Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (621.) 22 november 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
visade sig, att öfver i va tredjedelar voro
för hr Dalins förslag. Minoriteten ville,
att mötet ej skulle göra något uttalande.
FÖR DAGEN.
Folkskolan och
nattvards-skolan,
Inom lärarekåren är man allmänt ense
därom, att afgångsbetyg från folkskolan
borde fordras för intagning i
nattvardsskolan. En sådan åsikt delas äfven af
ganska många präster, under det andra
däremot tyckas betrakta saken ganska
likgiltigt.
Det kan icke undvikas, att i följd af
de tänjbara bestämmelserna om villkoren
för intagning i nattvardsskolan och
prästernas olika uppfattning af dessa
bestämmelser svårigheter uppstå, hvilka kunna
inverka ganska menligt på folkskolan
och dess verksamhet. För denna gång
skola vi påpeka ett par af dessa
svårigheter.
Icke sällan har det inträffat, att
medan prästerskapet i en församling
konsekvent fordrat afgångsbetyg från skolan
för intagning i nattvardsskolan, i
nästgränsande församling sådant villkor alls
icke kommit i fråga. I denna senare
församling har på grund häraf kunnat
till konfirmation mottagas sådana barn,
som i den förra församlingen skulle
tillbakavisats i följd af underhaltiga
kunskaper. Det kan dä lätt låta sig göra
att under konfirmationstiden förflytta
barnets hemortsrätt från den ena
församlingen till den andra. Och sedan
barnet blifvit konfirmeradt, anses det
själf-. fallet vara befriadt från skolan. Denna
uppfattning, som helt och hållet strider
mot den i detta fall tydliga
folkskolestadgan, beror antingen på okunnighet
eller därpå, att man på denna väg söker
ett kryphål att komma undan
folkskolestadgans bestämmelser.
På åtskilliga håll förekommer, att barn,
hvilka icke afslutat sin skolgång och
sålunda icke kunna förete afgångsbetyg
hvarken efter § 47 eller §^48 i
folkskolestadgan, intagits i nattvardsskolan.
Gemenligen ^ anses ett sådant barn icke
längre behöfva eller ens böra fortsätta
skolgången.
Särskildt i en och annan trakt af
Västergötland måtte dylika oegentligheter
förekomma rätt ofta att döma af en
nyligen i Skaraborgs Läns Tidning
förekommande artikel. I nämda artikel yttras
bland annat:
För folkskolan finnas gifna och
bestämda föreskrifter. Barnens skolålder räcker
från fyllda 7 till fyllda 14 år, och under
denna tid äro de alla skolpliktiga, intill
dess de på sätt i §§ 47 och 48 i
folkskolestadgan sägs erhållit afgångsbetyg från
folkskolan. Afslutas eller afbrytes
skolgången därförinnan af hvilken anledning
som helst, är detta ett bevis därpå, att
skolråden icke fullgöra sina i för dem
gällande författning gifna föreskrifter. Folk-
skolan är en obligatorisk inrättning och
något spelrum för godtycke är ingenstädes
lämnadt. Skolråd och lärare hafva blott
att fullgöra sin plikt, och sker så, kan
ingenting, icke ens nattvardsskolan, inverka
menligt på folkskolans normala arbete.
För nattvardsskolan åter finnas inga
bestämda föreskrifter. Prästerskapet äger
själft efter godtycke bestämma både den
årliga lästiden i denna skola samt ålder
för intagningen. Men då prästerna äro
folkskolans målsmän, så bör det
naturligtvis ligga i hrr prästers eget intresse att
ordna nattvardsskolan så, att deilina icke
kommer i kollision med folkskolan Skulle
pastor i detta afseende försumma »in plikt,
så är det skolrådets skyldighet a.tt tillse,
att lagen angående folkskolan blir
tillämpad utan hänsyn till nattvardsskolan. Den
senare måste ge vika för den förra.
Intagning i nattvardsskola befriar icke från
skolgång, och pastor äger såsom präst
betraktad icke rättighet att för
nattvardsläsningen taga ett barn ur folkskolan en
enda dag. Skollof skall lämnas af
lärare och skolrådets ordförande. Så bruka
åtminstone de flesta skolreglementen vara
stiliserade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
