grammatiköfningar lämpa sig
enkla läseboksstycken. Vid satslösning
synes man lyckas bäst, om predikatet tages
till utgångspunkt och därtill fogas
subjektet, hvarefter öfriga satsdelar grupperas
omkring dessa.

Öfningar, som bestå uti utfyllandet af
halfgjorda satser eller meningar med
satsdelar eller satser af bestämdt slag, gifva icke
tillräcklig valuta för det på dem nedlagda
arbetet. Den på detta sätt bildade
språkprodukten kommer ock i de flesta fall att
framstå såsom mer eller mindre misslyckad.
Den grammatiska terminologien bör
inskränkas till det minsta möjliga. Med
denna förutsättning ligger det ingen fara
uti att begagna de gängse latinska
termerna, så mycket mer som resultatet af
försöken att framställa en svensk
terminologi icke motsvarat de därpå ställda
förhoppningarna.

Rektor S. Almquist framhöll först
skillnaden mellan den allmänna och den
specifikt svenska grammatiken. Den allmänna
grammatiken inhämtas uti
elementarläroverken i sammanhang med inlärandet
af det grundläggande språket, förr latin,
nu tyska. I de båda nedersta klasserna
äro lärjungarne så godt som oemottagliga
för grammatiska begrepp. Den rent
imita-tiva metoden bör därför där följas vid
språkundervisningen. Först i tredje
klassen kan samlad grammatikundervisning be-

gynna, och den bör sedan bedrifvas med
kraft i mellanklasserna. De grammatiska
öfningarna böra där bedrifvas så ihärdigt,
att lärjungarne slutligen kunna utföra dem
nästan mekaniskt likasom af instinkt. Det
viktigaste af formläran bör genomgås före
satsläran. Vid satslösning ligger
hufvudvikten på utrönandet af satsernas och
satsdelarnas samhörighet.

Den specifikt svenska grammatiken är
uti våra läroböcker alldeles försummad,
och detta till och med i den grad, att de i
dem anförda exemplen ofta äro rent
osvenska. Det vore dock af den största
betydelse att få det svenska elementet
framhållet, icke minst för väckande af en sann
fosterlandskänsla.

Rektor E. Schwarz ansåg, att man i
allmänhet öfverdref grammatikens betydelse.
Främmande språk inläras nu allt
allmännare enligt den naturliga imitativa metoden.
Så bör äfven ske med modersmålet. Då
emellertid talspråket ej är lika med
skriftspråket, ej heller arbetsklassens språk lika
med de högre klassernas, måste man
likväl taga grammatiken till hjälp. Endast
det nödvändiga bör dock medtagas och
införas bit för bit på de ställen, där det
verkligen behöfves. Först på skolans högsta
stadier är samlad grammatikundervisning
lämplig. Den allmänna grammatiken
förhåller sig till de öfriga delarna af
språkundervisningen som logiken till de olika
skolämnena och bör därför icke intaga någon
själfständig plats.

Fröken högberg redogjorde för, huru hon
redan på skolans tidigaste stadier lärt
barnen fatta en del enkla grammatiska
begrepp, såsom t. ex. mening, fullständiga och
ofullständiga satser, verb, substantiv o. s. v.
Barnen hade därigenom likasom »på lek»
inhämtat det viktigaste af form- och
satsläran, till stor lättnad för den fortsatta
undervisningen.

D:r E. Österberg delade de åsikter, som
förut blifvit uttalade. Vid undervisningen
uti såväl vårt eget som främmande språk
är på det lägre stadiet inlärandet af orden
och deras begrepp hufvudsak. Vid
grammatikundervisningen bör man inskränka
sig till det allra nödvändigaste, så t. ex.
vid satslösning till skiljandet af satser och
utrönande af satsdelarnas samhörighet.

Fröken Anna Sandström ville ej vara
med om att uppskjuta den mera
systematiska grammatikundervisningen till skolans
högsta klasser. Den blefve då allt för
motbjudande för lärjungarne. Bättre vore
att småningom införa densamma.

FÖR DAGEN.

Nya formulär för uppgifter
om folkundervisningen

äro nu genom cirkulär af den 6 sistl.
oktober af k. m:t påbjudna. Cirkuläret
i fråga är af följande lydelse:

OSCAR, med Guds nåde, Sveriges, Norges,
Götes och Vendes konung.

Vår ynnest och nådiga benägenhet med Gud
allsmäktig! Som Vi funnit godt fastställa vissa
förändrade bestämmelser beträffande de upp-

gifter, hvilka enligt § 66 af gällande
folkskolestadga skola årligen afgifvas rörande
folkundervisningen, hafve Vi, med upphäfvande af
hvad i nådiga cirkuläret den 24 november 1882
angående detta ämne finnes stridande mot här
nedan meddelade bestämmelser, velat i nåder
föreskrifva:

att de i § 66 mom. l af folkskolestadgan
föreskrifna uppgifter rörande skolorna skola
lämnas enligt bifogade formulär litt. A;

att de skolråden enligt mom. 2 i nyssnämda
§ af folkskolestadgan åliggande berättelser skola
afgifvas enligt bifogade formulär litt. B; samt

att den berättelse om högre folkskola, som
enligt gällande formulär litt. E. skall årligen
afgifvas af skolans lärare rörande förhållandet
i skolan under det näst föregående året, bör i
tre exemplar af skolans styrelse jämte eget
utlåtande före den 15 juni insändas till
vederbörande folkskoleinspektör, hvilken, sedan
berättelsen blifvit af honom granskad, insänder
ett exemplar däraf till
ecklesiastikdepartementet före den l augusti jämte öfriga handlingar
rörande folkskoleväsendet samt ett exemplar
till domkapitlet före den l september.

Därjämte hafve Vi funnit godt förordna, att
det må ankomma på chefen för vårt
ecklesiastikdepartement att såväl, i de nu fastställda
formulären litt. A och B som i formulären för
uppgifter om folkundervisningen litt. G, D och
E utan rubbning af deras hufvudsakliga
innehåll vidtaga de ändringar och tillägg, som af
omständigheterna må kunna påkallas. Hvilket
Vi Eder till kännedom och vederbörandes
för-ständigande härigenom meddele. Stockholms
slott den 6 oktober 1893.

OSCAR.

G. F. GiUjam.

Tabellen litt. A - den uppgift som
skall lämnas af läraren för hvarje
särskild skola - har undergått en ganska
genomgripande förändring. I stället för
de många kolumnerna med olika
läroämnen har inryckts en afdelning, som
visar, huru många barn höra till hvarje
klass i småskolan och folkskolan.
Uppgifterna rörande skolgången äro däremot
i det närmaste oförändrade; antalet
sjukdagar skall dock hädanefter särskildt
uppgifvas. Litt. A upptager f. n. 51
kolumner ; de nya formulären inrymma 58
kolumner på framsidan och 12 (rörande
lärarepersonalen) på baksidan.

Äfven tabellen litt. B. har undergått
förändringar, dock ej så många. Första
sidan upptager i det nya formuläret 26
olika uppgifter (mot 19 nu), andra och
tredje sidorna 21 (mot 17) och fjärde
sidan, som gäller Skolräkenskaperna, 20
(mot 21).

Liksom för närvarande lämnas uti
tvänne bilagor anvisningar till
formulärens rätta förstående.

I hvad mån de nya formulären äro
förbättringar, därom skall erfarenheten
under den närmaste tiden gifva svaret.

Vid affattandet af de uppgifter, som
lärarepersonalen före den l februari nästa
år skall i tre exemplar afgifva till
vederbörande skolrådsordförande, skola de
nya formulären användas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free