Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (626.) 28 december 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 52
SVENSK LÄEARETIDNING.
647
frt
\
eaafcitonen.
pr ex. (jämte 4 öre till porto för hvarje
sändning). Rekvisition å lösnummer för
1893 bör vara insänd före januari
månads utgång.
Afdraget till pensionskassorna.
Med anledning af artikeln i mr 50 af
denna tidning (sid. 613) meddelar en
skolrådsordförande, att då han i år
personligen lyftade statsbidraget för sina
skolor, gjordes för en nyinrättad
ordinarie folkskolläraretjänst, hvilken under
första halfåret uppehölls af vikarie,
afdrag för hela året såväl till
folkskollärarnes pensionsinrättning som ock till
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Vid ordförandens muntliga
protest fastades intet afseende.
Länsstyrelsens förfarande strider
emellertid mot gällande bestämmelser. Icke
i något fall skall för samma tjänst
erläggas afgifter till båda dessa kassor.
Antingen är - såsom i förevarande fall
- tjänsten ordinarie, och då skall
församlingen erlägga afgift till
folkskollärarnes pensionsinrättning (vare sig
tjänsten för tillfället uppehälles af ordinarie
eller vikarie), eller ock är tjänsten
endast extra ordinarie, i hvilket fall
församling och lärare tillsammans skola
erlägga 10 kronors årsafgift till
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt. I
§ 3 af reglementet för nämda anstalt
heter det ju ock uttryckligen, att »för
vikarie vid ordinarie folkskolläraretjänst»
skall ej erläggas årsafgift till
understödsanstalten.
Ingen rättsligt tryggad lärarekår!
Detta synes blifva lösen äfven i vårt
land. Folkskolans och
folkskollärarekå-rens angelägenheter bedömas allt mer ur
synpunkten af respektiva myndigheters
bekvämlighet eller maktlystnad.
Kyrkomötet har anvisat ett förträffligt sätt att
få lärarinnekåren försatt i en mera
beroende ställning. Nu senast hafva vi
fått veta, att folkskolläraren kan
skjutsas hit och dit inom skoldistriktet allt
efter vederbörandes goda behag.
En af skolbyråkratiens skarpsyntaste
och ihärdigaste motståndare var den
man, hvars bild och lefnadsteckning vi
i detta nummer meddelanden nyligen
aflidne folkskolläraren Fredrik Wilhelm
Dörpfeld. Såsom ett a propos för dagen
må påpekas, att han i sitt allra sista
arbete, »Grundvalen för en rättvis, sund,
fri och fredlig skolförfattning» (Das
Fun-damentstiick einer gerechten, gesunden,
freien und friedlichen Schulverfassung)
på det bestämdaste uttalar sig mot det
missförhållandet, att lärarne icke
anställas vid en viss skola utan godtyckligt
skickas från den ena skolan till den
andra.
Som man finner, äro de
skolbyråkra-tiska Sträfvandena på båda sidor om
Östersjön hvarandra tämligen lika.
Måtte detsamma blifva förhållandet äfven
med själfständighetssträfvandena inom
lärarekåren, så att de svenska
folkskol-lärarne i detta afseende icke visa
mindre frimodighet och sammanhållning än
de tyska!
Nästa nummer, det första för
1894, utkommer onsdagen den 3 januari.
Detsamma kommer bland annat att
innehålla porträtt och biografi af en af den
svenska folkskollärarekårens veteraner.
Fråga om återbäring* af
statsbidrag*. Vederbörande folkskoleinspektör
anmälde hos länsstyrelsen i Östergötlands
län, att skolrådet i Östra Stenby
församling under hvart och ett af åren 1883-
92 uppburit statsbidrag i författningsenligt
förhållande till fastställda lärarelöner vid
en folkskola och en småskola, oaktadt från
den s. k. Hunterska donationen årligen
ut-ginge till folkskolläraren 200 riksdaler
specie och till lärarinnan vid småskolan
75 kr. Enär statens bidrag i lönetillskott
åt lärare och lärarinnor vid folk- och
småskolor författningsenligt borde användas
uteslutande för därmed afsedt ändamål,
utan rätt för skolrådet att annorlunda
däröfver förfoga, men mer än antagligt vore,
att ifrågavarande donationsmedel begagnats
såsom lönefyllnader och Östra Stenby
församling därigenom uppburit högre
statsbidrag än som vederbort, hemställde
länsstyrelsen hos k. m:t, huruvida Östra
Stenby skoldistrikt skulle affordras återbäring
af de belopp, hvilka efter förutgången
utredning kunde visas icke hafva blifvit för
afsedda ändamålet använda.
Yttrande öfver detta ovanliga ärende
infordrades från kammarrätten, som
hufvudsakligen anförde:
att i författningarna angående lönetillskott
af allmänna medel för lärare och lärarinnor
vid folkskolor och småskolor hinder icke
syntes hafva blifvit lagdt för, att dylika bidrag
finge utgå, äfven där lärarepersonalens aflöning
i öfrigt bestriddes från särskilda stiftelser eller
donerade medel;
att, enligt hvad skolrådet i Östra Stenby
församling anfört, från den s. k. Hunterska
donationen icke till aflöning af läraren vid
folkskolan i Östra Stenby utgått mer än 300 kr.
för år samt till aflöning af lärarinnan vid
småskolan därstädes 75 kr. för år;
att, då den kontanta årliga aflöningen till
läraren vid folkskolan utgjort 700 kr.,
skoldistriktet, som i statsbidrag till lärarens
aflöning uppburit 400 kr. år 1883 och 466 kr. 67
Öre under hvart och ett af de öfriga nu
ifrågavarande åren, härigenom och genom berörda
medel från den s. k. Hunterska donationen
erhållit år 1883 belopp, som jämt motsvarat
samma aflöning, och för följande åren belopp, som
med 66 kr. 67 öre om året öfverskjutit nämda
kontanta lön;
att emellertid skoldistriktet för bemälde
lärares aflöning i öfrigt haft utgifter, hvilka icke
kunde antagas hafva för något år understigit
sistnämda summa 66 kr. 67 öre;
att beträffande kontanta årliga aflöningen till
lärarinnan i småskolan densamma af
skolrådet uppgifvits hafva varit 350 kr., under det
att i statsbidrag härtill utgått högst 200 kr.
för år, hvilka således jämte de från den s. k.
Hunterska donationen erhållna 75 kr.
understigit förstnämda belopp med 75 kronor;
att sålunda skoldistriktet icke genom
utgående statsbidrag och medel från den s. k.
Hunterska donationen erhållit tillgångar, som fullt
motsvarat den samfällda kontanta aflöningen
för läraren i folkskolan och lärarinnan i
småskolan, samt
att, då Östra Stenby skoldistrikt således icke
kunde anses hafva användt ifrågavarande för
dess lärarepersonals aflöning uppburna
stats-bidrag till andra än därmed afsedda ändamål,
kammarrätten ansåge större eller mindre del
af samma bidrag icke böra af skoldistriktet
återfordras.
Vid föredragning af detta ärende den 8
d:s har k. m:t funnit åtgärder för
återfordrande af större eller mindre del af
omförmälda statsbidrag icke böra
ifrågakomma.
Det förtjänar anmärkas, att en annan
församling i Östergötland år 1887 dömdes
att återbära hela statsbidraget. I åsyftade
fall hade emellertid läraren (hvars aflöning
utgöres af inkomsten af ett doneradt
hemman) endast fått 50 kr. af statsbidraget,
medan återstående 350 kr. användts till
andra folkskolans behof.
Bolags rösträtt vid kyrkostämma.
Glafva församling, Vrml., beslöt den 9
sistlidne maj med 3,025 röster mot 2,069,
att en femte ordinarie folkskolläraretjänst
skulle tillsättas inom församlingen.
Beslutet öfverklagades på den grund, att Glafva
glasbruk fått genom sin disponent utöfva
rösträtt för 2,280 fyrk, utan att
disponenten vid stämman visat sig därtill behörig.
Sedan upplyst blifvit, att den af k. m:t
fastställda bolagsordningen för Glafva
glasbruksaktiebolag innehölle, att disponenten
ägde tala och svara å bolagets vägnar i
alla förekommande fall utan behof af
särskild fullmakt därtill, hafva såväl
domkapitlet som ock nu senast (den 8 d:s) k.
m:t ogillat besvären.
Reseunderstöd. K. m:t har tilldelat
adjunkten vid folkskollärarinneseminariet i
Skara L. A. Cederbom ett understöd af
200 kronor för att under nästkommande
lästermin besöka
folkskollärarinnesemina-rierna i Stockholm och Falun samt
folkskollärareseminariet i Uppsala i syfte att
taga kännedom om lärometoderna i
kristendomskunskap, historia och geografi samt
naturkunnighet.
Göteborgs folkskolor. Lärare och
lärarinnor vid Göteborgs folkskolor hade
den 19 dennes sammanträde för att höras
rörande följande af skolinspektören
framställda frågor:
1) Huru böra de dagliga morgon och
aftonbönerna anordnas? 2) Är det önskvärdt, att
skriftliga prof, t. ex. i rättskrifning ach
räkning, lika för alla likställda klasser, anordnas
under sista månaden af vårterminen? 3) Böra
terminsbetyg gifvas i åskädningsöfning i
småskolan samt i historia och naturkunnighet i
folkskolans första klass? 4) Anses flera
betygsgrader än de nu använda vara behöfliga i
afseende på uppförande?
Under diskussionen påpekades rörande
första frågan bl. a. vikten af att skolans
bönestunder genom någon omväxling i
afseende på psalmsång och böneformulär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
