- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
572

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (621.) 22 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

572

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 47

visade sig, att öfver i va tredjedelar voro
för hr Dalins förslag. Minoriteten ville,
att mötet ej skulle göra något uttalande.

FÖR DAGEN.

Folkskolan och
nattvards-skolan,

Inom lärarekåren är man allmänt ense
därom, att afgångsbetyg från folkskolan
borde fordras för intagning i
nattvardsskolan. En sådan åsikt delas äfven af
ganska många präster, under det andra
däremot tyckas betrakta saken ganska
likgiltigt.

Det kan icke undvikas, att i följd af
de tänjbara bestämmelserna om villkoren
för intagning i nattvardsskolan och
prästernas olika uppfattning af dessa
bestämmelser svårigheter uppstå, hvilka kunna
inverka ganska menligt på folkskolan
och dess verksamhet. För denna gång
skola vi påpeka ett par af dessa
svårigheter.

Icke sällan har det inträffat, att
medan prästerskapet i en församling
konsekvent fordrat afgångsbetyg från skolan
för intagning i nattvardsskolan, i
nästgränsande församling sådant villkor alls
icke kommit i fråga. I denna senare
församling har på grund häraf kunnat
till konfirmation mottagas sådana barn,
som i den förra församlingen skulle
tillbakavisats i följd af underhaltiga
kunskaper. Det kan dä lätt låta sig göra
att under konfirmationstiden förflytta
barnets hemortsrätt från den ena
församlingen till den andra. Och sedan
barnet blifvit konfirmeradt, anses det
själf-. fallet vara befriadt från skolan. Denna
uppfattning, som helt och hållet strider
mot den i detta fall tydliga
folkskolestadgan, beror antingen på okunnighet
eller därpå, att man på denna väg söker
ett kryphål att komma undan
folkskolestadgans bestämmelser.

På åtskilliga håll förekommer, att barn,
hvilka icke afslutat sin skolgång och
sålunda icke kunna förete afgångsbetyg
hvarken efter § 47 eller §^48 i
folkskolestadgan, intagits i nattvardsskolan.
Gemenligen ^ anses ett sådant barn icke
längre behöfva eller ens böra fortsätta
skolgången.

Särskildt i en och annan trakt af
Västergötland måtte dylika oegentligheter
förekomma rätt ofta att döma af en
nyligen i Skaraborgs Läns Tidning
förekommande artikel. I nämda artikel yttras
bland annat:

För folkskolan finnas gifna och
bestämda föreskrifter. Barnens skolålder räcker
från fyllda 7 till fyllda 14 år, och under
denna tid äro de alla skolpliktiga, intill
dess de på sätt i §§ 47 och 48 i
folkskolestadgan sägs erhållit afgångsbetyg från
folkskolan. Afslutas eller afbrytes
skolgången därförinnan af hvilken anledning
som helst, är detta ett bevis därpå, att
skolråden icke fullgöra sina i för dem
gällande författning gifna föreskrifter. Folk-

skolan är en obligatorisk inrättning och
något spelrum för godtycke är ingenstädes
lämnadt. Skolråd och lärare hafva blott
att fullgöra sin plikt, och sker så, kan
ingenting, icke ens nattvardsskolan, inverka
menligt på folkskolans normala arbete.

För nattvardsskolan åter finnas inga
bestämda föreskrifter. Prästerskapet äger
själft efter godtycke bestämma både den
årliga lästiden i denna skola samt ålder
för intagningen. Men då prästerna äro
folkskolans målsmän, så bör det
naturligtvis ligga i hrr prästers eget intresse att
ordna nattvardsskolan så, att deilina icke
kommer i kollision med folkskolan Skulle
pastor i detta afseende försumma »in plikt,
så är det skolrådets skyldighet a.tt tillse,
att lagen angående folkskolan blir
tillämpad utan hänsyn till nattvardsskolan. Den
senare måste ge vika för den förra.
Intagning i nattvardsskola befriar icke från
skolgång, och pastor äger såsom präst
betraktad icke rättighet att för
nattvardsläsningen taga ett barn ur folkskolan en
enda dag. Skollof skall lämnas af
lärare och skolrådets ordförande. Så bruka
åtminstone de flesta skolreglementen vara
stiliserade.

*



Frågan om
konfirmationsundervisningens ändamålsenliga ordnande har på
senare tid tilldragit sig mera
uppmärksamhet. Det senaste kyrkomötet har haft
densamma under ompröfning. Vid
föredragningen af det nya
kyrkohandboksförslaget hemställde professor P. Eklund,
att konfirmationsundervisningen borde
ansluta sig till den föregående
skolundervisningen. Denna mening delades
äfven af kyrkomötets flertal, men vid
votering om hela det föreliggande kapitlet
erhölls ej nödig majoritet, hvadan
förslaget för denna gång förföll.

I de församlingar, där afgångsexamen
i folkskolan hålles vid kalenderårets slut,
medan nattvardsläsningen börjar på
hösten, blifva oegentligheterna ännu större.
En del barn, hvilka fortfarande tillhöra
skolan, söka och vinna inträde i
nattvardsskolan och anse sig därmed
befriade från vidare skolgång. Ett sådant
förhållande måste komma att i högst
väsentlig grad ofördelaktigt inverka på
skolans normala verksamhet. Icke blott här
ifrågavarande barn komma att försumma
skolan: ett dylikt underskattande af god
ordning och tillbakasättande af
skolbetygens betydelse har naturligtvis på grund
af exemplets makt inflytande på
skolgången i allmänhet.

Och hvad mera är. Följderna häraf
blifva menliga icke blott för själfva
skolgången utan äfven för fliten och
arbetsamheten inom skolan. Får barnet klart
för sig, att skolbetyget icke har någon
allvarsammare betydelse för den
närmaste framtiden, ja, att under vissa
förhållanden skolbetyget är fullkomligt
onödigt, så tager nog i många för att ej
säga de flesta fall tanklösheten och
likgiltigheten ut sin rätt - med fullgörandet
af skolans fordringar får det gå hur som
helst.

Det vore därför i hög grad önskligt,
att prästernas uppmärksamhet allt mera
riktades på denna för ungdomens
uppfostran viktiga angelägenhet. Där ofvan
antydda missförhållanden råda, och
enligt hvad vi förnummit lärer så vara
fallet på icke få ställen, där blifver
prästerskapet en mer eller mindre direkt
orsak till den dåliga skolgången. Vi hafva
förut framhållit och stå fortfarande fast
därvid, att ett bland de mera verksamma
medlen till befordrandet af en jämnare
skolgång just är att såsom villkor för
intagning i nattvardsskolan konsekvent
fordra afgångsbetyg från folkskolan, där
motsvarande kunskapsmått ej på annat
sätt intygas.

Blott åtta dagar återstå.

Alla, som vilja medverka till
åstadkommandet af pedagogiska resestipendier
för lärare och lärarinnor, kunna göra
detta genom att före den 30 november
direkt till Svensk Läraretidning insända
beställning å Jultomten, skolbarnens
jultidning. De bidraga på samma gång till
att skaffa barnen verkligt sund och
gedigen julläsning för ett enormt billigt pris.

I den julsång,

som fanns införd i Jultomtens profblad,
har kompositören före tryckningen af
Jultomten gjort en liten ändring i slutet
af hvardera reprisen för att åstadkomma
full öfverensstämmelse mellan text och
musik. I första reprisen, tredje takten
från slutet, har sista fjärdedelen delats
midt itu. På den senare åttondelen (c)
sjunges »Till» och på de två följande
noterna »ju-». (»Till» kommer sålunda i
vanlig ordning på upptakt.) Motsvarande
ändring är gjord i slutet af andra
reprisen, där femte noten från slutet delats
midt itu samt de två följande (c -e)
sam-manbundits. På därom uttryckt önskan
införes ackompanjemang till årets båda
Jultomtesånger i nästa nummer af Svensk
Läraretidning.

Kyrkomötet och
folkskollärarinnor-nas rättsliga ställning.

Vid Stockholms folkskollärareförenings
novembersammanträde förliden lördag
fortsattes och afslutades behandlingen af
ofvanstående diskussionsämne. I
sammanhang med det vid
oktobersammanträdet fattade beslutet att till
centralstyrelsen för S. A. F. aflåta motion om
frågans utsändande till kretsarna fick
styrelsen i uppdrag att afgifva förslag till
motionens lydelse. Ett sådant förslag
blef nu föredraget inför de talrikt
församlade föreningsmedlemmarna. Efter
en kortare diskussion rörande några
detaljfrågor blef förslaget så till vida
god-kändt, att styrelsen erhöll bemyndigande
att med ledning af de gjorda uttalandena
verkställa den slutliga redigeringen af
motionen. I den ganska vidlyftiga
motiveringen upptagas till granskning
samtliga de skäl, på grund af hvilka
kyrkomötet fattat sitt beslut. Föreningen be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0584.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free