- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
584

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (622.) 29 november 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

584

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 48

I stället skulle lärarinnebanan lämnas så
mycket mera odeladt åt sådana, för hvilka
ställningen såsom maka och moder
antingen icke innebär något lockande eller
som af annan anledning redan från början
hafva klart för sig, att de aldrig skola
träda i äktenskap, eller som åtminstone
äro fast beslutna att icke mottaga något
giftermålsanbud, så vida det ej
tillförsäkrar dem full försörjning, utan att de själfva
behöfva genom sitt arbete bidraga till
anskaffandet af de medel, hvilka för hemmets
uppehållande äro af nöden. Lärarinnekåren
skulle följaktligen dädanefter
hufvudsakligen komma att bestå af sådana kvinnor,
hos hvilka de moderliga instinkterna
antingen af naturen äro svagt utvecklade
eller ock med afsikt blifvit undertryckta,
och hvilka därför så godt som afsvurit
äktenskapet. Den skulle blifva förvandlad
till ett slags sluten nunneorden,
väsentligen likartad med de sällskap af s. k.
lärosystrar, åt hvilka inom åtskilliga katolska
land undervisningen af folkets barn länge
varit anförtrodd.

För de flesta tänkande skolvänner torde
det emellertid vara klart, att en dylik
förändring i lärarinnekårens nuvarande
sammansättning ingalunda kan anses önskvärd.
Skolan bör så vidt som möjligt likna ett
godt och sundt hem. Dess lärare och
lärarinnor böra icke bilda en kast, afskild
från det Öfriga folket och kännetecknad
genom väsentligen andra lifsförhållariden.
I samma mån de göra detta, i samma
mån måste de ock blifva främmande för
lifvet utanför skolans väggar och
oförmögna att förbereda sina lärjungar för detta
- främmande därjämte äfven för
föräldrarnas känslor och önskningar samt
oförmögna att främja det samförstånd och
samarbete mellan hem och skola, hvaraf den
senares framtid beror. Då föräldrarna
anförtro sina barn åt skolan, kunna de hafva
det billiga krafvet, att lärare och
lärarinnor åtminstone i någon mån skola känna
sig i faders och moders ställe. Att inom
kåren finnas lärarinnor med moderlig
sinnesriktning måste således ligga i
föräldrarnas välförstådda intresse. Häraf inses,
huru absolut missvisande det varit, då
man låtit påskina, att kyrkomötet genom
sitt yrkande gjort sig till tolk för
lärjungarnas målsmän, att det talat å hemmens
vägnar och att det - som det så vackert
heter - icke gjort något annat och mera
än sökt få den grundsatsen häfdad, att
tjänstemännen äro till för allmänhetens
skull och icke allmänheten för
tjänstemännens skull. För hvar och en, som förmår
se saken ur en mindre ytlig synpunkt,
måste det tvärtom vara påtagligt, att
tänkande föräldrar ingalunda kunna önska en
sådan karaktärsförändring af den nuvarande
lärarinnekåren, som den föreslagna
åtgärden medelbarligen skulle draga med sig.

*



4. De kvinnliga arbetarne på
folkskolans fält - säger man vidare - skulle
genom den föreslagna bestämmelsen blifva
rättsligen likställda med de kvinnliga
arbetarne på åtskilliga andra områden t. ex.
vid seminarierna, vid telegrafverket och

postverket, inom den enskilda
affärsverksamheten o. s. v.

Man kan - utbrister i fråga härom en af
kyrkomötesbeslutets ifrigaste försvarare - i
all rimlighets namn fråga, hvarför
folkskollära-rinnorna skola åtnjuta privilegier, som deras
medsystrar på så många andra områden icke
hafva, och som det aldrig fallit dessa in att
ens ifrågasätta. Hvad kyrkomötet begär är
blott tillfälle för kyrkostämmorna att begagna
en rättighet, som oemotsagdt tillämpas inom
andra områden för kvinnlig verksamhet. I
seminariestadgan föreskrifves, att då kvinnlig
seminarieadjunkt träder i gifte, det må ankomma
på konsistoriets bepröfvande, om hon må
bibehållas vid tjänsten, och att konsistorium
äfven sedermera äger uppsäga henne därifrån,
då läroverkets bästa .finnes sådant kräfva. Så
är ock - fortsätter man - »inom åtminstone
ett af statens verk, där ganska många kvinnor
användas, den föreskriften utan vidare gifven,
att giftermål medför tjänstens förlust, nämligen
i telegrafverket. - - I banker och på en
mängd enskilda affärskontor medför också
vanligtvis för där anställda kvinnor giftermål
risken af- afsked.» Och hvilketdera - frågar
man - kostar dock mera: att utbilda sig till
folkskollärarinna eller till telegrafist, af
hvilken senare man fordrar närmast samma
teoretiska förkunskaper som af en student och
dessutom både mödosamma och dyra
praktiska kurser? Tror man, att det går utan
förkunskaper och vanligtvis äfven kännedom af
ett par lefvande språk att få plats i en bank
eller på någon af de viktigare posterna på ett
större kontor? Likväl måste kvinnliga
telegra-fister utan all nåd och barmhärtighet afträda
sin tjänst, om de gifta sig, och kvinnliga
bank-och affärsbiträden åtminstone riskera tjänstens
förlust, >

Nu anförda försvar för kyrkomötets
yrkande hvilar på en hel del oriktigheter,
ofullständigheter och förbiseenden. Enligt
inhämtade underrättelser vara de
»mödosamma och dyra praktiska kurserna»
för telegrafister summa - 3 månader.
Hvad kompetensfordringarna beträffar må
erinras, att för folkskoliärarinneexamen
fordras 4 års studier efter fyllda 17 år,
samt att den kvinna, som aflagt
studentexamen eller genomgått högre flickskola,
ingalunda därmed är kompetent såsom
folkskollärarinna, utan måste för ändamålet
bevista seminarium, i förra fallet minst l
år, i det senare 2 - 3 år. Att kvinnlig
telegrafist, som ingår giftermål, »måste utan
all nåd och barmhärtighet afträda sin
tjänst» är sant endast i de fall, då
giftermål ingås med icke telegrafman. Gifter
hon sig inom verket, får hon däremot
stanna kvar, hvilket visar, att kvinnlig
telegrafist ingalunda genom äktenskapet anses
blifva mindre duglig för sin tjänst.
Jämförelsen med de i enskilda affärer anställda
kvinnorna är fullständigt malplacerad, ty
på detta område är ju hela personalen,
den manliga såväl som den kvinnliga,
af-sättlig. Antagligen har det dock aldrig
varit kyrkomötets mening att vilja hafva
den inom affärsvärlden gällande
afsättlig-hetsprincipen tillämpad på den offentliga
tjänstemannaklassen, ty i fall konsekvens
skulle iakttagas, komme den då att drabba
äfven de ecklesiastika tjänstemännen.

Det har inom kyrkomötet blifvit sagdt,
att tjänstgöringen inom telegraf och post
skulle vara mera förenlig med det
husmo-derligä kallet än tjänstgöringen inom
folkskolan. Detta är dock alldeles oriktigt.
Skolverksamheten är i själfva verket den

enda, som till sitt väsende är likartad med
verksamheten i hemmet. Moderns
hufvud-uppgift är att vara uppfostrarinna,
lärarinnans likaså; båda betinga i grunden
samma egenskaper och samma utbildning,
och hvad som gör en kvinna lämpligare
i ena afseendet gör henne i regeln äfven
lämpligare i det andra.

Äfven den starkt betonade jämförelsen
med de kvinnliga seminarieadjunkterna är
mycket litet bevisande. Dels kan det med
skäl sättas i fråga, huruvida det ej skulle
vara minst lika förmånligt för de unga
flickor, hvilka genomgå seminarierna, att
till sin handlärarinna och moderliga
förtrogna hafva en gift kvinna som en ogift,
dels hafva de kvinnliga
seminarieadjunkterna till lärjungar icke barn utan vuxna,
dels är tillgången på fullt kompetenta
vikarier för dem ojämförligt mycket mindre.
Såväl i dessa som i åtskilliga andra
afseenden äro förhållandena så olika, att hvad
som möjligen kan hafva något skäl för sig
på det ena området, alldeles icke behöfver
vara lämpligt, än mindre nödvändigt på
det andra.

*



5. Den föreslagna afsättningsmakten
skulle - säger man slutligen - komma
till användning endast i sådana fall, där
det vore alldeles nödvändigt.

Ingen lärarinna, yttrade en talare vid
kyrkomötet, skulle kunna afskedas blott på grund
af det faktum, att hon trädt i gifte. Af
skedandet skulle få ske endast då skolans bästa
finnes sådant kräfva. Den afgörande rätten
att pröfva, när detta verkligen vore
förhållandet, skulle visserligen läggas i kyrkostämmans
hand, (en framställd förmodan, att den skulle
tillkomma »den skolan närmast öfvervakande
myndigheten» d. ä. skolrådet, grundar sig
nämligen på en felaktig läsning), men för att
kyrkostämmans beslut måtte blifva väl öfvervägdt,
skulle det få fattas först efter inhämtande af
yttrande från vederbörande skolstyrelse och
folkskoleinspektör. Den af kyrkostämman
af-skedade lärarinnan skulle dessutom hafva rätt
att öfver afskedandet sig besvära, först hos
domkapitlet, sedan hos k. m:t.

De sålunda förespeglade garantierna mot
maktmissbruk visa sig emellertid vid
närmare granskning synnerligen svaga. Såsorn
vid kyrkomötet framhölls af kyrkoherden
Staaff, kunde det lätteligen hända, att
några illasinnade församlingsmedlemmar,
hvilka blifvit missnöjda med att lärarinnan
varit allvarlig mot deras barn, skulle af
kitslighet söka att på kyrkostämma få
henne skild från skolan. Huru en
kyrkostämma är sammansatt, beror ofta nog på en
ren tillfällighet eller på den agitation, som
en eller annan inflytelserik
församlingsledamot kan hafva utvecklat. Inom
skolrådet, som är den myndighet, hvarunder
lärarinnan omedelbart tjänar, kunna, såsom
inspektör Lyttkens inom kyrkomötet
mycket riktigt påpekade, personliga inflytelser
lätt göra sig gällande. Hvad
folkskoleinspektören angår, så innehar han, såsom
bekant är, ingalunda den oberoende
ställning, att han kan anses fullt själfständig
gent emot de påtryckningar, för hvilka han
helt säkert komme att blifva utsatt. Hvad
personliga påtryckningar vid dylika tillfällen
hafva att betyda, därpå gifves många
exempel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free