Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (622.) 29 november 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
Kyrkomötet och folkskollärarinnornas
rättsliga ställning.
Den af Stockholms
folkskollärareförening beslutade skrifvelsen till
centralstyrelsen rörande förestående ämne är
af följande lydelse:
Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Bland de skrifvelser, hvilka af senaste |
kyrkomöte aflåtits till k. m:t, finnes en,
som inom folkskollärarekåren väckt en
synnerligen liflig uppmärksamhet. Denna
skrifvelse, hvari hemställes, att k. m:t
måtte gifva folkskollärarinnorna en mera
beroende rättslig ställning än de för
närvarande äga, har Stockholmskretsen
funnit vara af så ingripande betydelse för
folkskolan och dess lärarekår, att den
ansett det däri framlagda förslaget böra
komma under allmän behandling inom
Sveriges allmänna folkskollärareförening.
Kyrkomötets hemställan innehåller
såsom bekant, att k. m:t i nåder måtte
utfärda
ett sådant tillägg till gällande
folkskolestadga, hvarigenom föreskrifves, att i fråga om
lärarinna, som trädt i gifte, församlingen eller
den myndighet, som det eljest tillkommer att
tillsätta lärarinna, må äga att efter
inhämtande af vederbörande skolråds och
folkskoleinspektörs yttrande besluta att uppsäga henne
från tjänsten, då skolans bästa finnes sådant
kräfva.
De skäl, som inom och utom
kyrkomötet blifvit för detta förslag andragna,
synas kunna sammanfattas under följande
hufvudpunkter.
1. Skolstyrelsernas besvär skulle -
säger man - genom en dylik bestämmelse
komma att minskas.
Skolråden, heter det, äro numera strängt
ålagda att lämna de noggrannaste uppgifter å
både timmar och dagar af läsåret, då
undervisningen i skolan pågått, och detta utgör ett
villkor för att statsbidraget skall erhållas. Då
någon lärare eller lärarinna icke kan bestrida
undervisningen, måste skolstyrelsen därför
anskaffa kompetent vikarie. Hvad de gifta
lärarinnorna angår är detta särskildt betungande.
En gift lärarinna kan nämligen »en gång om
året, kanske icke så ofta», under längre eller
kortare tid blifva ur stånd att sköta sin tjänst:
sådant kan inträffa oupphörligt, gång efter
annan. Då nu de gifta lärarinnorna »hota att
bli många», måste det ofta blifva kinkigt för
skolstyrelserna att hålla undervisningen i gång.
I Stockholm och dylika samhällen är det nog
lätt att erhålla vikarie, säger man, men i
småstäderna och i synnerhet på landsbygden är
det »oändligt svårt». Inspektörerna hafva
visserligen icke klagat öfver några dåliga
verkningar häraf; de kunna tvärtom komma och
besiktiga skolan och finna tillståndet godt,
men de känna ej de svårigheter, med hvilka
skolrådet haft att laborera. Det är därför icke
mer än billigt, att då en lärarinna gifter sig,
det hänskjutes till kyrkostämman att afgöra,
huruvida hon det oaktadt bör vid sin tjänst
bibehållas.
Själfva kärnpunkten i detta
resonnemang, nämligen påståendet, att gift
lärarinna »oupphörligen», »kanske en gång om
året, kanske icke så ofta», måste vara
från skolan, innebär en löjlig öfverdrift,
hvilande på en ren konstruktion. Huru
saken i verkligheten ter sig, visar
statistiken. För hufvudstaden, den kommun, som
använder de flesta lärarinnor, har en med
anledning af kyrkomötets beslut anställd
undersökning gifvit följande resultat:
Församling
1 Ordinarie lärarinnor
päraf gifta
Summa
Medeltal
antal äktenskapsår
fall af moderskap
antal äktenskapsår
fall af moderskap
Nikolai .....
17
9
93
3
11,5
1 5
Klara ...............
94
5
83
5
12,6
1
Jakob- Johannis ...
33
5
36
5
7,2
1
Maria
43
9
89
9
9 i
1
Katarina
55
B
95
9
4 17
Kungsholmen __ ..
33
6
20
8
3,33
U3
Östermalm .......
41
7
85
19
9 2 Q
1 71
Adolf Fredrik ___
51
9
73
10
8,11
1.11
Summa
297
49
387
54
7,9
1,1
Det visar sig således, att hvarje gift
lärarinna i medeltal räknadt måste af nu
ifrågavarande anledning vara tjänstledig
från skolan icke fullt en gång för hvart
sjunde år.
Härtill kommer, att de gifta lärarinnorna
i förhållande till det hela utgöra ett
mycket litet antal. Endast i de största
städerna äro de något talrikare. Att det
skulle vara »oändligt svårt» att vid dylika
tillfällen erhålla duglig vikarie är
fullständigt grundlöst. På folkskollärarinnebanan
är, såsom en af förslagets ifrigaste
försvarare äfven framhållit; antalet
nytillström-mande synnerligen stort, och litet emellan
klagas öfver det rådande öfverflödet på
lärarinnor. Sådana tjänstledigheter som
de nu ifrågavarande äro ju för öfrigt
be-räkneliga långt i förväg, och
skolstyrelserna hafva således här synnerligen god tid
för vikaries anskaffande, hvilket vid
sjukdomsfall däremot ofta ej är fallet.
Dessutom är ju praxis den, att lärarinna vid
tjänstledighet för moderskaps skull afstår
hela sin lön under ledighetstiden, hvadan
kommunen har fullt tillräckliga medel för
vikariens aflönande, ja, understundom
(nämligen i de fall, då lärarinna innehar högre
lönegrad) kan af dylik ledighet hafva
ekonomisk vinst.
På landsbygden kan lättheten att skaffa
vikarie för gift lärarinna visserligen vara
något mindre, men här finnas ju ock
ytterst få gifta lärarinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
