Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (627.) 3 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r l
språkens uppskjutande till universitetet, på
det att läroverken måtte få till uppgift att
meddela en mera tidsenlig och i verklig
mening allmänt medborgerlig bildning.
E. Lundell f- Den 20 december afled
efter 15 dagars sjukdom i influensa
folkskolläraren, klockaren och organisten Edvard
Lundell i Toarp i en ålder af något öfver
30 år. Han var född i Mellby 1863,
aflade folkskollärareexamen i Göteborg 1884
och året därpå organist- och
kyrkosångareexamen i Skara. Samma år blef han
nästan enhälligt vald till innehafvare af de
förenade tjänsterna i Toarp. L. var en
synnerligen duglig lärare och en
framstående organist, hvarför han ock tillvann
sig barns och föräldrars kärlek och
aktning i hög grad. Han bildade inom
församlingen en kyrkokör, som flera gånger
lät höra sig i kyrkan. Den aflidne sörjes
närmast af en åldrig fader och styfmoder
samt en syster.
P. A. Larsson f. Folkskolläraren,
klockaren och organisten i Helgarö Per
Alfred Larsson afled i slutet af det gamla
året efter en lång och svår sjukdom. Han
var född 1842 och hade i 33 år med
nit och intresse arbetat i sitt mödosamma
kall. År 1860 aflade han
folkskollärare-examen i Strängnäs och två år därefter
organist- och kyrkosångareexamen. Kort
därpå anställdes han som ordinarie lärare
i Näshulta, där han stannade till 1878,
då han erhöll de förenade tjänsterna i
Helgarö.
P. E. Eriksson f. Den 19 sistlidne
december afled förre folkskolläraren vid
Åkers styckebruk Per Erik Eriksson i en
ålder af 70 år. Han var född i Fogdö
1823, aflade folkskollärareexamen i
Strängnäs 1850 och tjänstgjorde därefter som
folkskollärare intill år 1886, då han
erhöll afsked med pension, således efter
mer än 36-årigt arbete i skolan.
Fria ord.
Om afgångsexamen i folkskolan.
I § 47 af gällande folkskolestadga meddelas
följande föreskrift:
»Med de lärjungar, som efter att hafva
genomgått folk-kolans lärokurs vilja från skolan
afgå, anslälles i närvaro af skolrådets
ordförande eller någon annan dess ledamot
särskild pröfning; och skola ät dem, som vid denna
pröfning go ikännas, meddelas afgångsbetyg.»
Enligt detta stadgande lämnas inga
föreskrifter, huruvida ifrågavarande pröfning skail
anställas vid hvarje särskild skola inom
kommunerna, eller om skolråden äga påbjuda, att alla
examinander skola infinna sig på en och sam
ma plats för att undergå exnmen. I en del
landskommuner hafva emellertid skolråden
under senare tid funnit för g"dt förordna, att
barnen från u kanterna af socknarna skola
inställa sig i kyrk-kolan för afläggande af
.ifrågavarande prof, i stället för ät, som förut skett,
pastorn rest omkring till de särskilda skolorna
och bevistat examen. Som jag under några
år varit i tillfälle alt särskildt inom en
församling göra åtskilliga iakttagelser angående
detta nya examenssysiem och äfven hört åt
skiiligt från andra häll om samma sak samt
därmed kommit till den öfvertygelsen, alt
i<rå-gavarande examensordning j aliir.änhet är hå«ie
orättvis och onödig sarnt i vissa Fall gifver
examen utseende af att vara till endast för
formens skull, så må det icke anses -obefogadt
att meddela några anmärkningar om sagda
system.
Det kan väl icke vara med rättvisan
förenligt att större delen af en församlings barn
skall åläggas att tillryggalägga långa vägar för
att aflägga sin examen, då detta i vanligaste
fall lämpligast kan’ske i hvarje särskild skola.
Barnen hysa vanligen en viss fasa inom sig
själfva vid tanken på denna för dem så
viktiga dag. Än mera måste detta vara fallet vid
tanken därpå, att de skola komma som
främlingar till en annan plats. Man bör därför icke
så mycket förundra sig, om dessa barn se
modlösa och nedslagna ut, sedan de nödgats
tillryggalägga somliga en half mil, andra en hel
mil och en del ännu mera, ofta i yrväder och
djup snö, innan de ändtligen få sätta sig ned
på skolbänken och vänta på hvad som skall
komma.
Orättvis är också denna anordning gent emot
dessa barns föräldrar och målsmän samt mot
andra för skolsaken intresserade personer, som
bo i socknarnas utkanter, alldenstund man i
betydlig grad gör det svårare för dem att
kunna komma med på dessa tillställningar. Man
kan också iakttaga, att i trakter, där folket
med lifligt intresse plägar bevista vårexamen
och andra för skolan högtidliga anordningar,
ett fåtal personer brukar infinna sig vid
församlingens gemensamma afgångsexamen.
Äfven är det troligt, att de allra flesta lärare
och lärarinnor, som måste inställa sig på den
främmande platsen för att examinera, känna
sig föga tilltalade af detta arrangemang.
Hvad vidare angår själfva examen vid dylika
tillfällen, så plägar den tillgå olika i olika
församlingar. I den ena socknen plägar förfaras
så, att de olika rotarnas barn få taga plats i
särskilda lokaler för att examineras af sina
egna lärare, hvarvid en särskild
skolrådsledamot är beordrad att öfvervaka pröfningarna i
hvarje rum. Därom är intet annat att säga,
än att det ginge säkert lika bra om ej bättre
att uträtta samma sak hemma i de särskilda
skolorna. Alldenstund ordföranden icke
behöfver vara närvarande, och då det i regel väl
plägar finnas minst en skolrådsledamot i hvarje
rote, som kan öfvervaka examen, så måtte det
väl lämpa sig bäst att hålla den särskildt i
hvarje skola.
l en annan församling’plägar examen tillgå
sålunda, att alla socknens barn, uppgående till
omkring ett 50 tal, kommenderas in i samma
rum för att på en gång pröfvas. Hvarje
särskild lärare har då i uppgift att examinera
hela klungan i något af skolans ämnen. En
dylik examen blir då ingenting annat än ett
för alla påtagligt pro forma. E Q hvar förstår
no«r, att icke kan man under dylika
omständigheter på en tre eller fyra timmar få ens en
närmelsevis riktig uppfattning om hvad de
särskilda barnen kunna i sina ämnen. Hvarje
lärare hinner ju knappt, gifva en fråga till
hvarje barn, så vidt han icke annars nöjer sig
med att endast fråga dem, som for stunden
äro de modigaste att räcka upp handen.
Mycket mera vore att säga i synnerhet om
detta senare examenssätt. Men i den
förhoppningen, att allt flera skola komma till insikt
om nyttan af en ändring häruti, må det sagda
för denna gång vara r>og. Som våra skolor af
folket i allmänhet anses mycket betungande
och på sina ställen fordra stora kostnader, så
ma det anses vara med billigheten förenadt,
att de skolrådsordförande, som verkat för
införande af dylika examina, måtte tillstädja, att
barnen måtte få aflägga sina prof i sina’egna
skalor och deras anhöriga beredas bättre
tillfälle alt då infinna sig. Albin.
Utlandet
Sommarkurser vid Kristiania
universitet. B’and universitet^lärarne i Kristiania
har en kommitté varit tillsatt för att förbereda
anordnandet af sommarkurser, liknande dem
som höltos i Uppsaia sistlidne sommar.
Kommitterade hafva enats om, att ett försök bör
göras redan under loppet af detta år, hvarvid
man särskildt afser att tillgodose de betydligt
större fordringar, som den nya folkskolelagen,
ställer på lärarnes kunskaper, icke minst i
naturvetenskap. Kurserna skola emellertid stå
öppna för alla, äfven om man särskildt tänkt
komma lärarne till hjälp.
Man har planerat för en serie af tre
sommarkurser. För 1894 skulle kursen komma
att omfatta: människans anatomi (Guldberg),
fysiologi och Hälsolära (Torup), botanik (Wille),
zoologi (Schoyen) och historia (Storm).
Kursen är afsedd att räcka från 6 till 18 augusti
med fyra föreläsningar dagligen. Afgiflen skall
icke öfverstiga 2 kr. för årets kurs.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsäudarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
Ludde. I åtskilliga städer och äfven på
några ställen å landsbygden utbetalas
lärarelönerna månadsvis. Att få detta genom lag
fastslaget för hela riket torde näppeligen vara
möjligt för närvarande. Det är blott sex år
sedan den reformen genomfördes, att
lärarepersonalen skulle hafva lönen kvartalsvis, och
på rätt många ställen torde den saken ännu
icke vara fullt genomförd.
Jas. 1) Torde böra godkännas. 2) På
minnesdagar flaggas på hel stång (äfven om det
miime som firas afser en persons död).
-r-. 1) Deri, som tillträder ordinarie plats
den l juli, skall hafva ’/a års lön oafsedt
lästiden. 2) Rörande lön för vikarie finnes inga
bestämmelser. Tydlig öfverenskommelse bör
träffas före platsens tillträde. 3) Härom våga
vi ej yttra oss.
Krångelmakare. 1) I detta fall får väl
läraren fortfarande betraktas såsom anställd vid
flyttande folkskola ’(den ena roten är en f. d.
mindre folkskola). 2) Fullt statsbidrag. 3)
Obekant.
Andreas. 1) och 2) Omöjligt att säga.
Beror väsentligen på skol- och kyrkorådets (icke
pä ordförandens) ställning till frågan. 3) Icke
något fullt jämförligt. 4) Nej. 5) Det vilja vi
ej tillråda. 6) Nej.
Kari. Ja.
-o-. 1) Nej, lärare torde ej under de
fastställda ferierna kunna åläggas tjänstgöring af
ena eller andra slaget. 2) Sker detta genom j
skolrådsprotokoll, är bäst att öfverklaga
beslutet hos domkapitlet.
J. E. G. Härom inga bestämmelser eller
prejudikat. (Eder förmodan grundar sig väl
på en förväxling. Såsom framgår af
prejudikat i denna tidning Q:r 50 år 1892, är
kyrkoherde skyldig erlägga klockare- men ej
organistlön.)
EUe. Skolsalsgolfvet prepareras
ändamålsenligt och billigt genom oljedränkning. (Bör
verkställas under sommarferierna.)
E. V. Tillämpas i åtskilliga städer och större
kommuner. Huru stora kostnaderna blifva,
kunna vi ej uppgifva.
der Adler. 1) Alla afgifter till foikskollä- [
rarnes pensionsinrättning; skola erläggas af för- |
samlingen. 2) Den extra pensionsafgiften be- j
ror därpå, att förre innehafvaren af tjänsten
tillagts pension, innan tillräckligt många års- j
afgifter blifvit erlagda.
Husoill Pir. 1) Enligt ett utslag hör till
tjänlig bostad »två tjänliga rum på samma botten,
kök för enskildt bruk samt vistbod och andra
nödiga uthus». 2) Omöjligt att säga. 3) och j
4) Först skall hos kyrkostämman begäras
rättelse. Afslås Eder begäran, kan däröfver klagas
hos länsstyrelsen. 5) Beror på, huru saken
skötes.
Sveriges allm- folkskollärareförening’.
Följande medlemsafgifter för 1893 kvitteras
(siffertalen inom parentes angifva antalet
pedagogiska småskrifter för 1894): S. Nerkes
19, Tierps 10, Vista 13 (9), Lödöse-Torskog 26
(5), Törnå 29 (5), Bollnäs-Arbrå 31 (9),
Åse-Viste 9, Karlshamns 71 (9), Gotlands södra
tredings 15 (9), Örebro 42 (1), S. Inlands 12
(6), Rekarne 36 (3), Ströfvelstorps 15 (5), Ri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
