Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (624.) 13 december 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
SVENSK LÄRARETIDNING
N:r 50
I stället för att klaga öfver
kammarkol-legii utslag och sålunda draga under k.
m:ts ompröfning den frågan, huruvida
skolrådet var berättigadt att göra afdrag på
det lönebelopp, kyrkostämman en gång
tillförsäkrat läraren, begick denne det felet
att hos k. m:t framställa ett alldeles nytt
yrkande, nämligen att k. m:t täcktes
förständiga länsstyrelsen att utanordna hvad
å Almgrens aflöning för åren 1890-93
på ofvan angifna sätt innehållits.
Kammarkollegium, dit ärendet
remitterades, hemställde - enär Almgrens nu
gjorda framställning icke innefattade
påstående om ändring i kollegii utslag, samt
den nu väckta frågan om utfående af
statsbidrag till Almgrens aflöning afsåge ett
ämne, därom det icke borde tillkomma
Almgren att föra någon talan - att
föreliggande framställning måtte af k. m:t
lämnas utan vidare afseende.
K. m:t har äfven den 17 sistl.
november funnit framställningen icke förtjäna
afseende.
Roteindelning’ upphör, då
församlingens medlemmar ej härom äro
ense. Å sockenstämma med Åhus
församling den 25 juni 1854- träffades den
öfverenskommelse, att hvarje by eller
mindre skoldistrikt inom socknen dädanefter
skulle, utan hjälp af den öfriga
församlingen eller den gemensamma skolkassan,
själf bygga och underhålla sitt skolhus.
l anledning af väckt förslag orri nämda
roteindelnings upphäfvande beslöts å
kyrkostämma den 31 oktober 1892, efter
omröstning med 1,075 röster mot 796 röster,
att densamma tills vidare skulle bibehållas.
Häröfver anfördes besvär hos
länsstyrelsen i Kristianstads län med yrkande om
bifall till den af minoriteten vid stämman
biträdda mening om roteindelningens
upphörande. Länsstyrelsen resolverade,
att, enär Åhus församling utgjorde ett
skoldistrikt, samt enligt § 57 mom. l af
folkskolestadgan kostnaderna för de inom ett
skoldistrikt befintliga folkskolor, småskolor och
mindre folkskolor, hvilka blifvit af hela
distriktet upprättade, skulle, så vida ej annorlunda
därom öfverenskommes, bestridas gemensamt
af hela skoldistriktet;
alltså och då den inom församlingen å
sockenstämma den 25 juni 1854 träffade och
därefter följda öfverenskommelse, enligt hvilken
hvarje by eller mindre skoldistrikt skulle bygga
och underhålla sitt skolhus, numera icke af
församlingen i sin helhet biträddes, utan fast
mera yrkande framställts om upphäfvande af
den inom densamma fastställda roteindelning,
samt vid sådant förhållande berörda
öfverenskommelse lagligen icke vidare finge äga till
lämpning emot bestridande af dem, som med
densamma icke åtnöjdes, fann länsstyrelsen
skäligt att, med upphäfvande af öfverklagade
kyrkostämmobeslutet såsom olagligt, förklara,
att de särskilda rotarna inom Åhus församling
hade att till skoldistriktets gemensamma
förvaltning öfverlämna sina skolhus, samt att
kostnaderna för skolhusen skulle efter därför
stadgade grunder af skoldistriktet gemensamt
utgöras, dock att de skolrotar, som för sina
skolhus haft större kostnader, borde erhålla
ersättning af dem, som därå nedlagt mindre.
Ett par församlingsmedlemmar,
tillhörande majoriteten, klagade nu hos
kammarkollegium. Som den
öfverenskommelse, hvilken den 25 juni 1854 träffats, icke
afsett någon bestämd tid och således
upphört att gälla, då församlingens
medlemmar ej längre därom sig förenade, fann
kammarkollegium besvären icke föranleda
ändring i länsstyrelsens utslag.
Målet drogs under k. m:ts ompröfning.
Den 17 sistl. november fastställde k. m:t
kammarkollegii utslag
Tranås köping eget skoldistrikt.
På därom af Säby församling, jämlikt dess
å kyrkostämma den 29 maj detta år
fattade beslut, gjord anhållan har k. m:t den
17 november förordnat, att Tranås köping
skall från och med år 1894 utgöra ett
eget från den öfriga delen af Säby
församling skildt skoldistrikt.
Det är på grund af den nya lydelsen
af kyrkostämmoförordningens § l, som
detta medgifvande lämnats.
Folkskollärareseminarierna. Till
stipendier åt elever vid
folkskollärareseminarierna har k. m:t för innevarande
hösttermin anvisat följande belopp,
nämligen:
vid seminariet i Stockholm 3,300 kr,
Uppsala 2,860, Linköping 3,300, Skara 4,835, Falun
2,285, Växjö 2,900, Lund 4,700, Göteborg 2,740,
Kalmar 3,960, Karlstad 3,080, Hernösand 1,450
och Umeå 2,375 kr.
Därjämte har k. m:t anvisat till stipendier
dels åt lappskt-talande elever vid seminariet i
Hernösand 450 kr., i Umeå 150 kr. och vid
småskollärare- och lärarinneseminariet i
Mattisudden 2,900 kr., dels ock åt iinskt-talande
elever vid seminariet i Hernösand 750 kr., i
Umeå 900 och vid småskollärare- och
lärarinneseminariet i Haparanda 1,785 kr.
Stockholmskretsen af Nordiska lä
rarnes helnykterhetsförening hade i
lördags sitt höstsammanträde. Sedan
revisorer för året blifvit utsedda, höll hr
Klas Lidholm ett synnerligen sakrikt och
intressant föredrag om folkskoleinspektören
Robyns’ nykterhetsverksamhet bland
Belgiens skolungdom. En kort antydan
härom i en tidningsnotis, som för någon tid
sedan genomgick pressen, hade föranledt
kretsen att vid närmast föregående
sammanträde anmoda sin styrelse att från ort
i och ställe söka skaffa faktiska
upplysningar rörande ifrågavarande verksamhet. På
i styrelsens uppdrag hade hr Lidholm satt
| sig i förbindelse såväl med inspektör
Ro-| byns själf som med andra för hans
sträfvanden intresserade personer och från dem
erhållit meddelanden om arten af dessa
sträfvanden samt om de resultat, som
där-| igenom blifvit vunna.
i Af den redogörelse, hr Lidholm på grund
häraf nu lämnade, visade sig, att
nykterhets-verksamheten i deri form, hvari den af Robyns
bedrifvits (nämligen barnföreningar i
anslutning till skolan och efter en noga uttänkt plan),
haft en öfverraskande stor framgång. Den
hade ock tillvunnit sig ett sådant erkännande,
att den under innevarande år blifvit af en
kungl, kommission hedrad med det s. k.
Gui-nardska priset å 10,000 francs, hvilket med
vissa mellantider utdelas för de arbeten, som
synas bäst ägnade att verksamt höja
arbetsklassens ställning i materiellt, intellektuellt och
moraliskt afseende.
Efter föredraget uttalade kretsen
enhälligt den önskan, att detsamma måtte på
lämpligt sätt bringas till allmänhetens och
särskildt till lärarekårens kännedom.*
I den följande diskussionen, hvilken blef
både liflig och långvarig, deltogo utom
inledaren hrr Ahlberg, Ahlén, Dalborg, Axel
Blomquist och Fridtjuv Berg. Den rörde
sig hufvudsakligen om möjligheten att i
vårt land kunna åstadkomma något i
samma väg, som det inspektör Robyns fått till
stånd i Belgien samt om det sätt, som i
så fall borde hos oss användas.
Meningarna härom visade sig vara synnerligen
delade. För vinnande af ytterligare
utredning beslöt kretsen att ingå till
centralstyrelsen för Nordiska lärarnes
helnykterhetsförening med anmodan, att denna
måtte utsända frågan om nykterhetsföreningar
bland skolungdomen enligt det Robynska
systemet till allmän behandling inom
lo-kalafdelningarna.
Vanartade barns uppfostran.
Karlskrona folkskollärareförening behandlade vid
sitt sammanträde den 6 dennes bland annat
frågan om inrättandet af ett internat eller
en af söndringsklass för vanartade barn i
Karlskrona. Frågans inledare, läraren J.
Jaensson framhöll,
hurusom det inom de olika afdelningarna af
folkskolans gossklasser funnes gossar, som det
vore alldeles omöjligt få till en ordentlig
skolgång, trots allt arbete man nedlade därpå. För
att "få förhållandet bättre ansåg tal:n, att en
afsöndringsklass eller allra helst ett internat
om möjligt borde komma till stånd i Karls
krona. De gossar, som skolka, borde afskiljas
från de öfriga:
1) För lärarens skull. Läraren Unge nämli
gen nedlägga för mycket arbete och omtanke
för att om möjligt få sådana gossar till skolan
och splittrade därigenom sina krafter för det
egentliga skolarbetet. Hade han så ändtligen
fått en skolkare till skolan, sä måste denne ju
på lämpligt sätt straffas, och toge detta dels
tid i anspråk och dels inverkade det menligt
på läraren.
2) För de öfriga barnens skull. Nogsamt
bekant vore exemplets stora makt, kanske i all
synnerhet det dåliga exemplets. Säkert hade
många, ja kanske de allra flesta gossar, som
skolka, blifvit af dåliga kamrater, som själfva
skolkat, förledda härtill. Vidare hade de, som
försummade skolan, ofta under sitt vistande
på torg och gator inhämtat många oarter och
ovanor, som de lätt kunde bibringa de öfriga
barnen och således äfven på annat sätt
demoralisera dem.
3) De, som skolka, böra afskiljas för sin
egen skull. De gossar, som skolkade, förlorade
också själfva på att vara tillsammans med de
öfriga gossarne, ty det vore alldeles omöjligt
för läraren att kunna ägna dem den speciella
omsorg, de tarfvade. Ej heller droge de någon
nytta af undervisningen genom att besöka
skolan några dagar då och några dagar då. Ofta
blefve sådana gossar hemfallna åt laster och
brott, exempelvis dryckenskap, tjufveri o. s. v.,
och samhället finge stort obehag af sådana
olyckliga barn.
4) För samhällets skull. Under sin frånvaro
från skolan hade sådana gossar ofta lärt sig
mycket ondt. Polisens rapporter visade, att
det just vore dessa minderåriga, som gjorde
sig skyldiga till snatteri, tjufveri och andra
brott, hvarför samhället finge mycket besvär
med dem, och för många af dem öppnade
kanske cellfängelserna eller andra straffanstalter
sina dystra portar.
På inledningsföredraget följde en liflig
diskussion. Enhälligt uttalades önskvärd-
* Med anledning af därom gjord
framställning kommer föredraget att återgifvas i ett af
de följande numren af denna tidning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
