- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
146

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (638.) 21 mars 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 12

valls pensionsrätt under förnyadt
öfvervägande.

Tjänstgöring vid småskola
berättigar ej till pension från
folkskollärarnes pensionsinrättning. K. m:t
har den 2 d:s afslagit en af
folkskolläraren i Gräsgårds församling Fredrik
Ekholm gjord ansökning att af nåd undfå
af-kortad pension, äfvensom att den tid, han
såväl i folk- som småskola tjänstgjort
såsom extra ordinarie lärare, måtte honom
tillgodoräknas såsom ordinarie tjänsteår.
Direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning hade i afgifvet införd rådt
utlåtande anfört,

att sökanden, som vore född 1828 och den
10 dec. 1851 aflagt godkänd
folkskollärareexamen, efter aflagd examen .och innan han med
början af år 1882 tillträdt sin innehafvande
befattning såsom ordinarie folkskollärare i
Gräsgårds församling, tjänstgjort omkring 6’/2 år
såsom extra eller vikarierande folkskollärare
inom olika församlingar äfvensom åtskilliga år
såsom småskollärare; och enär tjänstgöring vid
småskola icke i något fall finge med afseende
å rätt till pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning räknas lärare till godo såsom
tjänsteår, och sökandens ifrågavarande
tjänstgöring i öfrigt icke ens uppgifvits hafva ägt
rum under sådana förhållanden, att den skulle
kunna hänföras till annat än extra
tjänstgöring, hemställde direktionen, att ansökningen
måtte lämnas utan afseende.

Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Disponenten vid Östads
barnhus friherre Jonas Alströmer har -
under anförande att det torde blifva så godt
som omöjligt att vid barnhusets småskola
för någon längre tid få behålla samma
lärarinna, så länge hon icke hade rättighet
att för den tid, hon tjänstgjorde vid nämda
skola, beräkna tjänsteår - hos k. m:t
anhållit, att rättighet till tjänsteårsberäkning
måtte, i likhet med hvad år 1875
beviljats läraren vid barnhusets folkskola, äfven
medgifvas för småskollärarinnan, under
förutsättning att hon aflagt afgångsexamen vid
småskollärarinneseminarium.

Denna ansökan har den 2 d:s afslagits
af k. m:t. I afgifvet utlåtande hade
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning anfört,

att, därest med ansökningen afsåges, att den
begärda tjänsteårsberäkningen skulle för
läraren grundlägga rätt till understöd från
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt,
direktionen vid det förhållande, att denna anstalt
enligt det för densamma den 22 juni 1892
utfärdade reglemente uttryckligen vore inskränkt
till sådana lärarebeställningar vid de till den
allmänna folkundervisningen hörande skolor,
för hvilkas aflönande tillskott af allmänna
medel åtnjötes, en bestämmelse, åt hvilken
riksdagen, med afvikelse från k. m:ts i ämnet
af-låtna proposition och i syfte att begränsa
anstaltens verksamhetsområde, gifvit dess
nuvarande formulering, föranlätes att afstyrka bifall
till ansökningen.

- Allmänna folkskolestyrelsen i Göteborg
anhöll hos direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning om beslut rörande
den rätt till understöd från Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt, som kunde
tillkomma småskollärarinnan i nämda stad
Charlotta Vilhelmsson. Direktionen
förklarade, att V. icke vore berättigad till
understöd,

enär, enligt § 5 i reglementet för
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt, rätt till
understöd icke tillkomme lärare, med mindre
han antingen då understöd söktes vore eller
inom ett år före inlämnandet af ansökan om
understöd varit anställd i egenskap af sådan
lärare, som afsåges i § l af reglementet; och
enär i fråga om rätt till understöd endast
faktisk tjänstgöring finge tagas i beräkning, hvadan
den omständighet, att V. förklarats hafva först
med den l oktober 1893 afgått från sin
småskollärarinnebefattning icke kunde i förevarande
fall, där hon ostridigt upphört med sin
tjänstgöring redan den 11 sept. 1891, hafva någon
betydelse i fråga om tidpunkten då hennes
anställning skulle anses hafva upphört.

I direktionens beslut har k. m:t ej
funnit skäl att göra ändring.

- De besvär, småskollärarinnan i
Väst-rums församling Maria Kristina Jonsson
anfört öfver direktionens beslut att icke
tillerkänna J. understöd, hafva likaledes af k.
m:t blifvit den 2 d:s lämnade utan
afseende. J. hade begärt att få komma i
åtnjutande af understöd enligt § 9 i
regle-| mentet. Härå svarade direktionen,

att, som för att komma i åtnjutande af
understöd enligt § 9 i reglementet för
Småskollärarnes ålderdomsunderstödsanstalt fordrades
bland annat, att läraren blifvit genom obotlig
sjukdom urståndsatt att vidare sköta sin tjänst,
men det rörande J. i sådant hänseende åberopade
läkarebetyget allenast utmärkte, att till följd
af i betyget omnämd obotlig missbildning
hennes arbetsförmåga vore, om än i hög grad,
inskränkt, funne direktionen sådan utredning icke
vara förebragt, att det begärda understödet
kun-j de J. tillerkännas.

Statsbidraget för
slöjdundervisningen. Hos länsstyrelsen i Blekinge län
begärde Karlskrona stadsförsamlings
skolråd, att församlingens skoldistrikt, som
förut ägde tre slöjdskolor, måtte för
uppehållande af undervisningen i slöjd vid
ytterligare tre nyinrättade slöjdskolor för
gossar inom skoldistriktet erhålla
understöd för senare hälften af förra året med
37 kr. 50 öre för hvarje skola eller
tillhopa 112 kr. 50 öre. Länsstyrelsen
vägrade statsbidrag på den grund, att
slöjdundervisningen vid ifrågavarande skolor
icke fortgått åtta månader af år 1893.

Häruti sökte skolrådet ändring hos k.
m:t, som infordrade utlåtande från
länsstyrelsen, hvilken därvid anförde, att
anledning vore antaga, att den inom
skoldistriktet anordnade slöjdundervisningen ej
afsåge sex olika folkskolor utan endast
sex olika afdelningar för
slöjdundervisningen, på grund hvaraf, äfven om öfriga villkor
blifvit fullgjorda, skoldistriktet icke vore
berättigadt att åtnjuta ytterligare statsbidrag.

Med afseende å hvad länsstyrelsen i sitt
utlåtande anfört har k. m:t ej funnit skäl
att göra ändring i den öfverklagade
resolutionen.

- Skolrådet i Rödeby församling sökte
hos nyssnämda länsstyrelse att för
uppehållande af undervisning i slöjd för gossar
under nästlidna år utbekomma statsbidrag
med 46 kr. 87 öre för skolan i
Stubbe-lycke, där undervisningen komme att fortgå
under fem månader af året. Enär
slöjdundervisningen vid nämda skola ej komme
att fortgå åtta månader af år 1893,
vägrade länsstyrelsen att utanordna det
begärda statsbidraget.

Sedan skolrådet besvärat sig hos k. m:t
och därvid framhållit, att anledningen
därtill, att slöjdundervisning i Stubbelycke
skola meddelats endast under 5 månader
varit den, att skolan först den 4 april trädt
i verksamhet, har k. m:t den 2 d:s
medgifvit, att bidrag till slöjdundervisningen
vid ifrågavarande skola må utgå med så
stort belopp, som, efter beräkning af 75
kronor för en undervisningstid af 8
månader för år, motsvarade den tid,
hvarunder slöjdundervisningen i skolan under
år 1893 pågått, i följd hvaraf
länsstyrelsen äger att utan hinder af sitt förra
beslut taga ärendet Dunder förnyad
handläggning. _____

Om användning af skoldonation.

I Ljusdals församling finnes en
skoldonation, stiftad af ingeniören A. V. Granbom
till förmån för folkskolan vid Stenhamre
och afseende folkundervisningens höjande
vid nämda skola. Sedan räntemedlen af
denna fond numera uppnått det i
donationen för utdelning bestämda beloppet af
minst 1,000 kr. årligen, beslöt skolrådet
den 18 sistl. augusti, att af dessa medel
skulle åt den blifvande nye läraren vid
nämda skola anslås ett belopp af 800 kr.
årligen.

Kyrkoherden Linderdahl var af skiljaktig
mening och ansåg, att ifrågavarande
räntemedel borde på lämpligt sätt fördelas
mellan skolans lärare. I en till domkapitlet
i Uppsala ingifven skrift yrkade han, att
skolrådets beslut måtte upphäfvas och
föreskrift om räntemedlens fördelning af
domkapitlet till vinnande af syftemålet med
donationen meddelas.

Enär frågor angående tillämpning af en
testamentarisk disposition icke utgöra
föremål för besvär hos domkapitlet, afgaf detta
endast det yttrande, att skolrådets
ordförande, därest han ansåge sig icke kunna
biträda skolrådets mening i här
förevarande fall, vore genom hvad som
förekommit hos skolrådet oförhindrad att hos
k. m:t göra framställning i ärendet.

Kyrkoherden Linderdahl fullföljde sitt
yrkande hos k. m:t, som den 2 d:s funnit
framställningen icke föranleda någon k.
m:ts åtgärd.

Skolroten eller församlingen? På

grund af en mellan Norra Åsums
församlings medlemmar träffad, af konsistoriet i
Lund genom utslag den 21 april 1847
fastställd öfverenskommelse blef Hofby by
i fråga om afgifter till skolväsendet skild
från den öfriga delen af församlingen mot
förbindelse att i Hofby hålla egen skola.
På kyrkostämma den 21 februari 1893
beslöts, att alla kostnader för skolväsendet
inom församlingen hädanefter skulle
bestridas gemensamt af hela skoldistriktet.
Detta beslut öfverklagades hos
länsstyrelsen i Kristianstad, som genom utslag den
27 maj 1893 resolverade,

att, enär Norra Åsums församling jämlikt 6
§ i folkskolestadgan utgjorde ett skoldistrikt,
samt enligt 57 § l mom. nämda stadga
kostnaderna för de inom ett skoldistrikt befintliga
folkskolor, småskolor och mindre folkskolor,
hvilka blifvit af hela distriktet upprättade,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free