Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (632.) 7 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
N:r 6.
(632.)
STOCKHOLM, 7 FEBRUARI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,,so, kr., 8/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f m.
Allrn. tel. 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Iiösimmnier
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt ä allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafVelser),
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,00 kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som ännu
ej prenumererat på
(Svensk läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom, eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla sig med
densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,so
kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alla delar af riket. - Låses af
öfver WflOO lärare, lärarinnor, organister, skolråds
ordförande m. fi. - Ar allmännaste annonsblad
för lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af framstående skolmän i
regeln minst en gång i månaden.
Vare sig Ni bor i
Stockholm eller i
landsorten, så
prenumerera på närmaste postanstalt!
Pedagogiska guldkorn.
Barn äro som unga apor: det de se,
godt som ondt, söka de efterhärma äfven
ouppmanade, och härigenom lära de sig
snarare efterhärma än förstå. Man
uppfattar emellertid lefvande exempel lika väl
som skrifna eller berättade, kanske
snarare de lefvande, emedan deras verkan är
egendomligare och kraftigare. När således
rättskaffna föräldrar äro noggranna vårdare
af den husliga tukten, när kunniga lärare
gifva exempel i goda seder, så är detta
ett underbart medel att föra lärjungen till
ett dygdigt och anständigt lefverne.
/. A. Comenius.
En undervisningsminister, som
samverkar med lärarekåren.
(Efter ett föredrag i Stockholms
folkskollärareförening den 3 februari 1894)
I England har året 1893 liksom 1892
varit ett framåtgåendets år, ett år af
oaflåtligt, steg för steg fortsatt reformarbete.
Orsakerna härtill hafva varit flera, men en
torde få anses vara den hufvudsakligaste,
nämligen den förtroendefulla samverkan
som pågått mellan å ena sidan arbetarne
på folkskolans fält, representerade genom
sin organisation, Englands allmänna
lärareförening, samt å andra sidan
skolväsendets högste chef, undervisningsministern
Acland.
»För icke sä många år tillbaka - skrifver
en engelsk skoltidning - betraktade
undervis-ningsdepartementet föreningen med samma
känslor som Farao betraktade Moses, medan
föreningen i departementet blott såg en
vrång-villig och orättvis öfverherre. Nu hysa båda
dessa makter, föreningen och departementet,
fullt förtroende för hvarandra »
Nämda samverkan började visserligen
göra sig gällande redan fore Aclands
tillträde till sitt ämbete. Äran af att hafva
inledt densamma tillkommer egentligen
hans närmaste man,
departementssekreteraren (eller som vi efter svenska
förhållanden kanske borde öfversatta det:
kanslirådet) Keekewich. Denne, som innehaft
sin tjänst från 1890, har såsom ledande
tanke för sin verksamhet uppställt den
grundsatsen, att hvad som skall göras för
skolan, det skall göras genom och i
samråd med dem, som i egentligaste mening
utgöra skolan, d. ä. lärarne. I praxis vill
detta naturligtvis säga: med det organ, som
ensamt kan uttrycka lärarnes samlade
åsikter och önskningar, nämligen Englands
allmänna lärareförening.
Så länge den Salisburyska regeringen
satt vid makten, kunde emellertid dessa
Keekewich’s sträfvanden icke fullt göra sig
gällande. Folkskolan är ju till ursprung,
syfte och väsende en allt igenom
demokratisk inrättning. Någon varmare
nitälskan för densamma kan man af en
aristokratisk regering väl icke rimligen göra
fordran på. Helt annat måste förhållandet
blifva, då en reformregering, sådan som
den Gladstoneska, kom till styret. Att en
folkskolevänlig -tendens skulle göra sig
gällande i denna, det visade sig redan däri,
att undervisningsväsendets högste chef nu,
för första gången sedan Englands första
folkskolelag utkom, fick rangen af
kabinettsminister, samt att till innehafvare af detta
ämbete utsågs Arthur Herbert Dyke Acland.
Hvad som först och främst
kännetecknar denne man är hans starkt
demokratiska sinnesriktning, hans utpräglade
sympati för den stora massan af folket. Ur
detta sinnelag hafva ock hans
regeringsåtgärder härflutit. På grund häraf har
han ofta varit föremål för motpartiets
anfall. Att han hållit strängt på de
fordringar i hygieniskt och pedagogiskt
afseende, som blifvit stadgade för att skolor
skola erhålla statsbidrag, har varit en
försvårande omständighet och högeligen
misshagat de kyrkosamfund, som gärna
mottaga dylika bidrag men icke så gärna
uppfylla nämda fordringar. Särskildt från
deras sida har Acland därför varit ett
föremål för de mest mångskiftande
ohöflighe-ter såväl i tal som skrift. Såsom prof på
de vältalighotsblomster, hvarmed han från
den sidan blifvit öfverhöljd, må nämnas:
»Demagog», »Despot», »Tyrann»,
»Bengalisk tiger» o. s. v.
Utan att bry sig härom har Acland med
orubblig ihärdighet fortsatt sin sträfvan.
Detta så mycket hellre som
missbelåtenheten från den sidan blifvit mer än
uppvägd af den sympati, som han ständigt
haft att påräkna från folkupplysningens
vänner och särskildt från lärarekåren och
lärareföreningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
