- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
582

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (622.) 29 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

580

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 48

Kyrkomötet och folkskollärarinnornas
rättsliga ställning.

Den af Stockholms
folkskollärareförening beslutade skrifvelsen till
centralstyrelsen rörande förestående ämne är
af följande lydelse:

Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Bland de skrifvelser, hvilka af senaste |
kyrkomöte aflåtits till k. m:t, finnes en,
som inom folkskollärarekåren väckt en
synnerligen liflig uppmärksamhet. Denna
skrifvelse, hvari hemställes, att k. m:t
måtte gifva folkskollärarinnorna en mera
beroende rättslig ställning än de för
närvarande äga, har Stockholmskretsen
funnit vara af så ingripande betydelse för
folkskolan och dess lärarekår, att den
ansett det däri framlagda förslaget böra
komma under allmän behandling inom
Sveriges allmänna folkskollärareförening.

Kyrkomötets hemställan innehåller
såsom bekant, att k. m:t i nåder måtte
utfärda

ett sådant tillägg till gällande
folkskolestadga, hvarigenom föreskrifves, att i fråga om
lärarinna, som trädt i gifte, församlingen eller
den myndighet, som det eljest tillkommer att
tillsätta lärarinna, må äga att efter
inhämtande af vederbörande skolråds och
folkskoleinspektörs yttrande besluta att uppsäga henne
från tjänsten, då skolans bästa finnes sådant
kräfva.

De skäl, som inom och utom
kyrkomötet blifvit för detta förslag andragna,
synas kunna sammanfattas under följande
hufvudpunkter.

1. Skolstyrelsernas besvär skulle -
säger man - genom en dylik bestämmelse
komma att minskas.

Skolråden, heter det, äro numera strängt
ålagda att lämna de noggrannaste uppgifter å
både timmar och dagar af läsåret, då
undervisningen i skolan pågått, och detta utgör ett
villkor för att statsbidraget skall erhållas. Då
någon lärare eller lärarinna icke kan bestrida
undervisningen, måste skolstyrelsen därför
anskaffa kompetent vikarie. Hvad de gifta
lärarinnorna angår är detta särskildt betungande.
En gift lärarinna kan nämligen »en gång om
året, kanske icke så ofta», under längre eller
kortare tid blifva ur stånd att sköta sin tjänst:
sådant kan inträffa oupphörligt, gång efter
annan. Då nu de gifta lärarinnorna »hota att
bli många», måste det ofta blifva kinkigt för
skolstyrelserna att hålla undervisningen i gång.
I Stockholm och dylika samhällen är det nog
lätt att erhålla vikarie, säger man, men i
småstäderna och i synnerhet på landsbygden är
det »oändligt svårt». Inspektörerna hafva
visserligen icke klagat öfver några dåliga
verkningar häraf; de kunna tvärtom komma och
besiktiga skolan och finna tillståndet godt,
men de känna ej de svårigheter, med hvilka
skolrådet haft att laborera. Det är därför icke
mer än billigt, att då en lärarinna gifter sig,
det hänskjutes till kyrkostämman att afgöra,
huruvida hon det oaktadt bör vid sin tjänst
bibehållas.

Själfva kärnpunkten i detta
resonnemang, nämligen påståendet, att gift
lärarinna »oupphörligen», »kanske en gång om
året, kanske icke så ofta», måste vara
från skolan, innebär en löjlig öfverdrift,
hvilande på en ren konstruktion. Huru
saken i verkligheten ter sig, visar
statistiken. För hufvudstaden, den kommun, som

använder de flesta lärarinnor, har en med
anledning af kyrkomötets beslut anställd
undersökning gifvit följande resultat:

Församling
1 Ordinarie lärarinnor
päraf gifta
Summa
Medeltal

antal äktenskapsår
fall af moderskap
antal äktenskapsår
fall af moderskap

Nikolai .....
17
9
93
3
11,5
1 5

Klara ...............
94
5
83
5
12,6
1

Jakob- Johannis ...
33
5
36
5
7,2
1

Maria
43
9
89
9
9 i
1

Katarina
55
B
95
9
4 17


Kungsholmen __ ..
33
6
20
8
3,33
U3

Östermalm .......
41
7
85
19
9 2 Q
1 71

Adolf Fredrik ___
51
9
73
10
8,11
1.11

Summa
297
49
387
54
7,9
1,1

Det visar sig således, att hvarje gift
lärarinna i medeltal räknadt måste af nu
ifrågavarande anledning vara tjänstledig
från skolan icke fullt en gång för hvart
sjunde år.

Härtill kommer, att de gifta lärarinnorna
i förhållande till det hela utgöra ett
mycket litet antal. Endast i de största
städerna äro de något talrikare. Att det
skulle vara »oändligt svårt» att vid dylika
tillfällen erhålla duglig vikarie är
fullständigt grundlöst. På folkskollärarinnebanan
är, såsom en af förslagets ifrigaste
försvarare äfven framhållit; antalet
nytillström-mande synnerligen stort, och litet emellan
klagas öfver det rådande öfverflödet på
lärarinnor. Sådana tjänstledigheter som
de nu ifrågavarande äro ju för öfrigt
be-räkneliga långt i förväg, och
skolstyrelserna hafva således här synnerligen god tid
för vikaries anskaffande, hvilket vid
sjukdomsfall däremot ofta ej är fallet.
Dessutom är ju praxis den, att lärarinna vid
tjänstledighet för moderskaps skull afstår
hela sin lön under ledighetstiden, hvadan
kommunen har fullt tillräckliga medel för
vikariens aflönande, ja, understundom
(nämligen i de fall, då lärarinna innehar högre
lönegrad) kan af dylik ledighet hafva
ekonomisk vinst.

På landsbygden kan lättheten att skaffa
vikarie för gift lärarinna visserligen vara
något mindre, men här finnas ju ock
ytterst få gifta lärarinnor.

*



2. De ogifta lärarinnorna -
framhålles det vidare - skulle genom den
föreslagna bestämmelsen få lättare att erhålla
anställning än nu är fallet.

Antalet ogifta utexaminerade lärarinnor är,
säger man, synnerligen stort, vida större än
de för dem tillgängliga platserna, och deras
befordran hindras dels af lärarne, dels af de
gifta lärarinnorna.

För närvarande veta kyrkostämmorna, att
om de välja en lärarinna, så hafva de icke
större makt öfver henne än Öfver en lärare,
då hon nämligen är lika oafsättlig och
rättsli-gen oberoende som han. De hafva därför,
menar man, ofta ingen särskild anledning att
föredraga lärarinna, utan utnämna i stället en
lärare, hvarför ock användningen af
folkskollärarinnor i hufvudsak är begränsad till
städerna. Helt annat skulle förhållandet blifva,
i fall församlingarna finge den af kyrkomötet
påyrkade rättigheten; de skulle då hafva långt
starkare band på lärarinnan, såväl den gifta
som den ännu ogifta. Detta skulle åter hafva
till följd, att de i många fall komme att före-

draga lärarinna, där de nu föredraga lärare,
samt att lärarinnorna finge större utsikt till
anställning äfven ute på landsbygden.

De för ogifta lärarinnor tillgängliga
platsernas antal skulle - tillägger man vidare -
naturligtvis äfven ökas därigenom, att
omsättningen inom lärarinnekåren blefve hastigare.
Nu, då lärarinnan äfven såsom gift är
oafsättlig, måste en del nyutexaminerade antingen
vänta på anställning eller ock »nöja sig med
att kringflacka såsom vikarier». I samma mån
som kyrkostämmorna gjorde bruk af sin
af-sättningsmakt, skulle platser blifva lediga för
dessa nyutexaminerade lärarinnor, hvilka den
nuvarande ordningen håller tillbaka, men som
dock - säger man - hafva rätt att få träda
i de gifta lärarinnornas ställe.

Denna vädjan till de ännu ogifta
lärarinnornas intressen gentemot lärarnes och
de gifta lärarinnornas kan vid första på- j
seendet synas tilltalande för dem, hvilka
den afser att påverka. Finge
församlingarna rätt att afskeda lärarinna, då hon
trädde i gifte, så skulle helt visst
åtskilliga manliga läraretjänster förvandlas till
kvinnliga, och en del gifta lärarinnor
(särskildt sådana, som i något afseende visat
sig själfständiga) skulle få lämna rum för
ogifta. Svårigheten för dessa senare att
erhålla plats skulle sålunda möjligen blifva
något mindre. Af dessa skenfagra
förespeglingar torde dock få lärarinnor låta sig
locka. Det är visserligen obestridligt, att
lättheten att vinna anställning måste blifva
desto större, ju sämre anställningsvillkor
man åtnöjes med, och att lärarinnorna
skulle få ännu lättare att konkurrera med
lärarne, om lärarinna t. ex. aldrig kunde blifva
ordinarie eller om för henne lagligen
stadgades en lägre minimilön än för läraren
o. s. v. Likaså är gifvet, att omsättningen
inom lärarinnekåren skulle blifva ännu
raskare, i fall giftermål ovillkorligen medförde
tjänstens förlust – detta dock blott
under den osannolika förutsättningen, att
nämda kår då likasom nu komme att
fortfarande rekryteras äfven af sådana kvinnor,
hvilka ej på förhand en gång för alla
af-svurit det kall, som hittills under alla
tider blifvit utan gensägelse betecknadt
såsom kvinnans närmaste och egentligaste.
Bra korttänkta skola emellertid de
lärarinnor vara, som kunna tro sig främja
lärarinnekårens verkliga intressen genom att
förklara sig nöjda med sämre
anställningsvillkor än de hittills gällande, och som
äro redo att köpa den möjliga fördelen af
en något tidigare anställning mot priset af
en osäkrare rättslig ställning. De flesta
torde vara ense därom, att den rätta
vägen går i en alldeles motsatt riktning, och
att lärarinnornas intressen, de ogiftas lika
väl som de giftas, i längden tjänas bäst
därigenom, att de utan eftergift hålla på
sin fulla rättsliga likställighet med läraren.

Talet om de nyutexaminerade
lärarinnornas »rätt» att träda i de giftas ställe
har befogenhet blott under två
förutsättningar: antingen att hufvudsynpunkten
sättes i att få lärarinnorna på något vis
försörjda (somliga genom gifte, de öfriga
genom anställning i skolans tjänst) eller
ock att äktenskapet anses göra en förut
kompetent lärarinna inkompetent. Den förra
af dessa förutsättningar behöfver icke ens
diskuteras; den senare måste först bevi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free