Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (633.) 14 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING
85
Vid sidan häraf upptager han äfven
ett annat yrkande, som med det förra
står i oskiljaktigt samband, och som
såväl inom riksdagen som ock af förre
ecklesiastikministern Wennerberg blifvit
på det varmaste förordadt, nämligen
yrkandet på inspektörer, som göra
inspektionen till sin uteslutande sysselsättning,
till sin lifsuppgift under den tid, de äro
till inspektörer förordnade. Han finner
det med full rätt olämpligt, att
folkskolans tillsyn anförtros åt personer, hvilka
samtidigt med inspektionsuppdraget
in-nehafva andra befattningar, hvilka
upptaga deras intresse och deras krafter,
hvaraf följden måste blifva att de
knappast hinna med mer än att resa och att
sammanskrifva sina berättelser.
Härvid har han dock råkat så förse
sig på ett enda slag af dylika
tjänstein-nehafvare (de talrikast representerade),
att hans yrkande i denna del blifvit
alldeles missriktadt. Han vill nämligen, att
riksdagen skall hos k. m:t anhålla, att
»till folkskoleinspektörer icke må utses
personer, som innehafva prästerliga
befattningar». En dylik hemställan synes
oss alldeles omotiverad. En
seminarierektor, seminarieadjunkt eller
läroverkslärare, som sköter inspektionen såsom
en bisyssla, är i våra ögon icke i
ringaste mån mera lämplig för ifrågavarande
uppdrag än en präst, som gör
sammaledes, snarare mindre. Hufvudsaken är,
att de, som erhålla uppdraget, verkligen
äro kompetenta för detsamma samt helt
ägna sig däråt.
31 sökande
anmälde sig till en i denna tidning
under förra månaden ledigannonserad
småskollärarinneplats i Mariefred med 350
kronors lön. Man finner häraf, att det
ej saknas aspiranter till dylika tjänster,
blott lönen ej är allt för otillräcklig.
Statsbidrag i förhållande till
lärjungeantalet.
En ny princip är ifrågasatt att
till-lämpas i fråga om statsunderstöd för
gossarnes slöjdundervisning. Såsom
närmare framgår af vår riksdagsafdelning
föreslår k. m:t, att för statsbidrags
erhållande skall uppställas den fordran, att
antalet slöjdande gossar uppgår till minst
10. För den händelse de slöjdande
gossarnes antal uppgår till minst 30 och
dessa äro fördelade på två
slöjdafdelning-ar, skulle erhållas statsbidrag såsom for
två skolor; för minst 45 såsom for tre
skolor o. s. v.
Framåt!
Danmarks Lsererforening räknade vid
detta års ingång i det närmaste 5,000
medlemmar (närmare bestämdt 4,949).
Tillökningen under 1893 utgör nära 300.
Då det lilla Danmark kan prestera en
lärareförening på 5,000 medlemmar,
borde en hvar lärare och lärarinna i vårt
land känna sig uppfordrad att göra allt
hvad som är möjligt, för att Sveriges all-
manna folkskollärare förening skall vid
detta års slut uppnå åtminstone samma
siffra. I Danmark är så godt som
hvarje lärare medlem af den allmänna
föreningen. När skola vi komma dithän i
Sverige ?
Tillsättning: af förenade tjänster.
Senaste kyrkomötet godkände med
åtskilliga ändringar och tillägg ett af k. m:t
framlagdt förslag till lag angående ändring
i gällande stadganden om tillsättning af
organist- och klockarebefattningar. Sedan
högsta domstolens yttrande nyligen
afgifvits, har k. m:t den 2 d:s beslutat att till
innevarande riksdag aflåta proposition i
enlighet med kyrkomötets beslut.
Såsom våra läsare torde erinra sig, går
kyrkomötets beslut i korthet därpå ut, att
förslag till organist- och klockarebefattning
skall upprättas af kyrkorådet (nu af
kyrkoherden), men om befattningarna äro
förenade med folkskolläraretjänst af
kyrko-och skolrådet gemensamt. I öfrigt skola
hufvudsakligen gälla samma bestämmelser
som för folkskollärareval.
Kyrkomötet och
folkskollärarinnorna. Skara domkapitel har nu
afgifvit utlåtande med anledning af
kyrkomötets beslut om rätt för församling att
uppsäga lärarinna, som träder i gifte.
Af de från vederbörande
folkskoleinspektörer till domkapitlet inkomna
utlåtanden i ämnet hade framgått, att i Skara
stift beträffande folkskollärarinnor fall
egentligen ej förekommit, där sådan
uppsägningsrätt visat sig behöflig, men väl att
flera småskollärarinnor funnes, som på
grund af familjeförhållanden lämnade
åtskilligt öfrigt att önska vid bestridandet
af sin tjänst. Men småskollärarinnor äro
icke fast anställda på samma sätt som
folkskollärarinnor, hvadan någon annan
uppsägningsrätt, än den församlingarna
beträffande dem redan har, icke är af nöden.
I det hela anser domkapitlet, att
förslaget för närvarande och i sitt nuvarande
skick icke bör af k. m:t antagas eller, om
förslaget skall blifva lag, den ifrågasatta
uppsägningsrätten åtminstone icke
öfverlämnas åt de oftast fåtaligt besökta
kyrkostämmorna utan öfverlämnas till annan
myndighet.
Folkskollärareseminarierna. K. m:t
har den 26 sistlidne januari förkarat
ne-dannämda seminarielärare berättigade att
från och med innevarande år åtnjuta lön
i följande lönegrader:
i femte lönegraden (3,500 kr.): adjunkterna
B. G. V. Vestling i Linköping och A. B.
Lundblad i Växjö;
i fjärde lönegraden (3,000 kr.): adjunkterna
N. Larsson i Lund och E. J. Törnberg i
Karlstad;
i andra lönegraden (2,000 kr.): Valborg
Hen-rika Olander i Falun;
i tredje lönegraden för rektor (4,500 kr.):
J. H. Bergendal i Karlstad;
i andra lönegraden för teckning slårar e
(1,000 kr.): K. H. Segerborg i Karlstad.
Däremot har k. m:t icke funnit skäl
bifalla en af domkapitlet i Hernösand gjord
framställning i fråga om rättighet för
seminarieadjunkten i Hernösand F. A.
Hel-lenius att från och med innevarande år
varda uppflyttad i andra lönegraden.
Förbättring i skolväsendet. Mul-
seryds församling i Jönköpings län beslöt
å kyrkostämma den 25 oktober 1892, att
en biträdande lärarinna skulle tillsättas i
folkskolan. Några månader senare eller
den 14 mars 1893 beslöt ny
kyrkostämma att till all kraft och verkan upphäfva
nämda beslut. August Johansson i
Hel-jabo anförde häröfver besvär hos
domkapitlet i Skara, därvid framhållande:
att i kungörelsen om den öfverklagade
stämman ej funnits något tillkännagifvande därom,
att fråga vore om att frångå ett vid en
föregående stämma i laga ordning tillkommet
beslut, till följd hvaraf, förutom 29 personer,
som varit med det förra beslutet missnöjda,
endast en församlingsmedlem infunnit sig;
att det öfverklagade beslutet kränkte
Johanssons enskilda rätt, enär det betoge honom
utsikten att få dubbjelt mera undervisning för
barnen;
att samma beslut så till vida hvilade på
orättvis grund, som ej någon helgd gifvits åt
ett föregående, under giltiga former och i laga
ordning tillkommet beslut;
att folkskoleväsendet i Mulseryds församling,
som dittills varit ordnadt på ett alldeles
otillfredsställande sätt, i det folkskolan ambulerat
på tre stationer samt ej något barn erhölle
undervisning mera än två månader årligen
eller högst under 40 dagar, enligt det af
Johansson öfverklagade beslutet skulle
fortfarande bibehållas i samma otillfredsställande
skick.
Efter det vederbörande
folkskoleinspektör lämnats tillfälle att yttra sig i ärendet
och därvid anfört, att Mulseryds
nuvarande folkskola arbetade under en form, som
gällande normalplan ej kände till och som
ej medgåfve, att hvarje barn erhölle mer
än omkring en fjärdedel af den
lagstadgade undervisningstiden, afkunnade
domkapitlet det utslag,
att då företedd afskrift af den utaf pastor
utfärdade kungörelsen om stämman utvisade,
att denna blifvit utlyst för att »ånyo behandla
frågan angående tillsättande af en biträdande
lärarinna i folkskolan vid Jära och Angutarem
m. fi. därmed sammanhängande frågor», funne
domkapitlet Johansson icke hafva styrkt, att
beslutet i olaga ordning tillkommit, liksom ej
heller att det kränkte hans enskilda rätt eller
hvilade på orättvis grund;
men som det öfverklagade beslutet innebure
bibehållande af en för folkundervisningen högst
otillfredsställande anordning, som icke kunde
anses öfverensstämma med gällande
föreskrifter angående folkundervisningen i riket, funne
domkapitlet detsamma stå i strid med allmän
författning, på grund hvaraf samma beslut till
all kraft och verkan blef af domkapitlet
upphäfdt.
Åtskilliga församlingsmedlemmar sökte
häri ändring, men k. m:t har den 26 sistl.
januari funnit klagandena icke hafva
anfört skäl, föranledande till ändring i
domkapitlets öfverklagade utslag.
Icke bindande öfverenskommelse.
Vid kyrkostämma med Böda församling
den 8 maj 1892, hvartill Boda och
Silf-verbergs byamän blifvit särskildt kallade
att öfverlägga och besluta angående
uppförande af ny småskola för dessa båda
byar, beslöts, att gemensamt smäskolehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
