Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (629.) 17 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
SVENSK LÄEAEETIDMNG.
N:r 3
har man anordnat en serie föreläsningar, af
hvilka den första hölls trettondedagen af
rektor Jacobson från Hernösand.
- Värnamo läroverks tillhörigheter hafva nu,
enligt k. m:ts föreskrift, öfverlämnats i
skolrådets i Värnamo köping vård, som äger att
använda Billingska fonden (494 kr.) samt
läroverkets materialier till folkskolans fromma,
hvaremot öfriga tillgångar få användas först
efter k. m-.ts särskilda medgifvande.
- Frågan om skoltukt diskuterades vid
Öfver-kalix lärareförenings möte i Gyijens skolhus
den 30 december, och gjordes därvid följande
uttalande: »Föreningen anser, att kroppsaga är
en fullt berättigad straffart i skolan; dock
endast under den förutsättning, att den
användes såsom ett sista medel mot svårare fel och
oarter hos barnen, samt att den ha* sin grund
i den makt, som är villkoret för all
lärareverksamhet - en sann kärlek.»
- Skolköksfrågan torde snart komma att
lösas i Söderhamn. Därvarande sparbank har
nämligen för ändamålet anslagit 500 kr., och
styrelse för skolan är redan utsedd. Listor för
tecknande af frivilliga bidrag komma i dagarna
att cirkulera bland allmänheten. Lokal för
köket i förening med barnbespisning har
gratis upplåtits af Bergviks-Åla aktiebolag. Den
viktiga saken synes alltså på god väg att snart
realiseras.
- Den sedvanliga julfesten vid Prins Karls
uppfostringsanstalt på Galon hölls onsdagen
den 10 dennes. Barnen samlades i den
ny-restaurerade skolsalen och hälsades välkomna
af skolans föreståndare T. Vångenberg, hvarpå
de förplägades med kaffe och mat. Kring två
stora, rikt smyckade julgranar,, fingo de roa
sig med danslekar, omväxlande med
berättande af sagor. Festen afslöts med tal af
läraren A. Ingelström »Om julfirandets rätta
betydelse».
- Ett nytt ventilationssätt enligt det system,
som på initiativ af en förste lärare vid
Stockholms folkskolor därstädes blifvit tillämpadt
och som finnes beskrifvet i denna tidning n:r
11 och 14 förra året, har under julferierna
försöksvis blifvit inrättadt i sex af Norrköpings
folkskolors lärosalar. Anordningarna äro
mycket enkla. Ett^rör leder från den yttre luften
och slutar innanför kakeiugnskransen, där den
kalla luften uppvärmes innan den sprides i
rummet. A kakelugnen är en ventil anbragt,
hvilken suger ut den förskämda luften. Detta
ventilationssätt vitsordas som det bästa, man
hittills lärt känna, ty det är i hög grad
effektivt och medför blott ringa kostnad.
- Lunds pedagogiska sällskap hade, .enligt
hvad skrifves till Läraretidningen, sitt första
sammanträde för året den 12 dennes, hvarvid
professor S. Ribbing höll ett intressant
föredrag om den hypnotiska suggestionen i
förhållande till uppfostran. Efter föredragets slut
hade sällskapet ett animeradt samkväm. Till
såväl föredrag som samkväm var
skolföreståndarinnan Anna Sandström OUffe») från
Stockholm, som under julferierna vistats i Lund,
inbjuden. I sitt svar på det hälsningstal,
sällskapets ordförande rektor C. Sprinchorn
ägnade fröken S., framhöll hon, att det program,
hon uppställt för skolan, vore att barnen
uppfostrades till hela människor, så att icke blott
förståndet utvecklades och viljan förädlades,
utan ock att känsla och fantasi utbildades.
- Föräldramöten börja nu hållas äfven inom
de högre läroverken. Under förra
höstterminen var ett dylikt möte anordnadt i
Realläroverket härstädes, och nu senast har Nya
elementarskolan följt exemplet. Där hölls den 9
d:s ett föräldramöte, till hvilket inbjudningen
omfattats med stort intresse. Mer än ett
hundratal fäder och mödrar hade infunnit sig.
Rektor Hernlund Öppnade mötet med ett
hälsningstal, hvarefter diskussionen förklarades fri. Den
fortgick under två timmars tid, hvarunder mest
afhandlades förslag till en bättre samverkan
mellan skolan och hemmet, hvarjämte äfven
anmärkningar framkommo rörande
undervisningsmetoden i vissa ämnen. Åtskilliga af de
framställda frågorna eller anmärkningarna
besvarades direkt af rektor H. Till sist uttalade
mötet den önskan, att ett dylikt möte måtte
hållas under vårterminens lopp, vid hvilket
ett par bestämdt formulerade
diskussionsämnen skulle framläggas.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Fjorårets Öfverläggningsämnen.
Vid det årsmöte, som centralstyrelsen
för Sveriges allmänna folkskollärareförening
höll den 3-5 dennes och för hvilket
referat meddelades i vårt förra nummer,
lämnades af sekreteraren bland annat
utförliga redogörelser för behandlingen af
de båda frågor, hvilka under 1893 varit
utsända till allmän behandling inom
kretsarna. I sammandrag voro dessa
redogörelser af följande innehåll.
Införande af en begynnelsekurs i tyska språket
vid seminarierna.
Frågan härom hade behandlats af 160
kretsar. Af dessa, hade
143 kretsar uttalat sig för en kurs i
j tyska, hvarjämte ytterligare l önskat en
kurs i »något främmande språk» utan att
angifva hvilket, l i »tyska eller engelska»
och l »helst i tyska»;
5 kretsar hade uttalat sig obestämdt i
fråga om önskvärdheten, särskildt under
nuvarande förhållanden, och
9 kretsar hade förklarat sig icke önska
någon dylik kurs.
Af dessa 9 kretsar hade l uttalat sig emot
saken med hänsyn till »den i många
afseenden opraktiska anordningen vid våra
folkskol-| lärareseminarier, särskildt att nämna den
tidsödande luntskrifningen». Inom en annan hade
meningarna varit sä delade, att det stora
flertalet vid afgörandet hållit sig neutrala; i
omröstningen hade deltagit endast 4 medlemmar,
hvaraf 3 röstat mot och l för.
Af återstående 7 kretsar hade l (Kullens)
ansett frågan vara. väckt för att så
småningom få tyskan införd såsom läroämne i
folkskol an > hvilket icke vore möjligt, hvaremot en
annan (Lysekils) ansett den ifrågasatta kursen
ändamålslös, såvida man icke beredde läraren
någon »större, både praktisk och ekonomisk
fördel» genom att göra honom fullt kompetent
att undervisa barn däri.
5 kretsar hade mera principiellt förklarat sig
emot förslaget, däraf l (Mariestads) genom
instämmande i »Seminarielärarnes» (senaste
seminarierektors-mötes?) »uttalande i denna
fråga»^
Såsom skäl hade blifvit anfördt:
af Kinda-kretsen, att tyska språket »endast
har betydelse för lärarens a^manbildning»
(icke för hans pedagogiska fackbildning);
af Södra Vedbo-kretsen, att en kurs i tyska
ej vore lämplig »enär koncentrering i
undervisningen vid såväl seminarier som folkskolor
är af nöden»;
af Bobergs-kretsen (hvilken vid samma
tillfälle upplöste sig), att »med den uppgift,
folkskolan för närvarande har, nämligen att
meddela kristlig fosterländsk bildning, ett främmande
språk ej är nödigt», att »den omordade vinsten
endast skulle blifva ett fåtals», och att »de
fördelar, som läraren genom tyskans införande
skulle erhålla, kunna, särskildt hvad
landsbygdens lärare angår, tillgodogöras genom
öfversättningar samt genom studium af den
pedagogiska litteratur, vi på vårt språk äga»;
af Vifolka-Valkebokretsen, att »vår egen
litteratur äger en ej ringa tillgång på
pedagogiska arbeten af framstående författare»,
hvarjämte mot den föreslagna kursen vid
seminarierna talade, att »vår folkskola bör vara och
förblifva nationell och lämna väl afslutade
kurser i sina läroämnen», samt att »det synes
reaktionärt att degradera folkskolan till en
bottenskola för alla grenar af vetande genom
tyskans införande».
Af de 146 kretsar, hvilka uttalat sig
för en kurs i främmande språk vid
seminarierna, hade 14 förklarat sig önska
densamma obligatorisk, 29 åter velat hafva
den valfri. 23 kretsar hade yrkat, att den
till en början borde införas pä försök vid
ett mindre antal seminarier, för att man
sedan med stöd af härunder vunnen
erfarenhet skulle kunna införa den äfven vid
de öfriga.
Såsom uttrycklig förutsättning för
införandet af den önskade begynnelsekursen i
tyska hade 101 kretsar uppställt, att den
nuvarande fyraåriga seminariekursen ej
härigenom komme att förlängas (ytterligare 2
hade önskat dess införande »helst utan
seminariekursens förlängning»). 5 hade
gjort till villkor, att ej heller de dagliga
undervisningstimmarnas antal blefve ökadt,
4 att inga större kostnader komme att
drabba seminarie-eleverna, och 5 att intet
intrång finge göras i studiet af de öfriga
läroämnena.
Hvad möjligheten af den föreslagna
kursens införande angår, syntes de allra flesta
kretsarna vid svarens afgifvande hafva
förutsatt densamma såsom själfklar och höjd
öfver all diskussion. Flera hade
uttryckligen uttalat sin öfvertygelse härom.
Sålunda hade 14 framhållit, att
inträdesfordringarna vid seminarierna kunde och
borde höjas, hvarjämte åtskilliga påpekat,
att mycken tid kunde vinnas genorn
inskränkning i det öfverdrifna
antecknings-skrifvandet samt genom utrensande af
allehanda ofruktbart minneskram o. s. v. I
motsats härtill hade 2 kretsar förklarat
införandet af en sådan språkkurs omöjligt
och 2 andra uttalat sina tvifvel om
möjligheten däraf.
Hvad slutligen de afgifna svarens
formulering beträffar, så hade denna i de
allra flesta fall gjorts af vederbörande kretsar
själfva. E^rån centralstyrelsens sida hade,
som bekant, ingen sådan förelegat. Af
mera kända formuleringar hade
Hernö-sandsmötets blifvit använd af 3 kretsar,
Malmömötets af 5, utskottsreservationens
inom andra kammaren likaledes af 5 och
Göteborgsmötets af 13.
Det ojämförligen öfvervägande flertalet
hade sålunda förklarat sig anse, att det
för lärarebildningen skulle vara
fördelaktigt, om en begynnelsekurs i tyska språket
blefve införd vid seminarierna, dock
under förutsättning att dessas kurs ej
härigenom förlängdes.
Frågans behandling hade föjaktligen
visat, att inom lärarekåren finnes en
synnerligen stark och allmän opinion till förmån
för denna reform, som blifvit påyrkad
såväl af läraremötena i Hernösand, Malmö
och Göteborg som af u tskottsreservanterna
vid 1893 års riksdag. Mot densamma
kunde hädanefter ej längre anföras det
förut understundom fn.mdragna skälet, att.
man icke kände, hvad folkskollärarne själfva
med afseende härpå i dlmänhet tänkte och
önskade.
Centralstyrelsen beslöt, att då frågan
genom riksdagsmotion eller på annat sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
