- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
54

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (631.) 31 januari 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÅRARETIDNINa

N:r 5

tiden sitta sysslolösa, hvilket är allt annat
än bra. Med den ofvan omnämda
artordningen kan alltsammans ordnas för hela
terminen på några timmar vid densammas
början.

. .’*.-... .

Chefen för firman P. A. Norstedt &
söner hade vänligheten visa mig
manuskriptritningarna till tvänne kartor, hvilka han
har för afsikt att inom den närmaste
framtiden utgifva på firmans förlag. Den ena
blir en mycket förbättrad upplaga af den
för ett par år sedan utgifna nya kartan
öfver Sverige och Norge: ljusare färger
för landets nivåbeteckning, mindre skarpt
framträdande af den för en skolväggkarta
så fullständigt ändamålslösa
terrängbeteckningen med »backstreck»,
landskapsgränserna endast angifna med bjärt röda
linjer - se där förbättringarna å den nya
upplagan.

Den andra kartan skall bli n:r l i en
helt och hållet ny serie af
landskapskar-tor,^ alldeles olika hittills utkomna svenska
skolväggkartor, men i väsentlig mån
anslutande sig till de fordringar, som de mera
insiktsfulla och erfarna folkskollärarne
sedan länge framställt, ehuru tills nu utan
att härför kunna vinna gehör. Den nya
kartan framställer Skåne och kommer
endast att upptaga det, som på skolans lägre
stadium skall inhämtas af landskapets egna
barn, och detta så framställdt, att alla
kunna se det från sina platser i klassen.

Dessa två kartor komma helt säkert att
utöfva ett mycket välgörande inflytande på
geografiundervisningen i våra folkskolor.
Så snart de blifva tillgängliga i handeln,
skall det blifva ett nöje att utförligare
anmäla dem.

Undertecknad har under de senare åren
redogjort för åtskillig »Utländsk
åskådningsmateriel, användbar i svenska skolor». Af
hvad jag nu omnämt och mera annat, som
jag här iakttagit, ser det ut, som om Svensk
Läraretidning hädanefter skulle kunna få
såsom en af sina stående rubriker uppsätta:
»Svensk åskådningsmateriel för svenska
skolor». I sanning en glädjande nyhet.

Alfr. D-n.

FÖR DAGEN.

Skolfrågor vid riksdagen.

Årets riksdag synes icke komma att i
någon vidsträcktare grad sysselsätta sig
med skolfrågor. De förslag, som hittills
framkommit, äro åtminstone hvarken
många till antalet eller af mera
genomgripande betydelse för vårt skolväsende.

Såsom förut omtalats, väntas från
regeringen tvänne propositioner, hvilka hvar
for sig åsyfta en förbättring i
fqlkskol-lärarekårens existensvillkor. Det *är två
gamla önskningsmål, som nu äro på väg
att förverkligas, nämligen statsunderstöd
för aflönande af vikarie vid
sjukdomsfall samt förhöjning i pensionerna från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa.

Alla skolvänner inom riksdagen äro
helt visst ense om det önskvärda uti att
dessa tvänne frågor nu vinna en lycklig

lösning. Detta har gjort, att man icke
velat framkomma med andra större
frågor, som kunnat i ringaste mån lägga
sig hindrande i vägen för en dylik, och
framför allt har man undvikit att
komma med förslag, som skulle ställa nya
kraf på statskassan.
#

Vid motionstidens utgång i söndags
afton voro väckta endast 10
skolmotio-ner mot 22 föregående år.

Frågan om folkskolan såsom
bottenskola har bragts på tal af den nye
riksdagsmannen för Norrköpings stad,
justi-tierådmannen T. Zetterstrand. Han
föreslår,

»att riksdagen måtte besluta att till
konungen ingå med anhållan, det han måtte
för undervisningen vid rikets folkskolor
och elementarläroverk (såväl för manlig
som kvinnlig ungdom) meddela sådana
förändrade bestämmelser, att
elementarläroverkens inlrädesfordringar komma i
fullkomlig öfverensstämmelse med någon af
folkskolans kurser, samt att jämväl i
öfrigt, i den mån sådant låter sig göra, ett
mera planmässigt samarbete emellan
ifrågavarande läroanstalter åvägabringas».

Förslaget går otvifvelaktigt i rätt
riktning, ehuru man torde kunna anmärka,
att det är väl sväfvande. Ifall en dylik
skrifvelse aflates och det obestämda
uttrycket »någon af folkskolans kurser» däri
bibehålles, så skulle den t. o. m. kunna
föranleda k. m:t till att ytterligare nedsätta
inträdesfordringarna vid de allmänna
läroverken, hvilket nog icke är
motionärens och alldeles säkert icke andra
kammarens önskan. Ett närmare
preciserande af den reform man önskar torde
vara på sin plats. Med den utveckling
folkskolan numera vunnit torde tiden
när som helst vara inne för en höjning
af såväl inträdesåldern som
inträdesfordringarna vid det allmänna läroverket..
* ;

Hr Nils Nilsson i Skärhus, sonson
till den om folkundervisningens
främjande så bekante riksdagsmannen Nils
Månsson i Skumparp, önskar reformer i
folkskoleinspektionen. Särskildt har han fäst
sig vid, att icke mindre än 4-2 % af
samtliga inspektörerna tillika innehafva
prästerliga befattningar. Han föreslår,
att riksdagen måtte hos k. m:t anhålla,
att till folkskoleinspektörer icke må
utses prästmän utan i stället personer, »som
innehafva sådana pedagogiska insikter
och äro med folkskolan så väl förtrogna,
att en verksam folkskoleinspektion
genom dem må kunna utöfvas».

*



Rörande kofodret föreligger i år
endast en motion. Direktor E. A.
Zotterman (understödd af hr C. J. Jakobson
i Karlshult) har upptagit sitt
fjorårsför-slag och sålunda hemställt,

»att riksdagen ville besluta sådan ändring
uti § l mom. 2 af kungl, kungörelsen den
20 januari 1882, sådant detta lagrum
lyder i kungl, kungörelsen den 5 oktober

1891, angående aflöning åt lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor, att
bestämmelsen om, att åt ordinarie
folkskollärare och lärarinna bör af skoldistriktet
anskaffas sommararbete och vinterfoder för
en ko eller ock, där hinder eller
svårighet af lokala eller andra förhållanden
därför möter, minst värdet af 8 hektoliter
25 liter spannmål af visst slag i
ersättning lämnas, må upphöra att gälla, samt
ätt i stället godtgörelse för ifrågavarande
naUiraprestation skall under benämning
»ersättning för kofoder» utgå med 100
kronor pr år; dock att sådan lärare eller
lärarinna, hvilken vid den tidpunkt, då
stadgandet härom träder i kraft, erhåller
kofoder in natura eller ersättning därför
till högre belopp än 100 kr. pr år, må
vara berättigad att vid sådan förmån
bibehållas, hvad ersättningen vidkommer
dock icke längre än hvartill beslutet eller
öfverenskommelsen om sådan ersättning
föranleder».

Här är sålunda icke fråga om någon
statsutgift’ utan endast om förändring i
själfva sättet för kofodrets utgörande:
det skulle alltid af församlingarna lösas
med 100 kronor; statsbidrag till denna
del af lönen skulle ej utgå.

I den form ärendet nu framlagts är
det en ren lagfråga. Motionen
har-sålunda remitterats till lagutskottet.
*



Mot slutet af förra året meddelades
ett kungl, prejudikat af innehåll, att som
närmare föreskrift saknas om vare sig
tiden, då val af vice ordförande i
skolrådet bör anställas, eller hvilken tid
detsamma bör afse, det måste anses
tillhöra skolrådets eget omdöme att i ämnet
besluta. Prejudikatet, som återfinnes i
denna tidning n:r 51 år 1893, har
föranledt tvänne motioner, båda åsyftande
att med det snaraste få till stånd ett
tydligt lagstadgande i ämnet och sålunda
förebygga trassel och oreda.

Pastor O. Högstedt (nyvald
riksdagsman för Helsingborg) föreslår, att den,
som blifvit vald till vice ordförande i
skolråd, skall bibehålla detta uppdrag
för hela den tid, han blifvit till ledamot
i skolrådet utsedd, medan E.
Hammarlund anser den enklaste lösningen af
frågan ligga uti en bestämmelse därom,
att »skolrådet väljer inom sig, särskildt
för hvarje år, en vice ordförande».

Då frågan om vice ordförande i
skolråd bragts på tal vid riksdagen, finner
den sistnämde det riktigt, att äfven i
kyrkostämmoförordningen’för Stockholms
stad införes en föreskrift om dylikt val
(detta glömde man nämligen vid
bestämmelsens införande i den allmänna
kyrkostämmoförordningen). Han föreslår
alltså ett liknande tillägg till den
särskilda kyrkostämmoförordningen för
hufvudstaden.

*



Såsom förut påpekats i denna tidning
behöfves en modifikation af § 10 i
reglementet för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Nämda paragraf
bestämmer följande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:44:57 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svlartid/1894/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free