Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (629.) 17 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 3
under namn af högre afdelningen omfattar
tre ettåriga klasser och afser att meddela
en utförligare undervisning i samtliga de
läroämnen, hvilka kunna anses tillhöra en
fullständig folkskolebildning. På så sätt
är tillfälle beredt till nioårig daglig
undervisning i folkskolan. Att på detta lugna,
omärkbara sätt utan synlig pådrifning länka
förhållandena, så att det åsyftade målet
liksom tyckes erbjuda sig själf såsom en
för alla parter lockande fördel, är ett
utmärkande drag för d:r Lyttkens, öfvertygad
som han är, att utvecklingen på detta sätt
bäst tillgodoses. Första synpunkten är för
honom, icke att det går fort, utan att det
går rätt.
Genom flera anordningar har d:r
Lyttkens visat, att han icke är någon vän af
ett utveckladt examensväsende. Han
håller före, att detta lätt förrycker
skolarbetet och gör detsamma mindre gediget,
särskildt så, att det motverkar det finaste
och bästa i undervisningen. Däremot är
han mycket beredvillig att för besökande
främlingar visa skolorna, sådana de té sig
i hvardagslag.
Såsom organisatör och expeditionsman
torde d:r Lyttkens näppeligen kunna
öfverträffas. Tack vare hans arbete under
ferierna kan hela det stora skolmaskineriet
ordnas och fullständigt sättas i gång redan
första dagen af lästerminen på kortare tid
än två timmar. Skolbokföringen är
mycket enkel men dock så fullständig, att man
på inspektörens expedition kan på några
få minuter läsa hvilket skolbarns historia
som helst. Så godt som alla barn kunna
också redovisas. 1891 utgjorde i
skol-ålden varande barn, hvilka voro skrifna i
Norrköping, 4,973. Endast om 3 af dessa
saknades uppgifter. Trots denna
utförlighet är skrifveriet högst obetydligt, beroende
bland annat på ett väl afpassadt
blankettsystem.
En framstående skolman har yttrat:
»Skolan segrar, så snart skolan blir rätt
känd.» D:r Lyttkens har praktiskt
bevisat sanningen häraf. Medan förr många
föräldrar ansågo sig göra skolan en tjänst
genom att skicka sina barn dit, kan man
numera utan risk i lämpliga fall använda
förvisning från skolan som ett straff. Det
plägar icke dröja länge, förrän
vederbörande målsman infinner sig och höfligt
begär, att det bortvisade barnet måtte få
återkomma till skolan. Skolgången har
också betydligt förbättrats, såsom framgår
af de årligen utkommande redogörelserna.
När något enda af de många skolbarnen
tager sig före att »skolka», väcker detta
formligt uppseende, och alla krafter kunna
koncentreras på att rätta i ett dylikt
enstaka fall.
För sådana skolbarn, som i
intellektuellt, moraliskt eller annat afseende äro
vanlottade, intresserar sig d:r Lyttkens
mycket. Framför allt där vill han verka
hjälpande och räddande, emedan där det största
behofvet föreligger.
Redan vid början af sin verksamhet på.
folkskolans område hade d:r Lyttkens klart
för sig den stora betydelsen af att läraren
får följa sin klass så länge som möjligt.
I 1876 års redogörelse yttrar han härom:
»Detta förhållande (att lärarne få följa
barnen genom hela skolan) måste verka ganska
välgörande särskildt med afseende på lärarnes
uppfostrande verksamhet. Lärarne blifva
nämligen därigenom satta i tillfälle icke allenast
att bättre lära känna de barn, som anförtros
åt deras ledning, utan genom besöken i
föräldrahemmen äfven att bättre kunna samverka
med dem. Dessa fördelar skulle svårligen
kunna vinnas, om barnen skulle ombyta lärare
för hvarje gång de uppflyttades i högre klass.»
Den åsikt, d:r L. här uttalat, har
bekräftats af erfarenheten. Så yttrar han
1880:
»Denna anordning, att lärarne få under flera
år följa de barn, som de mottagit, anses
mycket förmånlig. Läraren lär fullständigare känna
såväl barnen som deras hem, får mera
intresse för deras undervisning och ledning, får
själf skörda eller, åtminstone så vidt de falla
inom skolan, se frukterna af sitt arbete. Han
känner ock mera ansvar för beskaffenheten af
sin skola och dess allmänna ståndpunkt under
dessa förhållanden än vid anordning med
ombyte. Hans uppfostrande verksamhet blir ock
i hög grad befrämjad, emedan han slipper att
hvarje år få en ny obekant uppsättning, i hvars
behandling han knappt hunne att sätta sig in,
förrän tid vore att öfverlämna den åt en
annan Järare. Erfarenheten har ock hittills visat,
att denna anordning har stora företräden
framför den anordningen, att hvarje lärare har sin
årskurs och barnen efter genomgåendet af
hvarje sådan uppflyttas till en annan lärare.
Läraren stelnar ej heller så lätt i slentrian,
då han får fortgå i kursernas meddelande från
lägre till högre stadier, som då han ständigt
skall meddela samma årskurs.»
På initiativ af d:r L. infördes
slöjdundervisning för gossar 1885. Genom flera
anordningar har han visat sig äga öppen
blick för barnens fysiska utveckling. Så
har han infört ordnad
gymnastikundervisning äfven för flickor i särskildt därför
inrättade lokaler, försedda med fullständig
apparelj. Om resultatet af dessa,öfningar
yttrar han i 1887 års redogörelse:
»Den (gymnastiken) har visat sig ha ett i
mycket hög grad välgörande inflytande på
flickornas utveckling, såväl med afseende på
säkerhet i rörelser som tillförsikt och styrka.
När nya lärjungar af lika ålder intagas i
klasserna från andra skolor, är skillnaden mellan
dessa och de på det nya sättet öfvade
synnerligen märkbar.»
I sammanhang härmed må nämnas, att
d:r L. äfven utanför skolans område
sträf-vat för tillgodoseendet af ungdomens
fysiska välbefinnande, i det han varit en af
förkämparne för anläggandet af de sedan
några år tillbaka befintliga skridsko- och
kälkbanorna. Hit hör också hans arbete
för åstadkommandet af lämpliga skolbänkar,
hvarom kan läsas i 1879 års redogörelse.
Sedan dess har han emellertid anordnat
ännu en skolbänk, som torde förtjäna
synnerlig uppmärksamhet, då den
tillfredsställer ganska höga fordringar i hygieniskt
afseende och är så enkelt konstruerad, att
den kan tillverkas af hvilken snickare som
helst. Under senaste julferier har d:r L.
på försök i några skolsalar låtit anbringa
den i n:r 11 af Svensk Läraretidning
förra året omskrifna ventilationsanordningen
för att, om den visar sig ändamålsenlig,
hvilket den i förbigående sagdt redan gjort,
så småningom införa den i alla skolor.
Härtill kan läggas att i 1894 års skolstat
är uppfördt ett anslag af 1,000 kr. till
Skolbad.
#
De omfattande kunskaper samt den
mångsidiga och praktiska begåfning, som
äro utmärkande för d:r L., hafva kommit
samhället till godo icke blott på skolans
område. Han har städse varit mycket
anlitad som kommunens förtroendeman. Så
är han medlem af stadsfullmäktige,
kyrkoråd och kyrkonämd, ordförande i styrelsen
för Gustavianska barnhuset och
arbetareinstitutet m. m., m. m.
Allmänt kändt är, att han som
kommittémedlem deltagit i granskningen af
läroböcker för folkskolan samt i omarbetandet
af normalplanen och folkskolans läsebok.
Såsom ledamot af 1893 års kyrkomöte
framställde han rörande läroböcker i
kristendom grundsatser, hvilka vittna om sår
väl djup pietet för ämnet som stor
psykologisk och pedagogisk erfarenhet.
D:r Lyttkens stora arbetsförmåga har
dessutom möjliggjort ett ganska flitigt
författarskap. Efter en år 1879 med
statsanslag företagen resa till Danmark,
Preussen. Sachsen, Wittenberg och Schweiz
utgaf han en afhandling om
åskådningsundervisningen, och 1883 utkom en metodik
för den första läsundervisningen.
Tillsamman med professor F. A. Wulff har han
utgifvit en mängd arbeten om svenska
språket och dess rättskrifning, bland
hvilka må nämnas: Svenska språkets ljudlära
och beteckningslära jämte en afhandling
om aksent, Svensk uttalsordbok och
Metodiska ljudöfningar (dessa senare
afseende svenska, tyska; engelska och franska
språken). I förening med kanslirådet
Kastman har han utgifvit Ordlista öfver
svenska språket.
Rörande d:r Lyttkens ställning till den
på dagordningen stående frågan om
folkskolans plats i vårt skolsystem torde man
kunna antaga, att han i det närmaste
ansluter sig till den åsikt, som uttalas i den
vid 1892 års riksdag af hans fader
riksdagsmannen I. Lyttkens väckta motionen
örn läroverkens omorganisation. Enligt
denna motion borde redan nu ett samband
mellan folkskolan och allmänna läroverken
kunna åstadkommas därigenom, att andra
klassens kurs enligt normalplanen HU. A
sättes som inträdesfordringar till allmänna
läroverkens lägsta klass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
