Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (628.) 10 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bARARE, UPPFOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N:r 2.
STOCKHOLM, 1O JANUARI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., »/4 år 3 kr., Va år 2 kr., a/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
i Läraretidning-en, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris:
25 öre pr petitrad ( = 14 stafvelser)-. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 00 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer
Skolmän och nykterhets-agitator.
(Efter ett föredrag inom Stockholmskretsen af Nordiska lärarnes helnykterhetsförening.)
Numera är, såsom bekant, föreskrifver att undervisning om
de rusgifvande ämnenas natur och verkningar skall vid
rikets allmänna läroverk,, seminarier och folkskolor meddelas. Att
statsmakterna velat genom denna föreskrift främja och
understödja den inom vårt land pågående nykterhetsverksamheten är
tydligt.
Äfven inom andra land har
samma sträfvan gjort sig
gällande. Så bland annat i Belgien.
Där har regeringen t. o. rn.
förordat en sådan form af skolans
nykterhetsverksamhet; som icke
inskränker sig till undervisningen
allena utan som därjämte i
föreningar söker organisera1 den
ungdom, hvilken vill i handling
omsätta den i skolan mottagna
undervisningen.
Belgien hör ock tvifvelsutan
till de land, där en på djupet
gående nykterhetsverksamhet är
af högsta behofvet påkallad. I
förhållande till folkmängden är
spritförbrukningen i detta land
större än i något annat. Där
förtäras årligen omkring 70,000,000
liter brännvin, d. v. s. ungefär
12 liter pr invånare. Det har
mer än 170,000 krogar. I den
enda staden Möns finnas flera
sådana än i hela Norge. Mer
än 300,000 af Belgiens invånare
hafva förgiftat sin hjärna med
starka drycker, hvilka bland dem
årligen döda minst 20,000 och
sålunda kräfva flera offer än krig
och farsoter skulle göra. På femton år hafva fallen af vansinne
ökats med 45 %, brottens antal med 74 %, själfmordens med
80 % samt tiggeri och lösdrifveri med 150 %.
Bland de belgiska fosterlandsvänner, som med stigande oro
iakttagit denna.dryckenskapens hemska framfart, befann sig äfven
öfverinspektören vid provinsen Limburgs offentliga folkskolor
F. A. ROBYNS.
Francois Antoine Robyns. Han hade ock länge varit angelägen
att finna ett nog verksamt medel däremot. Han hade iakttagit,
huru nationalekonomer, människovänner och statsmän i såväl
Belgien som i andra land försökt sätta en damm mot
rusdrycksfloden. Men han hade ock funnit, att medan dessa tankens män
profvade sina system och diskuterade sina teorier, så hade
handlingens män redan satt sig till verket, vändt sig omedelbart till
folket och genom bland dess barn organiserade nykterhetssäilskap
___________________________ sökt befria detsamma från
rusdryckernas elände. Särskildt i
England hade denna form af
nykterhetsverksamhet blifvit använd.
Utgående från den grundsatsen, att
det är lättare att förekomma än att
bota, beslöt man sig där för att
i främsta rummet söka fostra det
uppväxande släktet till nykterhet,
och man bildade därför
nykterhetsförbundet »Hoppets här»
(The bands of hope). Detta
tillväxte så hastigt, att det inom
två år räknade nära 18,000
sällskap med mer än 2,000,000
medlemmar.
Eggad af denna framgång
beslöt Robyns följa Englands
exempel och låta
nykterhetsverksamheten ingå i den skoluppfostran,
han såsom öfverinspektör skulle
öfvervaka. Ar 1887
sammankallade han de biträdande
inspektörerna inom sitt distrikt och
gjorde dem förtrogna med detta
sitt syfte samt uppmanade dem
att söka för saken intressera
lärarne. I så fall skulle vid hvarje
skola kunna bildas en förening
af sådana barn, som förpliktade
sig att intill tjugu års ålder
af-hålla sig från starka drycker. Så skedde. Lärarne omfattade
tanken med ifver, och skolföreningar mot dryckenskapen uppstodo
till stort antal.
Vid 1892 års slut hade nykterhetsverksamheten i provinsen
Limburgs skolor nått den betydliga utsträckning, hvarom
följande statistik bär vittne:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
