- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
573

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (621.) 22 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 47

SVENSK LÅRAKETIDNING.

573

i slöt dessutom hös centralstyrelsen göra
hemställan om åstadkommandet af en
statistik öfver de gifta ordinarie
lärarinnorna dels för hufvudstaden och dels för
landsorten.

Pedagogiska lärokursen i
Stockholm. Inom den af styrelsen utsatta tiden
(15 november) hade anmälan om
deltagande i en feriekurs under januari månad
nästa år ingått från 21 lärare och
lärarinnor inom skilda delar af landsorten. Då
emellertid det af styrelsen såsom villkor
för kursens anordnande bestämda antalet
deltagare från landsorten (50) icke uppnåtts,
kan den ifrågasatta feriekursen icke komma
till stånd.

Berättelsen öfver elfte allmänna
folkskolläraremötet kommer att
utgifvas på Vettergren & Kerbers förlag i
Göteborg. Alla hittills anmälda
subskriben-ter (omkring 1,130) erhålla berättelsen
portofritt sig tillsänd - en förmån
utöfver hvad vid subskriptionen utlofvats.

Intet undantag1 medgifves. På

grund af vissa för Hotagens församling.
Jmtl., egendomliga förhållanden har k. m:t
medgifvit, att den årliga undervisningstiden
i församlingens mindre folkskola och
småskola får under åren 1892-96 inskränkas
till sju månader, utan att församlingen går
miste om densamma eljest tillkommande
lönetillskott.

Enär genom denna för församlingen
behöfliga tillåtelse lärarne vid förenämda
skolor i enlighet med föreskrifterna i
reglementet för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt §§ 7 och 10, skulle, utan
egen förskyllan, nödgas vänta på rätt till
helt understöd en längre tid än lärare vid
skolor med vanlig undervisningstid,
hvilken omständighet skolrådet ansåge öka den
genom ogynnsamma lokala förhållanden
redan förut stora svårigheten att erhålla
lärare vid skolorna, har skolrådet anhållit
ej mindre att, så länge församlingen ägde
åtnjuta tillstånd att inskränka de
ifrågavarande skolornas årliga undervisningstid
till sju månader, dessa sju månader finge
med afseende på lärarnes rätt till
understöd från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt räknas för åtta månader, än
äfven att samma förmån måtte beviljas
med afseende å de småskolor och mindre
folkskolor inom distriktet som, utöfver de
förenämda, redan blifvit eller möjligen
komme att blifva inrättade.

Direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning har i afgifvet utlåtande
förklarat,

att det förhållande, att statsbidrag till
småskola fått oafkortadt utgå, oaktadt
inskränkning i undervisningstiden, icke utgjorde något
skäl för att lärare vid sådan skoJa skulle få
sig till godo en mera gynnsam
tjänsteårsberäkning än som i § 10 af reglementet eljest
fastställts;

att direktion väl erkände, att småskollärare
i distrikt, för hvilka minskning i
undervisningstiden medgifvits, i afseende å beräkning af
tjänsteår för rätt till ålderdomsunderstöd
komme i en ogynnsammare ställning än andra
småskollärare, men

att, då i reglementet icke funnes inrymdt
något undantag från den i nyss åberopade §
10 gifna föreskriften om sammanläggning och
reduktion, som borde ske med de år, under
hvilka lärare möjligen undervisat kortare tid,
än som i samma paragraf bestämdes,
hemställde direktion, att ansökningen icke måtte
bifallas.

K. m:t har funnit ifrågavarande
ansökning icke kunna bifallas.

Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Oupphörligt ingå
ansökningar om understöd för sådana
småskollärare, som upphört med sin tjänstgöring
för längre tid tillbaka än ett år före
ansökningens ingifvande. Dessa ansökningar
blifva på grund af § 5 i reglementet
ständigt afslagna. Och att söka ändring häri
hos k. m:t tjänar till ingenting.

Nu senast har k. m:t lämnat tre dylika
ansökningar utan afseende, nämligen af
organisten och klockaren i Vagnhärad, förre
småskolläraren i Lillkyrka S. A. Alin, som
tjänstgjort vid småskola åren 1863-88,
förre småskolläraren G. F. Lagervall, som
redan 1883 afgick från småskoletjänst, och
förre småskolläraren i Lurs församling
Olof Johansson, som upphörde med sin
tjänstgöring vid 1889 års slut För den
sistnämde hade skolrådet utfärdat afsked
först den 15 januari 1893, men
direktionen fann detta icke hafva någon betydelse
för frågan om tidpunkten, då hans
anställning skulle anses hafva upphört.

Skolroten eller församlingen?
Åtskilliga skolhusbyggnadsskyldige inom
Forsås Skolrote af Väse församling i Värmland
hade i skrifvelse till kyrkostämmans
ordförande dels uppsagt en mellan nämda rote
och församlingen 1874 träffad
öfverenskommelse, att roten skulle själf bygga och
underhålla sitt skolhus, dels anhållit om
utlysande af kyrkostämma för detta
ärendes behandling. Den 28 maj 1891 beslöt
kyrkostämman i anledning häraf, att hvarje
Skolrote skulle fortfarande såsom dittills
underhålla sitt skolhus.

Länsstyrelsen, hvarest klagomål häröfver
anförts, förklarade genom utslag den 27
februari 1892, att församlingen skulle
gemensamt öfvertaga
skolhusbyggnadsskyldigheten. Då på hos kammarkollegium
öfver länsstyrelsens utslag anförda besvär
detta fastställt kyrkostämmans beslut, har
ärendet dragits inför k. m:t.

Den 27 sistlidne oktober har k. m:t
funnit skäligt att med ändring af
kammar-kollegii utslag fastställa länsstyrelsens
beslut och sålunda förklara skoldistriktet i
dess helhet förpliktadt att för roten bygga
och underhålla skolhus.

Dispens. På gjord ansökan har k m:t
medgifvit, att lärarinnan Johanna Amalia
Elisabet Rehnberg, född Marqvard, som med
goda vitsord tjänstgjort vid Stockholms
stads folkskolor åren 1875-84 i
egenskap af e. o. lärarinna och sedan år 1886
vid flera tillfällen som vikarierande
lärarinna, må anses behörig att söka och
in-nehafva ordinarie lärarinnebefattning vid
Stockholms stads folkskolor, under villkor

att hon vid ett statens
folkskollärarinneseminarium å tid, då afgångsexamen
därstädes förrättas, vid anställdt förhör visar
sig äga erforderliga kunskaper i
kristendom, modersmålet och räkning samt
pedagogik och metodik och därjiämte aflägger
praktiskt undervisningsprof, som
godkän-nes.

Skolschismen i Malmö har nu delvis

varit föremål för k. m:ts ompröfning.
Såsom förut omtalats hade en lärare varnats,
därför att han öfverträdt
folkskoleinspektörens bestämmelser rörande ägas
utdelande (han hade utdelat mera än fem slag
och ej infört uppgift härom i
straffjournalen). Domkapitlet upphäfde enhälligt
varningen och förvandlade den till en erinran.
Skolrådet klagade hos k. m:t, som nu
gifvit skolrådet rätt. K. m:ts utslag saknar
all motivering. Det lyder i all sin
korthet sålunda:

K. m:t har låtit handlingarna i detta mål sig
föredragas och därvid funnit skäligt att, med
ändring af domkapitlets utslag, fastställa
skolrådets beslut.

Detta utslag - afkunnadt den 27
oktober, alltså fyra dagar före det
kyrkostämman i Malmö uttalade sin dom öfver
skolrådets förfarande - skall helt visst väcka
mycket uppseende inom lärarekåren. Och
detta med rätta. Hittills hafva nämligen
k. m:ts utslag gått i den riktningen, att
innan varning kan utdelas för öfverträdelse
af en detaljbestämmelse, hvars efterlefnad
för länge sedan i verkligheten upphört eller
kanske aldrig ens på allvar kommit i fråga,
skall skolrådet uttryckligen tillsäga, att det
är meningen, att ifrågavarande bestämmelse
skall följas.

Återstår nu att se, hvad k. m:t skall
besluta rörande de 20 lärare, hvilka ställt
sig solidariska med sin varnade kamrat,
förklarat sig skyldiga till liknande »brott»
samt uttalat deri mening, att de af
inspektören meddelade föreskrifterna rörande ägas
utdelande vore så »öfverdrifvit minutiösa
och i detalj gående», att »ett brytande mot
dem vore oundvikligt».

Det förtjänar antecknas, att den gosse,
som gifvit upphof till denna vidtutseende
skolschism, och för hvilken skolråd,
inspektör och k. m:t gjort sig till riddare, var
så svår, att han en dag under svordomar
hotade slå ihjäl sin pappa.

I ett liknande skolagemål i Göteborg
ställde sig inspektören och skolstyrelsen
på lärarens sida med det resultat, att
läraren nu fått full upprättelse.

Tjänsters tillsättning.

Förslag. Till klockare-, organist- och
kantorstjänsterna i MunkaLjungby’-Engelholm: 1)
O. Nilsson i N. Rörum, 2) J. Tufvesson i V.
Karleby, 3) L. E. Vestmark, t. f. kantor på
platsen. (22 sökande.)

- Till folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsten i Fryeled, Jönk.: t) vik. därstädes J.
A. Eriksson, 2) A. J. Rydin i Berga. (Den
tredje sökanden, Fr. Lignell i Fryeled, återtog
sin ansökan, sedan organistlönen blifvit
nedsatt till 150 kr.

- Till två folkskolläraretjänster i Kalmar:
1) E. E. Svensson i Efveröd, 2) R. Kroon i
Kvistrum, 3) R. Redelius i Väsby; - 1) V. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 21:05:50 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free