- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
563

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (620.) 15 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 46

SVENSK LÄEAEETIDMNG.

563

Och skaror komma och skaror gå
och aldrig tomma salarna stå,
där plats ibland måste sökas.
Men hvad där i tålamod blef sådt,
förloradt på hälleberget ej gått,
ty ljushärens tusenden ökas!

Ja, de växa! Oafbrutet
framåt draga de till strid.
Mörkrets välde skall bli brutet,
och där randas ljusets tid.
Som ett bålverk mot den snöda
fienden, du stolta hus,
må du stå, och städs må flöda
ifrån dig det klara ljus!

(Gotl. All.) Algot Sandberg.

JULTOMTEN,

Skolbarnens jultidning,

ligger nu i pressen och blir fullt färdig i
slutet af veckan. Utsändandet börjar nästa
måndag den 20 november till alla dem,
som begärt att få tidningen före den l
december.

Jultomten, tredje årgången, innehåller
sammanlagdt 36 illustrationer, 14 poem
samt 8 berättelser och sagor m. m.
Samtliga illustrationerna äro utförda och alla
textbidragen skrifna enkom för Jultomten.

Då Jultomten nu blifvit en kär gäst i
tusentals skolbarns hem, är gifvet, att
äfven lärare och lärarinnor intressera sig
för honom. Vi meddela därför en kort
redogörelse för det väsentligaste innehållet
i årets Jultomte.

Hvad Jultomten innehåller.

Icke mindre än fyra sidor äro uteslutande
ägnade åt julen.

Främst möter oss en julsång: »Julklockorna»,
ord och musik af Emmy Köhler. Denna enkla
barnsång kommer helt visst att under den
stundande julen sjungas i många hem, i
synnerhet om lärare och lärarinnor låta barnen
på förhand blifva bekanta med melodien.

I enkla verser skildrar därpå Eduard Evers
»Den heliga natten»:

»Den natt, då Jesus föddes, var
som ingen annan underbar.»

Efter dessa julpoem kommer en allvarlig
julberättelse: »Fridsfurstens fest».
Folklifs-skildraren Henrik Wranér för oss till en skånsk
stuga. Mellan de två familjer, som bodde i
hvar sin ända af det lilla huset, rådde
ständigt gnat. Men en julafton åstadkom den
nioåriga Johanna försoning. »Ur barnamun hade
den kvällen till stugan vid korsvägen kommit
ett budskap från Honom, som kallas: Barn,
Evig konung, Fridsfurste, och hvars högtid
julen är.»

Två stämningsfulla skånska bilder, utförda
af en skåning, läraren vid Fria konsternas
akademi Axel Kulle, finnas till denna berättelse.

Nästa sida upptager ytterligare två julpoem,
ett högstämdt: »Icke synlig gäst....» af C. D.
af Wirsén, samt ett mera barnsligt:
»Julafton» af Gösta. Till det senare har Viktor
Andrén tecknat åtskilliga julbilder.

Följer så en rolig berättelse af vår främste
nu lefvande barnaförfattare Zach. Topelius.
»Slug skall man vara» är titeln. Mor Majas
äfventyr med råttorna i kvarnen äro
illustrerade af C. E. Törner.

I »En-framtidsdröm» har Gerda Tirén
tecknat två ridande gossar; en stadspojke står med
afund och ser på. Han menar:

»–––-Vänta ni bara, tills jag blifvit stor,

då köper jag gård med båd’ hästar och kor,
och rider hvarendaste dag.»

»Lille Svante och hans höna» är en näpen
berättelse, en verklig barnstudie, af Gustaf af
Geijerstam. C. E. Törner har härtill tecknat
4 lustiga bilder.

I ett längre poem skildrar skalden A. U.
Bååth »Styrsöflickan»*, hon som till julen är
bjuden in till stora staden men ej trifs där
utan längtar hem.

»Hem hon föres, hem till frusna fjorden

i dess vinterprakt.
Endast där hon trifs på vida jorden,

där i skärgårdstrakt.»

Till Gust. Ankarcronas helsidesteckning »De
fyra årstiderna» har Ernst Beckman skrifvit
»En gosses visa om de fyra årstiderna».

»Annas födelsedag» med fyra små verser, i
hvilka uppmanas till barmhärtighet, hafva vi
redan visat i profbladet.

Hugo Vallentin, hvars saga i fjorårets
Jultomte väckte så stor uppmärksamhet, har i år
skrifvit en ren äfventyrssaga: »Lasse med
träskorna eller Bäst som sker.» Man får här
följa Lasses vandringar genom världen, ända
till dess han blir kung af Lyckliga Arabien
och - förlorar sina träskor,

D:r A. E. Goldkuhl fortsätter sina så nyttiga
»Hälsoregler för skolbarn». I år behandlas
»Klädedräkten».

Då vi anmodade genremålaren Axel Borg
att teckna för årets Jultomte, befann han sig
på en studieresa uppe i Bergslagen. Han tog
ett motiv från lefvande lifvet däruppe, två
ko-largossar. Moralen i de tillhörande verserna
är denna:

»Hör, pojkar, aldrig tänd eld i skogen -
den sådant gör är för straffet mogen.

Att muntert roa er aldrig tvekea -
men det skall vara förstånd i leken.»

På nästa sida möter oss en af Jenny
Nyströms söta barnteckningar: Lillens föreläsning
för vovve och misse. Den kända
författarinnan Lea har i några naivt barnsliga verser
härtill inskärpt den satsen, att man skall

»stilla sin hunger och släcka sin törst,
när andra och svagare väsen fått först».

I »Det stora tomtebygget» har Hjalmar Berg
visat, huru man på ett instruktivt sätt kan lära
barnen matematik. På V. Andréns teckning
där bredvid ser man både ingeniör Andrées
luftballong och mycket annat trefligt.

Af Jultomtens öfriga innehåll må nämnas:
»Den lilla, lilla gumman och hennes lilla, lilla
katt», en liten historia af Johan Nordlander
(med 5 humoristiska teckningar af Jenny [-Nyström}]-] {+Ny-
ström}]+} en lustig visa om »Fisken i badkaret»
med musik (Gerda Tirén har ritat af »fisken»),
»Oho!» af Gustaf Fröding samt gåtor af Johan
Nordlander.

Näst sista sidan upptages af 6 humoristiska
teckningar af Carl Larssons välkända ritstift.
Lille Pontus - han som i 1891 års Jultomte
köpte en ko åt mamma - är nu framme igen;
han vill bli smed, och han smider sej ett
»låk-kåmotiv», på hvilket han reser till mormor i
Stockholm.

På sista sidan hafva professor Frithiof
Holmgren och genremålaren Gast. Ankarcrona i
ord och bild skildrat barnens hemkomst till
julen och de fröjder, som då vänta dem.

»Här vankas ej läxor, men julljus och granar
och mer, som man anar:
God jul! god jul!»

Som våra läsare finna, hafva vi sökt
bereda barnen så stor omväxling som
möjligt.

Af det rika material, som stått till vårt
förfogande, hafva vi i främsta rummet
sökt välja sådant, som kan vara ägnadt

att väcka till lifs tankar hos de unga, att
odla deras smak och bereda dem glädje
under den stundande julhögtiden.

Måtte vi nu blott härutinnan hafva
lyckats!

*



Beställningar på Jultomten mottagas
fort-farande men tillråda vi att ej dröja rned
rekvisitionernas insändande, ty då
Jultomten blir känd, vilja nog alla barn hafva
den.

Alla skrifvelser rörande Jultomten
adresseras :

Svensk Läraretidning, Stockholm N.

Breflåda.

(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,

som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och

adress, lämnas utan afseende.)

John. Tyvärr kan nog härvid intet åtgöras.
Vi skola i ett af de närmaste numren behandla
denna för folkundervisningen ganska viktiga

* Månne han valt Styrsö med tanken därpå,
att sommarens allmänna folkskolläraremöte
gjorde ett besök på nämda ö?

G, B. Troligen ej.

Fok. Torde vara tillräckligt. Något
stadgande härom finnes ej.

X. X. X. 1-3) Ifall Ni hittills haft denna
förmån, torde den ej kunna frånhändas Eder.
4) Ja, mottages med nöje af centralstyrelsen.

Lappo. 1) Har beslutet vunnit laga kraft,
är det för sent att öfverklaga det. Men innan
beslut, som berör reglementet, får träda i kraft,
skall det underställas domkapitlets ompröfning.
Det har sålunda f. n. ingen annan betydelse
än som ett kyrkostämmans förslag. 2) Tyvärr
har härför ännu ej funnits plats.

D-m. 1) Jo. 2) Beslutet måste fattas å
kyrkostämma.

Brynolf. Se en annons i denna tidning n:r
33 I

Nem,o. 1) Jo. 2) Jo; flera dylika mål hafva
på senare tiden behandlats i denna tidning.
3) Jo.

S. L. 1) Ja. 2) Antagligen ett supplement.

Njord L. 1) Nej, han bör pä förhand
meddela, huru saken hänger samman. 2) Enklast
är att skriftligen afsäga sig platsen.

Akt. 1) Naturligtvis behöfs domkapitlets
fastställelse å dylikt beslut. 2) och 3) Intet
stadgande eller prejudikat.

Labaan. 1) Ja. 2) Det beror ju på, om k.
m:t sanktionerar kyrkomötets beslut. 3) Ja.

Sökande. Enklast synes vara att genom
skrifvelse direkt till sekreteraren påpeka detta
förhållande.

R-d. Ja; vidare genom bref, så snart värsta
brådskan är öfver.

Rolf. Svenska oblattillverkningen,
Humlegårdsgatan 22, Stockholm.

Gösta, Lärarinna, m. fi. Se under »För
dagen»!

Sveriges allm. folkskollärareförening.

Följande medlemsafgifter för 1893 kvitteras
(siffertalen inom parentes angifva antalet
pedagogiska småskrifter för 1894): oKalmar-N.
Möre 27 (16), Öfre Fryksdals 10, Åhusortens
16 (8).

Kassaförva Haren.

Familjenotiser.

Födde.

Amalia och Albert Strands son, Fornas
skolhus, 8 nov.

Matilda och Johan Forsells dotter, Tärna
skolgård, 5 nov.

Anna och O. E. Lundens son, Sundsby, 11
nov.

Döde.

Folkskolläraren Henrik Berglund, Nälden, 2
nov., 251/3 år.

Karin och Ernst Vestbergs dotter Kerstin
Maria, Hudiksvall, 6 nov., ö1/.^ mån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free