- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
7

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (627.) 3 januari 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r l

SVENSK LÄRARETIDNING

tvångströja, som blifvit en följd af den
Stuhlmannska metodens införande, numera
icke mycket funnes kvar. Hade
teckningsundervisningen varit i fara att stelna i
geometriska former, vore den nu lyckligtvis
på god väg att byggas just på grundvalen
af teckning efter naturen. D.

Denr som ännu icke verkställt
prenumeration på Svensk Läraretidning för
1894, bör ofördröj/igen vända sig till
närmaste postanstalt.

Litteratur.

Var sko/ungdoms hälsovård. För föräldrar
och lärare utarbetad af dr P.
Silfverskiöld, lärare vid högre latin- och
realläroverken, nya elementarskolan för flickor
samt Kjellbergska flickskolan i Göteborg.
Med förord af Axel Key. Stockholm,
Hälsovännens förlag. Pris l kr. 25 öre.
- Tillgodoseendet af det uppväxande
släktets fysiska uppfostran är en fordran, som
icke längre får låta pruta med sig. Allt
större kraf ställer vår tid på den
intellektuella utvecklingen, men då en sund själ
kan bo endast i en sund kropp, behöfver
denna senare den vård och utveckling,
som ger den tillräcklig bärkraft att kunna
hålla jämna steg med själsodlandet.
Förloras härvid jämvikten leder detta med
största säkerhet till bådas fördärf.

Man bör icke alls förvåna sig däröfver,
att nödvändigheten af en omsorgsfullare
kroppslig uppfostran framträder skarpare
nu än förr. Icke beror det därpå, att
människosläktet skulle öfver hufvud vara
svagare än i gångna tider. I stället torde
man hafva att söka förklaringen i det mera
intensiva och mångfaldiga själsarbete,
hvilket numera måste kräfvas af hvar och en,
som skall göras beredd att med framgång
upptaga kampen för tillvaron.

Med glädje bör man därför mottaga
hvarje bidrag till undervisningen om bästa
sättet att vårda och utveckla vår
skolungdom i kroppsligt afseende. Det här
föreliggande arbetet både vill vara och är ett
betydelsefullt ord i sinom tid.
Författaren ställer sina fordringar icke ensamt på
skolan och icke heller uteslutande på
hemmet. Han anser i stället att ungdomens
hälsotillstånd beror på inflytelser från både
hem och skola.

Boken afhandlar nästan allt, som kan
stå i samband med det föreliggande
ämnet. Där talas om, huru våra skolor böra
vara inrättade, hvilka sjukdomar stå i
samband med skolgången, om barnens och
ungdomens hälsovård i hemmen under
olika åldersperioder, de sjukdomar, hvilka
särskildt böra beaktas, barnets fysiska och
moraliska uppfostran under skolgången,
den därpå följande periodens
kroppsutveckling, val af lefnadsyrke, om lynne och
sinnelag, om spritdrycker och tobak m. m.
Allt är framställdt i så enkel och populär
stil, att hvar och en, äfven den mindre
boksynte, kan läsa arbetet med fullt gagn.

Ur det af professor Axel Key till boken
fogade förordet må anföras följande:

Väl måste vi med strängt allvar sorgfälligt
akta därpå, att barnens så ytterst
betydelsefulla utveckling under pubertetsåren ej
hämmas i sin naturliga gång, ej af naturvidriga
inflytelser stores eller förvrides. Men så som
uppfostran nu i allmänhet är anlagd i skolan
och hemmet, måste vi framför allt rikta vår
uppmärksamhet på det skede af barnaåldern,
som gar före pubertetsperioden - ett skede,
under hvilket utvecklingen försiggår allra
svagast, då barnens motståndskraft är minst, och
då sjukligheten bland dem år från år tilltager.
- - - Vi måste lära oss förebygga denna
sjuklighet. Vetenskapen måste härtill smida
oss vapnen.

Arbetet förtjänar att allmänt blifva
be-aktadt, och vi anse oss kunna bäst
rekommendera detsamma genom att
instämma med samme professor Key, då han
afslutar sitt förord sålunda: »Må de af
erfarenhet och vetenskap profvade lärdomar,
som författaren i detta arbete i rikt mått
lämnar, finna tillträde till och väl
omhuldas, i så vidsträckta kretsar som möjligt;
fmki ^na skola snart visa sig.» D.

Nytt i bokhandeln.

Varde ljus! Illustrerad missionskalender för
år 1894 af A. Kolmodin. Sthm,
Fosterlandsstiftelsens förlagsexp. l kr.

Flickåren: Kort beskrifning öfver desamma
jämte vägledning för deras inköp, vård och
underhåll af H. Hammarlund, disponent för
Halda fickurfabrik. Sthm, C. E Fritzes k.
hof-bokhandel (i distr.). 25 öre.

Shaksperes Dramatiska arbeten. Haft. 32
-35 å 25 öre.

Historiska medeltidsromaner af G. Georg
Starbäck. Haft. 3 o. 4 å 25 öre.

Sveriges Rikes Lag järnte anmärkningar,
förklaringar och prejudikat. Sthm, Fr. Skoglund
(i distr.). Haft. 3. 40 öre.

Underbara resor, berättade af Jules Verne.
Serien II. Häfi. l o. 2 a 25 öre. Sthm, F.
& G. Beijer.

Gernandts Konversationslexikon. Band. IV.
Haft. 7 o. 8 ä 50 öre.

Slöjdundervisningsblad från Nääs. N:r 12.
- Dagny. 8:e häftet. - Hälsovännen. N:r 24.
– Hemvännen. N-.r 1. (Pr årgång 2 kr.)
–Svensken. Profnummer. (Pr årgång l kr.) -
V or Ungdom. 6:e Hgefte. - Djurvännernas
Tidning N:r 12. - Tidning för
trädgårdsodlare. N:r’ 1. (2 kr. 50 öre pr årgång. -
Verdandi. 6:e haft. 75 öre - Nordisk
Tidskrift. 7:e haft. - Tidning för svensk
snabbskrift. Organ för O. Melins’system. 2 kr. 20
öre pr årgång.

6ff godf mjff di?!

Någon har sagt - jag minns nu icke
hvem - att det ligger ett djupt vemod i
den bekanta nyårshälsningen: »Ett godt
nytt år.» Vt ha lämnat ett bekant land,
hvarest marken var odlad och stigen
trampad och gå nu öfver gränseri in i en ännu
outforskad världsdel. Hvilka öden som
vänta, hvilka händelser af sorg eller glädje,
som möta oss, är för ingen dödlig
nppen-baradt- - vårt lif är ett famlande i
mörker.

Men så alldeles hopplös är icke vår
färd. Ett godt nytt år, bröder och
systrar! Visserligen är det kommande
för-borgadt för oss, och visserligen döljes Guds
klarblå himmel mången gång af mörka
moln, men vårt mål är gifvet, och vägen
vi skola gå heter »ljusets bana». Likt de
vise männen vilja vi följa stjärnan, vissa
att den leder oss rätt, äfven om vi
stundom måste fråga efter vägen.

Alltså framåt ännu ett år! Vi ha icke
tid att fåfängt undra hvarken vid
årsskiftet eller andra dagar utan hurtigt gripa
verket an, ty åkerfältet är stort och
så-ningstiden kort.

Mötas vi under det nya året af
motgångar och besvärligheter, låtom oss för
den skull icke tappa modet. Mången har
fallit i mindre ärofull strid än vår, och
säkert är, att om vi hålla ut och kämpa
redeligen, så skall lönen icke uteblifva

Under det nya året hoppas vi, att de
styrande så ömt som möjligt måtte vårda
sig om vår folkskola, taga den till sitt
skötebarn. Den lilla är späd och vek och
behöfver huld och skydd.

Vi hoppas också, att riksdagen äfven i
år måtte tugga på vårt kofoder men icke
såsom i fjor äta upp det.

Vi önska, att fred och rö måtte få råda
i såväl vårt som andras land, hvarförutan
ingen sällhet gifves.

Och vi lärare och lärarinnor vilja af
alla våra krafter göra det bästa vi kunna.

När folkupplysningens fiender slunga
sina bullor kring bygderna, må vi ej
förfäras utan sprida ljus, mera ljus. Ett folk
i mörker är ett olyckligt folk, och dess
land är icke fritt.

Ljus, mera ljus, se där inskriften p fi
vår fana, den fana som vi skola bära högt
och troget försvara, gällde det än våra lif.
Folkupplysningen är ett lands värn mot
både yttre och inre fiender, den är den
riktigaste lösningen på de sociala gåtor,
som bry folken.

Gud skydde vårt land och våra skolor!
Al fr. Vernborg.

Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning till lärare, lärarinnor
och sko/vänner! Fås gratis och portofritt.

Dödsfall.

J. N. Cramer f. En man, som på
sin tid skaffat sig ett vida kändt namn
inom skolreformatorernas led, var den i
dasarna i hufvudstaden aflidne förre rek-

o

torn vid Visby lärdomsskola Johan Niklas
Cramer. Flan var född 1812, blef rektor
i Visby 1842 och erhöll på grund af
sjukdom afsked 1858. Sedan 1866 har han
varit bosatt i Stockholm.

I 1843 ars skolrevision framlade G.
reservationsvis en plan till läroverkens
fullständiga omorganisation. Biand utgifna
skrifter märkas en rättstafningslära, vidare
».Tvänne villkor för skolans förkofran»
(1845) samt »Afskedet från skolan eller
91 teser i läroverksfrågan» (i hvilka
äfven kvinnans rätt till undervisning och
bildniog försvarades, och hvilka valdes
1859 till diskussionsämne inorn
pedagogiska föreningen i Stockholm), dessutom
en mängd tidningsuppsatser i pedagogiska,
religiösa och politiska frågor. Beträffande
läroverken ifrade Cramer städse för
skolans frigörelse från kyrkan, för uteslutande
från elementarläroverken af all
konfessionell religionsundervisning samt för de döda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free