Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 6. (632.) 7 februari 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hr C. J. Jakobson i Karlshult vid 1891
års riksdag på begäran väckta motionen
om ett kontant belopp såsom ersättning
för de nämda naturaprestationerna.
Sammansatta lag- och statsutskottet
yttrar i sitt betänkande n:r 3 om detta
förslag bland annat följande:
»Nekas kan emellertid icke, att ett
obligatoriskt utbyte af det föråldrade aflöningssättet
kofoder in natura mot ersättning i penningar,
på sätt hr Zotterman ifrågasatt, skulle medföra
äfsevärda fördelar.»
Men utskottet ansåg svårighet uppstå
vid utfinnande af ett för hela riket
afpassadt belopp för ersättningens utgående,
emedan ersättningsbeloppet 100 kronor,
som jag då föreslog, skulle för lärarne i
de norra provinserna blifva en minskning
uti deras löneförmåner, under det att
däremot åtgärden skulle medföra en icke
oväsentlig förhöjning däri för lärarne i ett
stort antal provinser. Utskottet ansåg dock
icke något annat belopp än det nämda
böra förekomma; helst som vederbörande
utskott under de senaste riksdagarna
uttalat sig för detsamma.
Är det nu så som utskottet medgifver,
att ett obligatoriskt utbyte af det
föråldrade aflöningssättet kofoder in natura mot
ersättning i penningar, på sätt jag
föreslagit, skulle medföra afsevärda fördelar,
och befinnes det belopp jag föreslagit
vara det enda antagliga, så hade jag väntat,
att utskottet skulle hafva kommit till ett
tillstyrkande beslut i fråga om min motion.
Men så skedde emellertid icke, och skälet
därtill var, att utskottet ansåg, att ett
bifall till min motion skulle hafva den
följden med sig, att ett stort antal
kommuner skulle af staten åläggas större
uppoffringar för skolväsendet än dem, de nu äro
underkastade, men ett sådant åläggande
fordrade billigtvis, att regleringen icke
genomfördes annat än under förutsättning att
staten, såsom hrr Nilsson i Skärhus och
Svensson i Olseröd ifrågasatt, trädde
emellan och lättade bördan för kommunerna.
Enligt min åsikt är detta skäl icke
tillräckligt kraftigt att därpå grunda ett afslag.
Vida större bördor än dessa läggas på
kommunerna, utan att man däremot hyser
några egentliga skrupler. Jag tillåter mig
blott erinra om de i administrativ väg
under sistlidna år genom kungl,
medicinalstyrelsen utfärdade påbud om anskaffande
af epidemisjukstugor i hvarje kommun.
Följden af detta påbud blir en kostnad
mer än 10 gånger större än den af mig
föreslagna kofoderersättningen.
*
Skolutskottet,
såsom andra kammarens tillfälliga utskott
n:r l plägar kallas, enär det
hufvudsakligen har att behandla skolfrågor, valdes
sistlidne lördag. Utskottet erhöll följande
sammansättning:
ordinarie ledamöter: redaktör E. Hammarlund,
direktor E. A. Zotterman och hr J. A.
Johansson i Strömsberg med hvardera 183
röster, godsägaren G. F. Östberg med 182
röster, lektor R. E. L. Darin, folkskollärarne
Fridtjuv Berg och J. Nordin i Hammerdal samt hrr
A. Olsson i Mårdäng och Daniel Persson i
Tällberg med hvardera 120 röster;
suppleanter: regementspastor J. G. O. Högstedt,
folkskolläraren. J. E. Nordin i Sättna och
hr O. G. Erikson i Öfre Odensvi med hvardera
105 röster, metallarbetaren Joh:s Svensson i
Stockholm med 104 röster och godsägaren P.
O. Lundell (en broder till professor J. A.
Lundell) med 94 röster.
(Det var här liksom vid de öfriga valen
vid årets riksdag gamla landlmannapartiets
och centerns förenade lista, som blef den
segrande. Nya landtmannapartiets lista
upptog såsom ordinarie ledamöter utom de
fyra med högsta röstetalen valda följande
fem namn: A. E. Baaz, E. G. Bexell, N.
Jönsson i Gammalstorp, O. Persson i
Killebäckstorp och D. G. Restadius.)
Vid utskottets konstituerande sammanträde
i måndags återvaldes till ordförande
hr G. F. Östberg och till vice ordförande
hr E. Hammarlund.
Vid de närmast följande sammanträdena
torde utskottet komma att sysselsätta sig
med motionerna rörande folkskoleinspektionen
och folkskolan såsom bottenskola.
*
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Ljusdal, Gflb.: Vid sammanträdet, som hölls
den 28 januari, beslöts: att under året taga i
öfvervägande inrättande af fortsättningsskolor
vid några af de folkskolor inom församlingen,
där barnantalet är störst; att gå i författning
om inrättande af ett barn- och
ungdomsbibliotek; att skolrådet - till främjande af jämn
skolgång - för hvarje månad hos lärarne skall
inhämta uppgift å de barn, som bevista
undervisningen ojämt eller helt och hållet försumma
densamma, samt sedan vidtaga tjänliga
åtgärder för att förmå barnen ordentligt besöka
skolan; att fullständiga afgångsbetyg skola
företes vid inskrifning i konfirmationsskolan; att
ett ex. af d-.r Silfverskiölds bok, »Om
skolhäl-sovården» skall inköpas till hvar och en af
församlingens skolor; att tidsenlig ventilation
skall anbringas i några af skolhusen; samtal
en del nödig materiel skall inköpas.
Förhandlingarna pågingo under synbart intresse och
allmänt deltagande i öfver 5 timmar. Efter
mötets slut bjödos samtliga lärare och
lärarinnor på middag och supé i ordförandens hem,
där tiden tillbragtes med samtal, sång och
musik.
Hidinge, Öreb.: En skrifvelse från Örebro läns
slöjdförening föredrogs, i hvilken skrifvelse slöjd
i skolorna förordades. Saken ansågs
behjär-tansvärd, och uttalades den mening, att
skol-slöjd borde införas, så snart ske kan. Af
lärarepersonalen var blott en enda närvarande.
Han framhöll inför de församlade den stora
vikten af en jämn skolgång, och att man
fortfarande borde göra allt, som göras kan för
skolgångens befrämjande inom distriktet.
Tierp, Upps.: De nya formulären för
skoluppgifter genomgingos. Vidare beslöts att alla
barn, som inträda i skolåldern, skulle i skolan
inskrifvas. (Förut endast de som anmälde sig.)
Norlén-Lundgrens bibliska historia skulle
hädanefter användas.
Lima, Kpbg: Skolrådet beslöt för sin del, att
en slöjdskola för flickor skulle anordnas vid
Unggärde folkskola, och anslogs till
bestridande af lärarinnans lön 50 kr. Ärendet skulle
underställas kyrkostämman. En kommitté af tre
personer (ordföranden, en lärare och en
lärarinna) utsågs att till kyrkostämman inkomma
med förslag till ett barn- och
ungdomsbibliotek. Skolsalarnas renhållning skall enligt
skolrådets beslut hädanefter verkställas på
skolkassans bekostnad. Slutligen framhölls, att
läraren ej vore pliktig att öfvervaka barnens
seder annat än i skolan och under hennes
fristunder, men om han kunde göra det äfven
utom skolan, vore det synnerligen förtjänstfullt.
Jönköping: Hufvudintresset vid mötet knöt
sig kring diskussionen af följande fråga: »Hvad
bör göras för att motarbeta den råhet i sinnet
och det förakt för det heliga, som utmärker
vår tids ungdom?» Allmänt uttalades den meningen,
att bästa botemedlet vore en allt närmare
förbindelse mellan föräldrar och lärarepersonal.
Sandvik, Jönk.: Såsom önskningsmål
framställdes, dels att inga barn finge lämna skolan
förrän vid 12 års ålder, äfven om den
bestämda kursen dessförinnan hunne inhämtas, dels
att mera tid måtte ägnas åt skriftliga
uppsatser, såsom brefskrifning, uppsättande af
räkningar, ifyllande af diverse blanketter m. m.
Vidare beslöt man hemställa till samtliga
föräldrar, att de ej måtte låta sina i skolåldern
varande barn besöka auktioner eller dylika
tillställningar, där spel och dobbel bedrefves.
Brännkyrka, Sthm: Mötet beslöt alt ferier
skulle gifvas under rotfruktsskörden, där sådant
erfordrades, dock med villkor af öfverläsning
på annan tid såsom godtgörelse. Anmälan om
barn, som sluta skolan utan inhämtade
kurser, skulle noggrannare göras och
felaktigheten i detta fall beifras. Där småskolan ej
kunnat meddela behörig kunskap för uppflyttning
till folkskola, skulle särskild klass för de
underkända beredas.
*
Från bildningens utposter.
Nedanstående skildring visar de stora
svårigheter och hinder, som ännu i vissa
trakter af vårt land ställa sig i vägen för
folkbildningsarbetet.
En dag under sistlidne höst hade
folkskolläraren i Hackas - en by i Gellivara
församling af svenska finnmarken - under
pågående lektion på ett humant sätt
tillrättavisat ett af skolbarnen för
ohörsamhet och okynne.
Samma dags afton begaf sig barnets
fader, en hemmansägare där i trakten, till
skolan för att hämnas på läraren. Denne
befann sig i sitt rum, sysselsatt med
läsning, då den vredgade bonden störtade in
genom dörren, hvilken han våldsamt slog
i lås. Därpå rusade han med sådan
häftighet mot läraren, att denne ej hann resa
sig från stolen utan kastades omkull mot
en i rummet befintlig möbel, därvid svårt
skadande sin arm. Våldsverkaren kastade
sig nu öfver honom, kramade med den
ena handen hans strupe och försökte med
den andra hoptrycka bröstet. Läraren
lyckades dock frigöra sig och komma på
benen.
Han trodde sig nu få vara i fred, men
mannen var ännu icke nöjd utan störtade
ånyo mot läraren, som med stor
våldsamhet kastades mot kakelugnen, hvarvid den
skadade armen gick ur led vid axeln.
Sedan trycktes läraren med ansiktet mot
väggen, under det mannen famlade med
handen kring strupen för att - såsom
läraren trodde - strypa honom. Då
inträdde i rummet en i huset boende
ar-betskvinna, hvarvid bonden släppte läraren
lös.
Läraren bad nu fridstöraren aflägsna
sig, hvilket denne dock vägrade. Han
hotade i stället att med sina släktingars
bistånd tillfoga läraren ytterligare skada.
Han gjordes då uppmärksam på lärarens
gråtande barn och förskrämda hustru men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0078.html
