Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (632.) 7 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
SVENSK LÄKAÄETIDNING.
N:r ö
per ej, gossen blir fortfarande efter. Att
skicka honom till folkskolan skulle dock
vara allt för påkostande; man hoppas och
hoppas, att han snart skall »bättra» sig.
Slutligen säger det emellertid stopp, vid
14-16 års ålder går det icke längre, och
nu måste han ut i lifvet med de
bildningssmulor, han kan hafva i behåll. Sin
gladaste ungdomstid har han gått förlustig,
och med motvilja ser han sig om bland
de yrken, hvilka han länge vant sig att
betrakta såsom allt för låga. Och icke
ens bland dem är hans val fritt. Hade
han fått genomgå folkskolan, skulle han
kunnat bli en duglig handtverkare. Men
nu kan sådant icke gå för sig, »han har
ju varit vid högre läroverk», och han blir
följaktligen bodbetjänt, renskrifvare eller
något dylikt. Den bildning han erhållit
har, genom sin syftning mot ett slutmål,
som han med sina naturanlag ej kunde nå,
blifvit en »halfbildning», som blott gör
honom inbilsk och uppblåst samt
oförmögen af ett klart och praktiskt omdöme.
Vår nuvarande skolorganisation, enligt
hvilken de högre skolorna hafva klasser,
som äro parallella med folkskolan, vållar
dessutom denna senare stor skada genom
att beröfva densamma det intresse, som
hon eljest skulle hafva att påräkna från
en betydande del af befolkningen. För de
föräldrar, hvilka hålla sina barn i nämda
parallellklasser, är det i det hela taget
ganska likgiltigt, huru det går med
folkskolan. Denna rör ju icke dem.
Följderna häraf visa sig bäst uti de
invändningar, som vanligen framkastas mot
yrkandet, att folkskolan skall användas
såsom bottenskola. Det vore just en skön
frihet, utropar man, om föräldrarna icke
fortfarande skulle hafva rätt att välja
mellan olika slag af skolor, om de skulle
nödgas sätta sina barn i en så
otillfredsställande skola som folkskolan med hennes
öfverfyllda klasser, otillräckliga
undervisningsmateriel och dåliga kamratlif!
Härå svara vi, att i de land, där
stånds-skolornas skrankor redan fallit, där -
såsom t. ex. i Baiern är förhållandet -
ministerns och generalens barn verkligen sitta
på samma skolbänk som kroppsarbetarens,
där beklagar sig ingen öfver den
»motbjudande sammanblandningen med pöbeln».
Ty där alla föräldrar äro hänvisade till
den för hela nationen gemensamma skolan,
där kommer denna äfven i åtnjutande af
alla föräldrarnas kärlek och omvårdnad,
således äfven af deras, hvilka tillhöra de
ledande klasserna inom samhället. Med
den själfstyrelse, som är kommunerna
gifven, blir det då lätt för dessa föräldrar
att på bästa sätt sörja för folkskolans
utveckling och att undanrödja de brister,
hvaröfver man nu, dels med rätt, dels med
orätt, så mycket beklagar sig.
Före den l mars
får Jultomtens resestipendium för
pedagogiska studieresor sökas hos
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Se vidare
tillkännagifvandet här längre fram i dagens nummer!
3,OOO postprenumeranter
hoppas Svensk Läraretidning erhålla inom
detta kvartals utgång. Siffran är för
närvarande 2,533, hvadan vi raskt närma
oss 3,000-talet. Vid folkskolorna i vårt
land verka f. n. öfver 6,000 och vid de
mindre folkskolorna samt småskolorna
omkring 7,000 lärare och lärarinnor.
Om - såsom vi naturligtvis gärna
önska - hvarje lärare och lärarinna skall
blifva i tillfälle att läsa Svensk
Läraretidning, torde det icke vara för mycket, att
prenumerantantalet motsvarar hälften af
folkskollärarepersonalens antal eller
fjärdedelen af antalet lärare och lärarinnor
vid samtliga folkundervisningsanstalter.
Alla vänner af den svenska folkskolans
och folkbildningens höjande samt af en
förbättrad ställning för lärarekåren böra
ej blott själfva prenumerera på Svensk
Läraretidning utan ock verka för
tidningens vidare utbredning inom
lärarekåren och bland folkundervisningens
vänner.
Skolmän i andra kammarens
Skolutskott.
Det förtjänar anmärkas, att i andra
kammarens Skolutskott (såsom tillfälliga
utskottet n:r l i korthet plägar benämnas)
väl aldrig skolmannen varit så talrikt
representerade som i år. De 9 ordinarie
ledamöterna fördela sig sålunda: l lektor,
l döfstumskoledirektor, 2 tjänstgörande
folkskollärare, l utgifvare af skoltidning
(summa 5 skolmän), l godsägare samt
3 hemmansägare. Suppleanterna
utgöras af: l pastor (hvilken såsom
skolrådsordförande gjort sig känd som ifrare
för folkskolans utveckling), l
folkskollärare, l godsägare (tillika ledamot
afdöf-stumskolenämd), l hemmansägare samt
för första gången l arbetare.
Med hänsyn till partiställning tillhöra
4 af de ordinarie ledamöterna gamla
landtmannapartiet, 3 centern och 2 nya
landtmannapartiet. Af suppleanterna
höra 2 till gamla landtmannapartiet, 2 till
centern och l till nya
landtmannapartiet.
Kyrkomötet och
folkskollärarinnorna. Äfven Karlstads och Växjö
domkapitel tillstyrka kyrkomötets bekanta
skrifvelse om rätt att uppsäga ordinarie
folkskollärarinna,, som träder i gifte. Båda
dessa domkapitel förorda emellertid den
ändring i kyrkomötets beslut, att skolrådet
(icke församlingen) skulle äga nämda
uppsägningsrätt, hvarjämte domkapitlet i Växjö
hemställer, att uppsägningstiden måtte
bestämmas till sex månader med iakttagande
däraf, att tjänstens frånträdande infaller å
endera af de i folkskolestadgans 28 §
uppgifna dagar (l januari eller l juli).
Små Skolrevyer från Skandinavien
och utlandet meddelades vid Stockholms
folkskollärareförenings första sammanträde
för året den 3 dennes. I det anförande,
hvarmed föreningens ordförande, hr /. J.
Dalström, öppnade sammanträdet, lämnades
en kort öfverblick af de viktigare före-
teelserna på skolans område i de
skandinaviska länderna och Finland. Hr K. E.
Lidholm föredrog en sammanfattning af
hithörande händelser i England, och
fröken Hanna Andersson tecknade den i fjor
aflidne franske konseljpresidenten Jules
Ferrys verksamhet för åstadkommandet af
obligatorisk folkundervisning i Frankrike.
Slutligen redogjorde hr Fridtjuv Berg för
den tyska folkskolans och
folkskollärarekårens ställning under 1893.
För de två förstnämda anförandena
meddelas en sammandragen redogörelse på
annat ställe i dagens nummer. Till de
båda sistnämda skola vi framdeles
återkomma.
Det svenska folkskoleväsendet
inför Utlandet. I det senast hitkomna
numret af den i Santiago de Chile
utgifna pedagogiska tidskriften »Revista de
Instruccion Primaria» finnes bland annat
intaget början af en artikel med rubriken:
»Apuntes sobre la instruccion primaria en
Suecia» (meddelanden om
folkskoleundervisningen i Sverige) af S. de la Chapelle,
öfversatt från franskan af tidskriftens
direktör sennor Juan Madrid A. Den, som
det vill synas, med sakkännedom skrifna
afhandlingen omfattar i det föreliggande
numret följande afdelningar:
Historisk utveckling. - Olika slag af skolor:
småskolor; folkskolor; högre folkskolor;
fortsättnings- och folkhögskolor. -
Undervisningens administrativa organisation. - Slöjd. -
Lärare och lärarinnor: a) deras utnämning;
b) statistik öfver folkskolans lärarepersonal;
c) löner; d) pensionering. - Lärjungar;
statistik öfver desamma. - Skolbyggnaderna. -
Undervisningsmateriel. - Kostnaderna.
En slöjdutställning1, anordnad af
Stockholms läns hushållningssällskap, hölls
härstädes under förra veckan. En stor
mängd slöjdskolor och enskilda slöjdidkare
inom länet voro representerade. De flesta
arbetena voro utförda af barn i en ålder
af 9-13 år och vittnade om slöjdens
stora framsteg inom länet.
Följande skolor och lärare tillerkändes
pris:
Hedersdiplom: Guslafsbergs slöjd och
ritskola, Wincklerska slöjdskolan, prins Karls
uppfostringsanstalt å Galon, åkerbrukskolonien
Hall, slöjdinstruktören J. Valländer, Stockholms
läns idiotanstalt och Eugeniahemmet.
Silf ver medalj er: uppfostringsanstalten ä
Galon, Brännkyrka slöjdskola, Eugeniahemmet för
manlig och kvinnlig slöjd, slöjdlärarne J. A.
Magnusson och Aug. Jernström samt Botkyrka
syskola.
Bronsmedaljer: Husby:Långhundra
slöjdskola, Botkyrka kyrkskola, Österhaninge dito och
Vaxnäs folkskola.
Penningar: Brännkyrka 7 syskolor 40 kr.;
Bo4kyrka 3 dito 30 kr; Wincklerska
slöjdskolan, Brännkyrka kyrkskola och Hammarby
syskola hvardera 20 kr.; Husby-Långhundra
syskola, Huddinge, Lidingö, Salems, Skånella,
Gustafsbergs och Norrsunda syskolor
hvarde-dera 15 kr.; Botkyrka, Österhaninge, Vaxnäs,
Färentuna, Stockby, Vikens, Gottröra, Salems,
Össeby-Garns, Flemingsbergs, Kasterna, Fasta
Vismarne och Västerhaninge slöjdskolor samt
slöjdläraren Aug. Jernström hvardera 10 kr.
Skolköket i Söderhamn började sin
verksamhet för omkring 8 dagar sedan i
lokal, som af enskild person välvilligt upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
