Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (628.) 10 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 2
i Åstadkommandet af likformiga tjänstgöringsbetyg
öfver hela riket.
En motion i denna syftning hade
inkommit från Holmedals-kretsen.
Centralstyrelsen fann det obestridligt, att den
fullständiga frihet, som skolråden för
närvarande äga att efter godtfinnande
bestämma öfver de i folkskolestadgan föreskrifna
tjänstgöringsbetygen, så till form som
innehåll och omfattning, vore förenad med
åtskilliga olägenheter. Däremot syntes det
ingalunda vara fullt klart, huruvida det
skulle lända till något verkligt gagn d. v. s.
till större rättvisa, om de uppsattes med
alldeles samma formulering och gradering.
Det måste nämligen, andra betänkligheter
att förtiga, anses omöjligt att bringa det
därhän, att de olika skolråden gifva samma
betygsgrad ens närmelsevis samma
innebörd. Till följd af frågans i flera
hänseenden outredda skick beslöt centralstyrelsen
att bordlägga densamma.
Pedagogiska resestipendier.
I enlighet med skrifvelse af den l
augusti 1893 hade af tidningen Jultomtens
utgifvare ett belopp af 1,000 kronor
blifvit ställdt till centralstyrelsens förfogande
att under innevarande år utgå såsom
pedagogiska resestipendier. Med anledning
häraf beslöt centralstyrelsen utfärda den
inbjudning, som återilnnes på annat ställe i
dagens nummer.
Föreningens småskrifter.
Enär prenumerantantalet under förlidet
år något ökats och intresset för dessa
småskrifter således syntes vara i stigande,
beslöts att utgifvandet däraf skulle fortsättas,
och att inbjudning till prenumeration
äfven för 1895 skulle utfärdas, detta så
mycket mer, som senaste ombudsmöte på
det bestämdaste uttalat sig emot
nedläggandet af ifrågavarande företag. De från
flera håll framställda önskningarna om
småskrifternas utdelande till föreningens
samtliga medlemmar utan särskild
prenumeration kunde af ekonomiska skäl omöjligen
bifallas. Härför kräfdes ovillkorligen en
höjning af medlemsafgiften. Skulle en
sådan (t. ex. till l krona) af annan
anledning komma till stånd (för åstadkommande
af rättshjälp e. d.), så vore med detsamma
äfven frågan om småskrifterna löst, ty då
skulle dessa utan prenumeration kunna
erhållas af föreningens alla medlemmar.
Något förslag härom har centralstyrelsen
emellertid icke velat framställa.
Länsombud.
Ombudsmötet hade anmodat
centralstyrelsen att i hvarje län utse ett eller flera
ombud med uppgift att verka för en rätt
uppfattning af föreningen och för lärares
och lärarinnors allmänna anslutning till
henne. Med bifall härtill’utsåg
centralstyrelsen 26 sådana ombud, nämligen ett för
hvarje län och ett för hvar och en af de
båda storstäderna Stockholm och Göteborg.
Upprop om ökad anslutning.
Med anledning af härom från
ombudsmötet gjord hemställan skall
centralstyrelsen under instundande vår utfärda ett
dylikt upprop, hvilket särskildt genom
länsombuden skall spridas till sådana per-
soner, som af dem anses kunna, hvar på
sin ort, kraftigast verka för föreningens
utbredning.
Centralstyrelsens arbetsordning
antogs att gälla äfven för 1894.
Ansvarsfrihet för 1892 års centralstyrelse.
Revisorernas hemställan härom hade
blifvit behandlad af 161 kretsar och af dem
alla beviljad.
Föreningens ekonomiska ställning.
Föreningen, som under 1893 sett sitt
medlemsantal ökadt till omkring 4,300, hade
vid förra årets slut en kontant behållning
på omkring 6,800 kronor, hvilka medel
äro innestående i bank.
Arvodena
för sekreterare och kassaförvaltare under
1893 skulle enligt de flesta kretsarnas
beslut utgå med 300 för den förre och 100
kronor för den senare. Samma belopp
skulle föreslås för innevarande år.
Valen
af tjänstförrättande inom centralstyrelsen
under 1894 utföllo så, att till ordförande
återvaldes pastor A. F. Skoglund, till vice
ordförande Öfverläraren J. Gust. Söderberg,
till sekreterare folkskolläraren Fridtjuv Berg
och till kassaförvaltare redaktör Emil
Hammarlund.
Hrr Skoglund, Berg, Hammarlund och
Dalström skulle utgöra centralstyrelsens
verkställande utskott.
Jultomtens resestipendium
för pedagogiska studieresor,
I enlighet med skrifvelse af den l
augusti 1893 har af tidningen Jultomtens
utgifvare ett belopp af 1,000 kronor
blifvit ställdt till centralstyrelsens förfogande
att under innevarande år utgå såsom
resestipendier åt lärare och lärarinnor,
hvilka däraf anses kunna draga största
pedagogiska fördel. Med anledning häraf får
centralstyrelsen härigenom inbjuda de
lärare och lärarinnor vid rikets folk- eller
småskolor, som af sådant stipendium
önska blifva delaktiga, att härom inkomma
med ansökan till centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening inom
den l nästkommande mars.
Ansökningarna böra innehålla uppgift
om det önskade reseunderstödets belopp
(dock högst 500 kronor), de
skolförhållanden, som sökanden företrädesvis ämnar
studera, de trakter inom Sverige eller
grannrikena eller öfriga land, dit resan
komme att ställas, samt, för den händelse
något icke skandinaviskt land skulle
besökas, ett af sakkunnig person utfärdadt
intyg om härför nödig språkkännedom; och
förbehåller sig centralstyrelsen att efter
tagen kännedom härom samt efter inhäm-
tande af de upplysningar, den ytterligare
kan anse erforderliga, efter bästa omdöme
bestämma hvilka af de sökande, som
under året böra af ifrågavarande pedagogiska
resestipendier erhålla del.
Den, som af sådant stipendium kommer
i åtnjutande, är skyldig att inom årets
utgång till centralstyrelsen ingifva en
berättelse öfver under resan gjorda
pedagogiska rön och iakttagelser.
Stockholm den 5 januari 1894.
Centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärareförening.
(Vördsamt anhålles, att förestående
inbjudning intages af alla tidningar och tidskrifter,
som intressera sig för folkupplysningen.)
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner.
Dödsfall.
Johan SÖderlind t- Sistlidne fredags
morgon afled härstädes den allmänt kände
och aktade skolveteranen f. d. rektorn vid
Klara högre lärdomsskola Johan Söderlind
uti den höga åldern af nära 91 år.
Redan 1831 tillträdde Söderlind sin
första lärarebefattning. Han erhöll då
anställning vid Jakobs skola. Två år
därefter förflyttades han till Klara skola och
blef där 1844 tillförordnad och 1845
ordinarie rektor. Denna befattning innehade
han, ända tills skolan år 1880 uppgick
uti det nya norra latinläroverket. Med
saknad och vemod nedlade han då
lärarekallet. Hans verksamhet som lärare
präglades af omutlig rättskänsla, tålamod,
oför-trutenhet, framstående
undervisningsskicklighet samt först och sist en osviklig
plikt-utöfning.
Ehuru hans lifsverksamhet
hufvudsakligen ägnades lärdomsskolan, omfattade
han dock äfven med nit och intresse
folkundervisningen. Ända sedan 1838 var
han en verksam medlem af sällskapet för
växelundervisningens (numera
folkundervisningens) befrämjande. Under omkring
20 år var han sällskapets sekreterare. I
denna egenskap har han undertecknat
många af de från Stockholms seminarium
utgångna lärarnes afgångsbetyg. Såsom
sekreterare ålåg det honom att årligen
afgifva berättelse öfver sällskapets
verksamhet samt redogörelse för
folkundervisningens utveckling såväl i vårt land som i
öfriga länder. Dessa berättelser och
redogörelser utmärka sig för synnerlig reda
och klarhet och utgöra värderika bidrag
till vår folkundervisnings historia.
År 1880 utsågs rektor Söderlind af
Klara församling till medlem af dess
skolråd. Äfven detta förtroendeuppdrag tog
han på fullt allvar. Endast mycket
tvingande skäl kunde afhålla honom från ett
skolrådssammanträde. Och i församlingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
