Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 4. (630.) 24 januari 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÅKAEETIDNING.
N:r 4
Nutidens lärare och lärarinnor kunna
näppeligen göra sig en föreställning om
det arbete, som den tidens lärare hade
att utföra. Att samtidigt undervisa 100
till 170 barn - mellan hvilka siffror
antalet under Veckmans tjänstetid växlat -
att utföra detta mödosamma och
själsan-strangande arbete uti trånga och osunda
lokaler, hvilka förhyrdes än här och än
där uti staden, att för sådant arbete
uppbära i lön 200 till 250 rdr banko, detta
synes vara en ingalunda afundsvärd lott.
Och dock kände mamsell Veckman detta
arbete icke tungt och mödosamt, ty
kärleken till de unga gjorde arbetet lätt. Och
sin bästa lön ägde hon i kärleken hos de
små barnen, som med vördnad och akt
ning blickade upp till den så högt afhållna
lärarinnan.
Mamsell Veckman hade blifvit antagen
till lärarinna utan att kunna förete några
examensbetyg, hvilket icke heller
erfordrades på den tid, då folkskolestadgan ännu
icke var utfärdad och då
folkskollärareseminarier ännu icke blifvit inrättade.
Under hennes 32-åriga tjänstetid i folkskolan
utgingo flera generationer af lärare från
seminarierna med allt mer skärpta
seminariekurser. Af folkskoleinspektörernas
ämbetsberättelser ilnner man dock, att
ingen skola i SödernTanland kunde bibringa
sina elever större insikter än Nyköpings
flickskola, hvilken alltid under hennes
tjänstetid intog första rummet.
Sedan folkskollärarnes pensionsinrättning
med år 1867 trädt i verksamhet, ingick
V. till k. m:t med ansökan att få åtnjuta
förmåner som ordinarie folkskollärarinna
och sålunda blifva delaktig af
pensionsinrättningen, en ansökan som på tillstyrkan
af folkskoleinspektören och andra
myndigheter blef bifallen, och tillerkändes henne
rätt att räkna ordinarie tjänsteår från den
l september 1846. I sitt förord af nämda
ansökan yttrade folkskoleinspektören rektor
Schotte bland annat,
att mamsell Veckman i detta kall ådagalagt
en sällspord skicklighet, förenad med
utmärktaste omsorg och det största nit. Oaktadt
elevernas stora antal har den utmärktaste
ordning varit rådande i allt, och lärjungarnes
kunskaper i alla folkskolans hufvudämnen
hafva i allmänhet öfverträffat lärjungars i de
flesta folkskolor, med hvilka jag haft tillfälle
att göra bekantskap.
*
Är 1873 nedlade hon sin
lärarinnebefattning vid flickskolan, och gripande var
den examensafslutning, som vid detta
tillfälle af doktor Ahlberger förrättades. Om
möjligt ännu mera högtidlig var den
examen, som förrättades tio år därefter, då
flickskolans 50-års-jubileum firades, och då
äfven mamsell Veckman hade blifvit
ombedd att närvara. Sedan doktor
Ahlberger med kraftiga och vältaliga ord
utförligt redogjort för flickskolans historia och
därvid framhållit de män och kvinnor inom
samhället, hvilka särskildt framstått som
skolans välgörare, slutade han sitt
högstämda tal med ungefär följande ord:
Ännu hafva vi dock kvar bland oss skolans
största välgörarinna, en som mer arbetat än
de andra. Jag har redan nämt hennes namn.
Men behöfde jag väl nämna det? Det står
skrifvet i mångas hjärtan, de där med
tacksamhet och kärlek skola bevara hennes minne,
så länge de ännu förmå att bära på ett minne.
Jag har redan för tio år sedan (härvid vände
sig talaren till mamsell Veckman) till dig
uttalat vår saknad och vår tacksamhet. Det
gläder mig dock; att det blifvit mig förunnadt
att ännu en gång få uttrycka allas vår
högaktning och tillgifvenhet för dig. Du har
under de 32 år, du verkat inom Nyköpings
flickskola, i ordets egentliga mening lefvat för
densamma. Dina gåfvor, dina mödor, dina
insikter och din erfarenhet har du ägnat de
unga. Ditt öga har vakat öfver dem och ditt
hjärta omfattat dem med den varmaste
kärlek. Om de mödor, du haft att genomkämpa,
kunna ej det nuvarande släktes lärare och
lärarinnor göra sig en föreställning. Men du har
kämpat dig fram, styrkt af det medvetandet,
att du följts af honom, som sagt: »Föd mina
lam!»
Men äfven de största minnen kunna
förblekna. För att skydda minnet af dig därför
hafva några af skolans vänner genom
insamling åstadkommit en premiefond, som i
närvarande stund uppgår till nära 900 kronor.
Denna fond skall bära namnet »Maria Judit
Veckmans premiefond», och skall räntan af
densamma årligen utdelas åt flickor inom
denna skola, hvilka genom flit, ordentlig
skolgång och godt uppförande gjort sig förtjänta
däraf. Det vore oss nu kärt, om du i detta
ville se en blid, en mild ljusstråle i din
lefnads höst, om det lyckats oss att bereda ditt
gamla hjärta glädje. Herren vare nu med dig
och skänke dig en lugn lefnadsafton, låte han
sin nåd nu och allt framgent hvila öfver dig!
#
Maria Judit Veckman jordfästes i
Nyköpings västra kyrka i söndags middag.
Vid tonerna af en sorgmarsch intågade
processionen, bestående af skolrådets
ledamöter samt den aflidnas närmaste
anförvanter och vänner i kyrkan, där en stor
skara människor förut var samlad. Sedan
folkskolans flickor afsjungit ps. 461 v. 7
och 8, förrättades jordfästningen af doktor
Ahlberger, som med .ledning af Herrens
ord i Uppb. kap 2: »Jag vet dina
gärningar och din kärlek och din tjänst och
din tro och ditt tålamod och dina
gärningar, de sista flera än de första: Var
trofast intill döden, så skall jag gifva dig
lifsens krona», höll ett gripande
minnestal öfver den aflidnas stora och sköna
lifsgärning uti Nyköping. K. A. B.
Skolstatistik.
Sveriges undervisningsanstalter år 1893.
Den vid riksdagens öppnande afgifna
»berättelsen om hvad i rikets styrelse
sedan sista riksdags sammanträde sig
tilldragit» innehåller som vanligt en del
officiella sifferuppgifter rörande vårt lands
undervisningsanstalter. Vi meddela här
nedan det hufvudsakligaste af denna del
af »berättelsen», här och där till
jämförelse bifogande motsvarande siffror för
närmast föregående år.
Allmänna läroverken och pedagogierna.
Vid rikets allmänna läroverk utgjorde
antalet lärjungar vid början af 1893 års
hösttermin 14,608 (ökning under året 134).
Lärjungeantalet vid de pedagogier, som
meddela undervisning utöfver folkskolans
ståndpunkt, utgjorde sistlidna hösttermin
182 (minskning på grund af pedagogiers
indragning 84).
Under år 1893 hafva 736 lärjungar,
däraf 32 kvinnor, aflagt godkänd
mogenhetsexamen vid allmänna läroverk och
privata läroanstalter med dimissionsrätt
(ökning 86).
Seminarierna.
Elevernas antal utgjorde höstterminen
1893 vid rikets sju
folkskollärareseminarier 552 och fem
folklkollärarinnesemina-rier 449 eller tillsammans 1,001 (ökning
icke mindre än 103).
Afgångsexamen undergingo sistlidna års
vårtermin 114’ manliga och 88 kvinnliga
eller tillsammans 202 elever (ökning 12).
Småskollärarinneexamen aflades samma
termin vid folkskollärarinneseminarierna af
96 elever, som genomgått första och
andra årens lärokurser (ökning 5).
Vid seminariet i Mattisudden i Jockmocks
församling för lappska småskollärares och
-lärarinnors bildande voro höstterminen
1892 intagna 29 elever (4 manliga och
26 kvinnliga). Vid seminariet i Haparanda
för finska småskollärares och -lärarinnors
bildande voro samma termin intagna 25
elever (4 manliga och 21 kvinnliga).
Vid 13 af landsting underhållna
småskollärare- och -lärarinneseminarier hafva
under år 1893 tillsammans 286 elever
undergått den genom k. kungörelsen den
5 juni 1885 föreskrifna afgångspröfning
(minskning 88).
Enahanda pröfning har med särskildt
tillstånd blifvit anställd vid 5 af enskilda
inrättade småskollärareseminarier med
tillsammans 174 elever (ökning 17).
Undervisning i slöjd har under år 1893
meddelats vid samtliga
folkskollärarinneseminarierna samt vid
folkskollärareseminarierna i Lund, Karlstad, Hernösand och
Linköping. Vid de öfriga
folkskollärareseminarierna skall undervisning i detta
ämne begynna under innevarande år.
Enligt meddeladt uppdrag har
byråchefen för den inom
ecklesiastikdepartementet inrättade afdelning för ärenden
rörande folkundervisningen under år 1893
inspekterat folkskollärareseminarierna i Lu>
köping och Karlstad samt
folkskollärarin-neseminariet i Skara.
Folk- och småskolorna.
Enligt de - jämlikt föreskriften i
folkskolestadgan § 67, sådan den lyder i k.
kungörelsen den 5 augusti 1892, och k.
cirkuläret den 24 november 1882 - af
folkskoleinspektörerna och öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor insända
uppgifter angående folkundervisningen
funnos år 1892 i rikets 2.379 skoldistrikt
följande antal folkundervisningsanstalter:
Fasta: Flyttande: Summa:
Högre folkskolor............ 12 - 12
Folkskolor .................. 3,832 760 4,592
Mindre folkskolor......... 768 585 1,353
Småskolor................" 3,171 1,671 4,842
Summa 7,783 3,016 10,799
De fasta skolornas antal har ökats med
131, medan de flyttande minskats med 34,
hvadan tillökningen af skolor i det hela
utgör 97 (föregående år 131).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0042.html
