Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (630.) 24 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r
och innehållsinvecklande apparaten med
öfverafdelningar och underafdelningar af
olika rang nästan alls icke kommit till
användning, utan har i stället uppränningen
af tanketråden fått löpa så rätlinigt som
möjligt genom stycket.
Jämte dispositionerna förekomma en del
ord- och sakförklaringar, hvilket nog kan
vara underlättande för de många, som icke
äga tillgång till större för detta ändamål
behöfliga hjälpkällor, såsom Nordisk
familjebok eller andra dylika arbeten. Särskildt
i afseende på denna sida af arbetet skulle
dock med fog kunna anmärkas, att en och
annan förklaring är skäligen öfverflödig och
åtminstone för lärare med nutidens
utbildning fullkomligt obehöflig. Detsamma skulle
måhända kunna sägas om några af
dispositionerna.
Vår nuvarande läsebok är till stor del af
beskaffenhet att i ganska hög grad kräfva
en behandling af här angifna art. En
försummelse härutinnan måste hafva till följd,
att innehållets uppfattning blifver mera
sväfvande och osäker. Emellertid är det ju
själfklart, att hvarje lärare och lärarkma
själf kan för sig uppgöra den nödiga
planläggningen, men härför kräfvas dock så
mycken tid och möda, att detta stundom
rer?t af blir ett hinder för arbetets
verkställande. Under sådana förhållanden kan
en hjälpreda sådan som den föreliggande
ej anses öfverflödig.
Senare häftet torde enligt löfte vara att
förvänta i början *af innevarande år.
Samlingarnas bok, utarbetad af D. S.
Hector. Stockholm 1893, Albert
Bonniers* förlag. Häftad 6 kr., inbunden i
klotband 7 kr. 50 öre. - Boken omfattar
två hufvudafdelningar: den
naturvetenskapliga och den kulturhistoriska. Den förra
innehåller redogörelse för de djur, växter
och mineral, som kunna blifva föremål
för en samlares uppmärksamhet. I
sammanhang med beskrifningarna erhåller man
anvisningar, huru föremålen skola
uppstoppas eller prepareras, samt huru de
skola vårdas och förvaras. Denna
afdelning innehåller därjämte förteckningar på
i Sverige förekommande skalbaggar,
fjärilar, mossor, lafvar och snäckor m. m.
samt vägledning för inrättandet och
skötandet af akvarier, terrarier och
insekta-rier. Den senare afdelningen meddelar
ledning för samlandet af sigill, mynt,
förhistoriska föremål, porträtt, autografer och
frimärken. Till belysning af innehållet
förekdmma i boken 8 färgtrycksplanscher
samt icke mindre än 483 afbildningar i
träsnitt. För vinnandet af säker och
själfständig kunskap inom något eller några
af i denna bok behandlade naturhistoriska
eller kulturhistoriska områden är
samlandet nog den säkraste vägen. På samma
gång detta för den vakne iakttagaren är
ett nöje, bidrager det äfven till ökande af
intresset för fortsatta studier.
Samlingarnas bok, som är hållen i en enkel och
lättfattlig stil, skall säkert komma de för
saken intresserade ganska väl till pass.
Tillägg till Lärobok i naturkunnighet af
S. Almquist och N. G. V. Lagerstedt.
Stockholm, P. A. Norstedt & söner. Pris
20 öre. - Det 20-sidiga häftet »Om
hälsan och dess vård» afhandlar under
särskilda rubriker på ett lättfattligt sätt:
arbete och hvila, föda och matsmältning,
kroppstemperaturens reglerande,
smittämnen och gifter samt njutningsämnen. Det
är ämnadt att vara en komplettering af
författarnes lärobok i naturkunnighet i
afseende på människokroppens vård. Den
sista afdelningen, som handlar om
njutningsämnena spritdrycker och tobak m. m.,
torde hafva tillkommit särskildt med
hänsyn till regeringens cirkulär af den 4
november 1892 om undervisning angående
de rusgifvande ämnenas natur och
verkningar.
Spridda blad. Dikter af Karl Fr.
Forsman. Örebro 1893. Pris l krona. -
Författaren till denna diktsamling är
lärare vid Alltorps folkskola i Nerke. Under
1890 och 1891 vistades han i
Sydamerika som slöjdlärare. En del af dikterna
äro författade under denna tid och
präglas af den känslostämning, som alstras af
vistelsen långt fjärran från fosterlandets
gränser. Bland de 84? dikterna finnas
tvänne, S9in särskildt äro ägnade att
intressera vår läsekrets, nämligen en längre
dikt med rubriken »Ord till de unga vid
folkskolans 50-års-jubileum den 18 juni
1892» samt »Till docenten H. Munthe»
(en af föreläsarne vid fjorårets
sommarkurser i Uppsala) »vid hans närvaro i
Askers kretsförening den 2 sept. 1893».
Slutorden lyda:
Fort den flög på snabba vingar,
Sommarkursens högtidsstund,
men en sky af minnen svingar
i min själ från Odinslund,
ljusa strömoln like uppå himmel blå;
sent skall deras skimmer slockna och förgå.
Nytt i bokhandeln.
Handledning uti fältmätning och Vägning
af Leonard Holmström. Lund, C. V. K.
Gleerup, l kr. 50 öre.
Diesterweg s populäre Himmelskunde und
ma-tematische Geographie. 13-16 Lieferung ä
50 pfg.________________________________
Ventilationsanordning i gamla
skolsalar.
Den ventilationsanordning, som förordas och
beskrifves i n:r 11 och 1£ af Svensk
Läraretidning föregående år, har blifvit anbragt i
undertecknads skolsal; och anser jag sakens
vikt fordra, det jag härom meddelar följande.
Framför rörens öppningar inne i salen
anbragta, från taket nedhängande små tygstycken,
som ständigt visade luftströmmarnas riktning,
ådagalade, att denna riktning - utom då
vindriktningen ute ledde in i röret - ständigt var
utåt icke blott, såsom ämnadt var, genom
skorstenen utan ock, såsom icke, ämnadt var, genom
det under taket anbragta kall- eller
friskluftsröret, hvadan detta rör såleies icke uppfyllde
sitt ändamål.
Detta rör flyttades därför försöksvis från
taket ned under golfvet och medelst en
vinkelrät påskarfning leddes in och l meter uppåt
genom ett hål å golfvet i hörnet bakom
kaminen, då ändamålet befanns vara vunnet,
alldenstund luften i den uppstående delen af
röret, ständigt uppvärmd från kaminen,
oupphörligt stiger uppåt, hvilket bäst utrönes
medelst ett på rörets mynning lagdt papper, och
ersattes med kall luft utifrån genom röret, som
mynnar ut genom stenfoten.
Det uppgifna måttet å rörens vidd är
troligen för knapp för större skolsalar,
alldenstund ventilationsanordningen icke förmår hålla
luften tillräckligt ren i min skolsal, hvars rymd
är 385 kubikmeter och hvari 40 ä 50 barn
dagligen undervisas.
Lungsiktig folkskollärare.
Med anledning af ofvanstående må det
tillåtas mig att göra några anmärkningar.
Om både skorstenen och
friskluftstrumman sögo ut luft ur rummet, så häntyder
det på att luft insläpptes andra vägar i
rummet. Öppnas fönster eller dörrar, så
finner man alltid en sådan omkastning af
luftströmmens riktning i friskluftstrumman.
I nu omordade skolsalen voro
innanfönstren säkerligen ej ännu insatta, och den
yttre luften var väl ännu så pass varm,
att man ej i nämnvärd grad börjat elda.
Eftersom vindens riktning inverkade på
ofvan angifna sätt, så har salen
säkerligen fönster på två sidor. Äro då fönstren
otäta, så pressas luften in å ena sidan
och ut den motsatta. Att luft under
sådana förhållanden, som de nu antagna,
sögs ut i stället för släpptes in genom
friskluftstrumman var ju ej till skada utan
tvärtom till gagn, alldenstund ventilationen
härigenom ökades. Annat hade
förhållandet varit, om luft sugits in i rummet
genom skorstenen för att sedan bana sig
väg ut genom den trumma, som var
ämnad att föra frisk luft till rummet.
Om friskluftstrumman, såsom det
angifves, bättre uppfyllt sin bestämmelse, sedan
hon blifvit förlagd under golfvet, så lärer
detta alltså bero därpå, att luften ute
blifvit kallare och innanfönstren under tiden
insatta.
Genom denna förändring med
friskluftstrumman är det i alla händelser att
befara golfdrag vid kallare väderlek,
alldenstund den insläppta luften då ej hinner
tillräckligt uppvärmas och därför på grund
af sin större tyngd lägger sig utmed
golfvet och kvarblir där.
Den, som något närmare känner till
ventilationsanordningarnas historia, han vet
också, att friskluftstrummor under många
år och i stor skala lagts under golfven
men att de också fått ligga där till stor
del obegagnade just af nyss antydda skäl.
Det är själfklart, att rörens vidd bör,
där så ske kan, lämpas efter salens
storlek, men det är dock icke härpå allt beror.
Hufvudvikten ligger därpå, att man har en
kraftig utsugning, emedan luftens hastighet
vid in- och utströmningen häraf
bestämmes. Begagnar man själfva skorstenen till
utsugning och där är, som man säger,
»dåligt drag» i den, så hjälper det ej att
inlägga en större frislduftstrumrna, utan då
nödgas man nog insätta en särskild
utsugningstrumma upp genom vattentakets
högsta punkt. Anmärkas bör vidare, att
väderleken under nästan hela senaste
läse-terminen varit mer än vanligt ogynnsam
för tillräcklig ventilation af skolsalar.
»Lungsiktig folkskollärare» synes mig
hafva med vaket intresse gått till sitt
ventilationsarbete, och då kan man också
vänta, att det skall lyckas. Förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
