Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (631.) 31 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
rande kyrkoherdar och komministrar, hvilka
inom sina församlingar måste sköta
expe-ditionsgöromål, predikningar och
själavårdande verksamhet, utnämnas till
folkskoleinspektörer.
1 Dessa prästerliga irifepektörers resor måste
i allmänhet ställas så, att de kunna
återkomma till sina resp. församlingar till
expeditions- och predikodagarna, hvadan de
sällan kunna följa undervisningens gång
och således icke kunna kontrollera
lärarens verksamhet och undervisningssätt samt
meddela den ledning, de råd och
upplysningar, som inspektionen afser, utan
inspektionen kommer hufvudsakligen, ja,
kanske uteslutande att bestå däri, att de lämna,
mången gång rent af opraktiska
föreskrifter om dyrbara anordningar af lokaler och
dylikt, som medföra dryga kostnader för
församlingarna, utan att folkundervisningen
i egentlig mening däraf höjes; och sålunda
föreskrifterna i folkskolestadgan, hvad
beträffar lokala förhållanden och orternas
tillgångar, långt ifrån alltid beaktas.
Uti sitt anförande till andra kammarens
protokoll för den 23 april 1891 yttrade
dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet följande:
Med en sådan kår af folkskoleinspektörer,
som nu finnes, kan man icke begära af alla
dessa, som hafva åligganden af större vikt att
fullgöra, att de skola besitta hela den
pedagogiska insikt, som är erforderlig för att
öf-vervaka och rätta en folkskollärare, som
begått misstag. Sådana fall hafva också inträffat,
då en inspektör har rättat en folkskollärare,
just där denne handlat fullt rätt.
Och sedan detta yttrades torde icke
folkskoleinspektörskårens sammansättning hafva
undergått synnerlig förändring.
Med anledning af hvad sålunda anförts
tager jag mig friheten vördsamt föreslå:
att riksdagen ville i skrifvelse till k.
m:t anhålla, att till folkskoleinspektörer
icke må utses personer, som innehafva
prästerliga befattningar, utan endast
sådana män, som innehafva sådana
pedagogiska insikter och äro med folkskolan
så väl förtrogna, att en verksam
folkskoleinspektion genom dem må kunna
utöfvas.
Val af vice ordförande i skolrådet.
Pastor G. Högstedts motion i detta
ämne är af följande lydelse:
I 23 § af k. förordningen den 21 mars
1862 om kyrkostämma samt kyrko- och
skolråd är stadgadt, att skolrådet väljer
inom sig vice ordförande. Men detta
stadgande innehåller icke någon föreskrift om
vare sig tiden, då val af vice ordförande
i skolrådet bör anställas, eller hvilken tid
detsamma bör afse.
Under de öfverläggningar, som
förekommo vid 1868 års riksdag, då beslut
fattades om särskildt utseende af vice
ordförande i skolråd, yttrades intet, som
antydde, för huru lång tid riksdagen tänkt
sig detta uppdrag skulle anförtros ledamot
i skolrådet. Och till följd af att ingen
föreskrift härom i lag förekommer, har
praxis blifvit olika på olika ställen. På
ett ställe väljes vice ordförande för den
tid, hans ledamotskap i skolrådet efter lag
varar; på ett annat ställe väljes han för
tvänne ’år o. s. v.
Enligt ett af ett domkapitel nyligen fälldt
och af k. m:t stadfäst utslag i mål
rörande denna fråga, skulle det tillhöra
skolrådets eget omdöme att besluta, för huru
lång tid vice ordförande i skolråd skall
väljas. Men till huru mycket
skolrådsöf-verläggningarna onödigtvis hindrande
trassel kan det icke leda, att ett sådant
beslut öfverlämnas åt skolrådets eget
afgörande. En kraftig och för
folkskoleväsendet nitälskande vice ordförande kunde t. ex.
blifva mindre behaglig för en del eller för
majoriteten af skolrådet. Och då kunde
det ju, om beslutanderätten i denna fråga
skulle ligga i skolrådets händer, lätt
ställas så, att ny vice ordförande blefve vald.
Vice ordförandeskapet i skolrådet är
ingalunda så betydelselöst, att däråt icke
må ägnas någon uppmärksamhet. Detta
ordförandeskap kan vara ganska
maktpåliggande i större församlingar eller i
annexförsamlingar, då den själfskrifne
ordföranden är upptagen af andra till ämbetet
hörande göromål och icke kan närvara vid
skolrådssammanträdena eller hinner ordna
till skolväsendet hörande angelägenheter
utan måste öfverlämna dem till vice
ordföranden. Och när det för vice
ordföranden i andra korporationer är bestämdt, för
hur lång tid han skall som sådan utses,
så må väl samma bestämning få gälla
äfven för vice ordförande i skolråd, då det
nu är i lag föreskrifvet, att vice
ordförande skall väljas.
Enligt min uppfattning bör vice
ordförande väljas för den tid, han till ledamot
i skolrådet är utsedd. Och denna min
uppfattning är grundad på de
bestämmelser, som i kommunalförfattningarna lämnas
med afseende på andra kommunala
uppdrag.
På två ställen finnas sådana
bestämmelser. Om stadsfullmäktiges ordförande och
vice ordförande säges det i § 32 af k.
förordningen den 21 mars 1862 om
kommunalstyrelse i stad, att de skola utses
för år.
Kommunalnämdens ordförande och vice
ordförande äga åter, jämlikt § 44 af k.
förordningen den 21 mars 1862 om
kommunalstyrelse på landet, att i dessa
beställningar tjänstgöra för den tid, de
blifvit såsom ledamöter invalde.
Af dessa olika föreskrifter måste den
förra betraktas såsom undantag, den
senare såsom regel, hvilken analogvis bör
till-lämpas, då särskild föreskrift i ämnet
saknas. Härför talar, oafsedt
kommunalnäm-dens mera allmänna karaktär, den
omständigheten, att den beträffande dess
ordförande och vice ordförande gifna
föreskriften om tjänstetid är äldre. Den gällde
nämligen enligt k. förordningen den 29
augusti 1843 § é mom. l äfven i fråga
om ordförande i socknenämd, således långt
innan stadsfullmäktige inrättats.
Skall för skolråd analogislut göras från
hvad som förordnats om annan myndighet,
säger det sig för öfrigt själft, att afseende
snarare bör fästas vid hvad som stadgats
om kommunalnämd, en jämförelsevis mera
likartad institution, än vid föreskriften om
stadsfullmäktige.
På grund af hvad som nu är anfördt,
får jag vördsamt hemställa,
att riksdagen ville besluta, att den,
som blifvit vald till vice ordförande i
skolråd, skall bibehålla detta uppdrag
för hela den tid, han blifvit till ledamot
i skolrådet utsedd.
Det af E. Hammarlund såsom
alternativ framställda förslaget till denna
frågas lösning motiveras sålunda:
Genom k. kungörelsen den 30 oktober
1868 inrycktes i § 23 af
kyrkostämmoförordningen ett stycke af följande lydelse:
»Skolrådet väljer inom sig vice
ordförande.»
Saknaden af närmare föreskrifter om
vare sig tiden, då val af vice ordförande
i skolrådet bör anställas, eller hvilken tid
detsamma bör afse, har vållat en viss
osäkerhet på detta område, hvilket åter haft
till följd, att de fördelar, man väntat sig
af vice-ordförande-institutionen, ej
förverkligats. På mera än ett ställe har man
t. o. m. uraktlåtit förrätta dylikt val.
Under förra året erhölls ett prejudikat,
huru bestämmelsen skall tolkas.
Ett skolråd beslöt den 26 maj 1893,
på därom väckt förslag, att för tiden t. o.
m. utgången af år 1894 inom sig utse ny
vice ordförande. Val förrättades, rnen
detta val öfverklagades af en skolrådsledamot
under anförande, att den dittills varande
vice ordföranden fortfarande kvarstode
såsom ledamot af skolrådet och icke afsagt
sig uppdraget såsom vice ordförande, i
hvilken egenskap han enligt klagandens
förmenande borde kvarstå under sitt
återstående ledamotskap af skolrådet.
Domkapitlet resolverade,
att enär k. förordningen den 21 mars 1862
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
icke innefattade närmare föreskrift om vare sig
tiden, då val af vice ordförande i skolrådet
borde anställas, eller hvilken tid detsamma
borde afse, och det förty måste anses tillhöra
skolrådets eget omdöme att i ämnet besluta,
funne domkapitlet, helst obestridt vore, att
beslutet eljest i laga ordning tillkommit, skäligt
lämna de anförda besvären utan afseende.
K. m:t fastställde den 30 november 1893
detta utslag.
Lika med en annan motionär vid årets
riksdag anser jag detta prejudikat komma
att vålla trassel och oreda, hvadan ett
förtydligande af bestämmelsen bör med det
snaraste äga rum.
Enklast synes vara att på samma sätt
som i fråga om andra kommunala
myndigheter, hvilka själfva välja inom sig vice
ordförande, föreskrifva, att val af vice
ordförande skall ske årligen. Därigenom kan
skolrådet blifva i tillfälle att alltid lämna
uppdraget åt den härför mest lämplige,
och om den praxis införes, att vid hvarje
års första sammanträde dylikt val
förrättas, riskerar man ej - såsom nu är
fallet - att föreskriften faller i glömska.
Genom att, på sätt i motion n:r 2é
föreslagits, låta den till vice ordförande val-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
