Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (636.) 7 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 10
SVENSK LÄRARETIDNING,
121
det skett med särskild hänsyn till den
nya läroverksstadga, hvilken med det
snaraste är att förvänta. Enligt det förslag
till en sådan, som blifvit offentliggjordt,
skulle vid fastställandet af
inträdesfordringarna ej minsta hänsyn tagas till
folkskolan, d. v. s. allt samband med denna
skulle principiellt afvisas. Till
förekommande häraf har utskottet beslutat
hemställa, att riksdagen måtte genom
skrifvelse ingå till k. m:t med anhållan om
sådan ändring af de för inträde i
allmänna läroverkets lägsta klass nu
föreskrifna kunskapsfordringarna, att dessa
bringas till fullständig öfverensstämmelse
med de kurser, hvilka enligt gällande
normalplan för rikets folkskolor skola
vara genomgångna i första årsklassen af
äst folkskola litt. A.
För folkskolan i vissa läroverksstäder
skulle en dylik jämkning ej sakna all
praktisk betydelse. De nuvarande
skiljaktigheterna hafva nämligen, oaktadt de
äro af mera formell än reell art,
bidragit att stärka den inbillningen, att
folkskolan ej ens på ifrågavarande stadium
kan förbereda för allmänna läroverket,
och de hafva härigenom främjat
uppkomsten af en del förberedande
privatskolor, hvilkas värde varit mer än
tvifvelaktigt och hvilka bidragit att hålla
folkskolan nere.
Motionärens yrkande om
bestämmelser för vinnande af likformighet med
afseende å läroböcker och
undervisningsmetoder har utskottet däremot icke
kunnat biträda. Att den nuvarande
oöfver-ensstämmelsen i många fall är alldeles
onödigt stor och medför olägenheter, som
mycket väl kunde undanrödjas, måste
visserligen medgifvas. Men att på
lagstiftningens väg åvägabringa likformighet
måste anses otänkbart och skulle
dessutom, äfven om det läte sig genomföra,
åstadkomma oändligt mera skada än
gagn. Åtgärder i denna riktning skulle
nämligen förkväfva den fria utvecklingen
på undervisningens område, hvilken är
första villkoret för allt framåtgående.
Senare delen af motionen har utskottet
därför nödgats lämna helt och hållet utan
afseende.
En af Nordens märkligaste skolmän,
folkhögskoleföreståndaren Ernst Trier,
har nyligen bortgått ur tiden. Hans
betydelsefulla lifsgärning tecknades på ett
sympatiskt sätt af
folkhögskoleföreståndaren d:r L. Holmström vid det
elevförbundsmöte, som hölls å Hvilan i slutet
af förra månaden. D:r H:s föredrag,
som återgifves här ofvan, utgör en
fyllig teckning af den tyvärr allt för tidigt
bortgångne pedagogen.
ij Resestipendier
för lärare och lärarinnor vid folkskolan
beviljas som bekant årligen af det norska
stortinget. Under de senaste åren har
för detta ändamål utgått 4,000 kr.
årligen. Med hänsyn särskildt till de nu
beslutade sommarkurserna i Kristiania
har styrelsen för Norges laererforening
ingått till kyrko- och
undervisningsdepartementet med en petition om anslagets
förhöjning till jämt dubbla beloppet eller
8,000 kr. årligen. Departementet har
ställt sig särdeles välvilligt till förslaget
och hos stortingets kyrkokommitté
rekommenderat framställningen. När skola
vi komma dithän i Sverige?
ten; börande dock dylikt beslut till slutlig
pröfning underställas vederbörande
domkapitel, som äger att efter inspektörens
hörande beslutet fastställa eller upphäfva.
36 sökande
hafva anmält sig till erhållande af
resestipendier från det till centralstyrelsens för
allmänna folkskollärareföreningen
förfogande ställda anslaget från tidningen
Jultomten å 1,000 kr. Sökandena utgöras
af 31 folkskollärare, 2 folkskollärarinnor,
2 småskollärare och l småskollärarinna.
10 af sökandena hafva begärt anslag för
resor inom landet, 16 för resor i Norge,
Danmark och Finland samt 10 för resor
till andra europeiska land. Sammanlagda
beloppet, som begäres, utgör omkr. 9,000
kr. Det faller alltså af sig själft, att endast
en del af ansökningarna kunna bifallas.
Handlingarna äro för närvarande under
cirkulation bland centralstyrelsens
ledamöter.
Att så många sökande anmält sig,
visar bättre än allt annat, att här
föreligger ett behof, som statsmakterna borde
söka fylla.
Kyrkomötet och
folkskollärarinnorna. Göteborgs domkapitel har - med
åberopande i allt väsentligt af de skäl,
som anförts af stiftets folkskoleinspektörer
- tillstyrkt utfärdandet af sådant tillägg
till gällande folkskolestadga, att lärarinna,
som trädt i gifte, må kunna från sin tjänst
uppsägas, då skolans bästa finnes sådant
kräfva. Däremot finner sig domkapitlet
icke kunna med sin tillstyrkan
understödja kyrkomötets anhållan, för så vidt den
rör formen för detta uppsägande.
Domkapitlet anser nämligen frågan om gift
lärarinnas uppsägning från tjänsten vara så
viktig och så grannlaga, att dess afgörande icke
bör öfverlämnas åt en hel församling, enär
inom en sådan hos det stora flertalet
röstberättigade medlemmar icke kan förutsättas vare
sig nödig insikt om hvad skolans bästa i
hvarje fall kräfver, ej heller det intresse eller den
känsla af ansvar, att icke vid beslutets
fattande främmande påverkningar och tillfälliga
stämningar kunna utöfva ett otillbörligt inflytande.
Större garantier i depsa afseenden anser
domkapitlet finnas hos skolrådet, som i öfrigt har
skolornas närmaste styrelse sig anförtrodd och
tillika äger att skilja lärare (eller lärarinna)
från hans befattning och vill domkapitlet
därför föreslå, att rätten att besluta i fråga om
lärarinnas uppsägande från tjänsten må i
första hand öfverlämnas åt skolrådet. Men för
att dylikt beslut måtte erhålla den
omsorgsfulla granskning, som dess viktiga innebörd
kräfver, synes det erforderligt, att
folkskoleinspektören däröfver höres och att det
underställes domkapitlets pröfning.
I enlighet med hvad sålunda anförts,
tillstyrker domkapitlet utfärdandet af ett
tillägg till gällande folkskolestadga,
hvarigenom föreskrifves, att i fråga om
lärarinna, som trädt i gifte, skolrådet må äga
att, då skolans bästa finnes sådant kräfva,
besluta att uppsäga lärarinnan från tjäns-
Ett folkskolehus i mellersta
Halland. En femårig skolhusbyggnadstvist i
mellersta Halland har den 2 sistl. februari
blifvit af k. m:t afgjord på så sätt, att
Abilds församling ålagts att före den l
september 1895 hafva uppfört ett nytt
ändamålsenligt skolhus med två skolsalar. Det
gamla skolhuset, hvilket församlingen ville
för framtiden använda till småskolelokal,
har därmed fullständigt utdömts.
Såsom en tidsbild meddela vi
nedanstående ur handlingarna hämtade
upplysningar rörande det skolhus, hvilket
församlingen ansåg fortfarande användbart.
Folkskoleinspektören hade i sin för
bortåt fem år sedan till domkapitlet ingifna
anmälan anfört:
att i Abilds skoldistrikt funnes en på två
stationer flyttande folkskola samt två fasta
småskolor; att folkskolesalen därstädes hade föga
mer än fjärdedelen af det kubikinnehåll, som
densamma normalt borde äga; att småskolans
lokal i Abilds rote vore än mer inskränkt i
förhållande till barnantalet; att såväl
folkskolans som småskolans hus befunne sig i
synnerligen dåligt skick: att folkskolehusets
väggar, som utgjordes af s. k. skiften, vore otäta,
dess fönster oändamålsenligt placerade och så
låga, att ej någon lämplig ventilation kunde
ske; samt att nuvarande folkskolebyggnaden
hade ett lågt och fuktigt läge alldeles invid
landsvägen, hvilken vore den enda tillgängliga
lekplatsen för skolbarnen.
Församlingen förklarade sig villig att
uppföra nytt skolhus för folkskolan,
hvaremot den gamla folkskolesalen skulle
iståndsättas för småskolans behof.
Yttrande infordrades från t. f. förste
provinsialläkaren i länet. Denne
verkställde besiktning af nuvarande folkskolehuset,
hvarefter han meddelade följande:
att folkskolehuset utgjordes af en gammal,
dåligt underhållen envåningsträbyggnad,
liggande alldeles utmed landsvägen; att
byggnadens mot landsvägen vettande vägg hvilade
direkt på marken, hvaremot den bakre åt
gården liggande väggen hvilade på en någorlunda
hög stensockel, hvilken vore uppförd för att
utjämna markens ej obetydliga slutning från
landsvägen räknadt; att vid verkställd borrning
å ett par ställen genom golfbräderna invid
bakre väggen iakttagits, att golfvet utgjordes
blott af ungefär 4 centimeter tjocka bräder
utan trossbotten; att några centimeter under
detta tunna golf mötte bara marken, och att
längs byggnadens framsida golfbräderna
hvilade nästan omedelbart på’marken utan
nämnvärdt luftlager emellan; att det under sådana
förhållanden vore naturligt, att skolsalen vore
utsatt för fukt och att golfdrag därifrån ej
kunde utestängas; att själfva skolsalen vore
behäftad med en hel del brister, såsom att
densamma vore i förhållande till barnens antal
alldeles för liten; att väggar och fönster vore
mycket otäta, särskildt de senare, som vore
olämpligt placerade, och att den ringa höjden
försvårade en ordentlig ventilation, äfvensom
att byggnadens läge medförde flere
olägenheter, på grund hvaraf provinsialläkaren såsom
sin åsikt uttalat, att folkskolehuset vore i
hygieniskt hänseende odugligt till lokal ej blott
för folkskolan utan äfven för småskolan.
Sedan ett föregående utslag af formella
skäl blifvit undanröjdt, afkunnade
länsstyrelsen i Halmstad och domkapitlet i
Göteborg den 11 november 1892 det utslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
