- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 12:e årg. 1893 /
609

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (624.) 13 december 1893 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.

N:r 50. (624.

STOCKHOLM, 13 DECEMBER 1893.

12:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 3/4 år.3 kr., */2 år 2

kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f m.

Allm. tel. 6 O O O.

Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.

Lösnummer

å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspriss

25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,00 kr,

Annons bör vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för alt

inkomma i veckans nmnmer

SVENSKQLÄRARETIDNING utsänder år 1894 sin
trettonde årgång.

SVENSK LÄRARETIDNING vill framgent som
hittills arbeta för den svenska folkskolans och
folk-bildningcns höjande, för enhet och god anda inom
lärarekåren och för förbättring a£" lärarnes
ställning i ekonomiskt och socialt hänseende. Politiska
och religiösa stridigheter äro strängt bannlysta från
tidningens spalter.

SVENSK LÄRARETIDNING skall fortfarande
innehålla: /) ledande artiklar, i hvilka dagens
viktigare skolfrågor utredas och granskas på ett s j al f
-ständigt sätt; 2] pedagogiska uppsatser; j»
^lefnadsteckningar af framstående skolmän (i regeln
porträtt minst en gång i månaden); 4) prejudikat
och utslag angående folk- och småskolan, dessas
lärarepersonal samt rörande klockare- och
organistkåren; j") fullständig redogörelse för skolfrågors be^
handling vid riksdagen; 6) granskning af
läroböcker och annan skollitteratur; 7) redogörelse för
S. A. F:s ärenden samt kortare referat från
Skolmöten af skilda slag; 8) bref rörande in- och
utlandets skolväsende; g) rikhaltig ny hets a f delning
(om seminarierna, folkskolan, småskolan,
fortsättningsskolan ^folkhögskolan, slöjdundervisningen m. w.)/
10) råd och upplysningar i afseende på tolkningen
af gällande skolförfattningar; u) minneslista för
hrr skolrådsordförande och skollärare’, 12] annonser
om lediga tjänster vid folk- och småskolan m. m.

SVENSK LÄRARETIDNING vill, i korthet sagdt,
sätta sina läsare i tillfälle att ständigt följa alla
de* mångskiftande företeelserna på uppfostrans och
folkundervisningens område. Lösen skall därvid
städse vara: omväxling och skyndsamhet, pålitlighet
och opartiskhet.

SVENSK LÄRARETIDNING är den största af våra
skoltidningar. Hon kan i följd häraf utförligare
och mera mångsidigt än öfriga tidningar behandla
alla undervisningen och lärarekaren vidkommande
spörsmål.

SVENSK LÄRARETIDNING utdelar till samtliga
prenumeranter för 1894. ett supplement till den i
år utgifna, med stort bifall mottagna
läraresångboken.

SVENSK LÄRARETIDNING behåller samma
vårdade utstyrsel som hittills. Pris, utgifningstider
m. m. förblifva oförändrade. Prenumeranterna
erhålla sålunda omkring 650 stora kvartsidor jämte
en mängd bilagor för det billiga priset af 3 kr.
50 öre. REDAKTIONEN.

Dogmatik och evangelium.

Ett ord i
kristendomsundervisningsfrågan.

De åsikter i afseende på
kristendoms-undervisningen, som allmännast
omfattades och gjorde sig gällande vid
folk-skolläratfemötet i Göteborg och för hvilka
redogörelse lämnades i förra numret af
denna tidning, stå i god
öfverensstämmelse med dem, som uttalades i hr
Tref-fenbergs bekanta motion vid årets
kyrkomöte. Dessa reformkraf, hvilka som
bekant icke föranledde till någon
kyrkomötets åtgärd, gå ut på
katekesutanläs-ningens inskränkning samt framhållande
af kristendomens etiska och religiösa
moment med tillbakasättande af de mera
dogmatiska.

Den främste representanten i vårt land
för en dylik reformefad
kristendomsundervisning är utan all gensägelse pastor
primarius d:r Fr. Fehr, hvilken vid
upprepade tillfällen såväl i tal som skrift
dragit i härnad mot det gamla
dogmati-serandet. Senast gjorde han detta vid
behandlingen inom kyrkomötet af den
Treffenbergska motionen. Hans
anförande vid detta tillfälle hade följande
lydelse :

Jag beklagar, att det är på en så sen
timme, som denna fråga nu kommit att
debatteras, ty enligt min åsikt är frågan i
mycket hög grad betydande. Den sena
timmen ålägger mig naturligtvis att fatta
mig så kort som möjligt och utesluta en
hel del af hvad jag ämnat säga för att
bemöta alla dem, som i ett eller annat
sökt rifva ned den position, som
motionären i sin motion intagit. Jag ställer mig
nämligen öppet i allt hufvudsakligt på
samma ståndpunkt.

Det är sagdt, att det går framåt och
att det därför icke är skäl att motionera
i denna riktning. Jag erkänner, att det

går framåt i ett afseende, att i någon
måtto utanläsningsofoget mer och mer
inskränkes, ehuru det äfven på det området
endast går ytterst långsamt framåt,
åtminstone efter den erfarenhet, som står mig
till buds i hufvudstaden. Men det går
däremot icke framåt utan tillbaka på det
andra området, som också beröres i
motionen, då motionären talar om, att enligt
hans åsikt kristendomsundervisningen lider
af det lytet, att den är allt igenom
dog-matiserande. Och jag skulle förneka det
bästa jag lärt i min teologi och under
praktisk verksamhet inom svenska kyrkans
församlingar, därest jag icke i detta stycke
vågade uttala ett ord.

Jag tror icke, att motionären och de,
som uppträdt på hans sida, stå ensamma
därom, att det är en längtan, som i vida
kretsar gör sig gällande, att i
kristendomsundervisningen det dogmatiska, såsom det
i motionen uttryckts, bör i ganska
vidsträckt måtto få träda tillbaka för det
religiösa och etiska. Det är ingen småsak,
då det gäller något så viktigt, som huru
vida tillägnelsen af kyrkligt antagna
lärosatser måste utgöra den nödvändiga och
oeftergifliga förutsättningen för att få
anamma evangelii nådelöften. Jag vågar påstå,
att vår antagna kristendomsbok genom sin
framställning af kristendomen gör på hvar
och en det intrycket, att vi hafva att göra
med en hop sins emellan alldeles lika
mycket värda lärostycken. Den, som icke
på något annat sätt kommit till bättre
insikt, kan af vår antagna katekes icke finna
annat, än att till exempel sådana frågor
som läran om änglarnes skapelse och fall,
läran om hur det tillgår vid de dödas
uppståndelse och Kristi tillkommelse o. s. v.
äro af lika stor vikt som de frågor, om
hvilka det gäller, såsom motionären riktigt
sade, att de äro i sig ägnade att upprätta
ett vacklande mod och trösta ett
bedröf-vadt samvete. Det är dock, menar jag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 17:18:42 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1893/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free