Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (638.) 21 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄEARETIDNDfG.
147
skulle, såvida annorledes därom icke öfverens
kommes, bestridas gemensamt af hela
skoldistriktet; alltså och då den genom konsistorii
utslag stadfästa öfverenskommelse, enligt
hvilken Hofby by skulle vara helt och hållet
befriad från bidrag till den öfriga delens af
församlingen skolor, numera icke af församlingen
biträddes och vid sådant förhållande berörda
öfverenskommelse lagligen icke vidare finge
äga tillämpning, funne k. befhde skäligt att,
med ogillande af den därstädes förda
besvärstalan, fastställa öfverklagade stämmobeslutet,
i följd hvaraf Hofby Skolrote hade att till
skoldistriktets gemensamma förvaltning öfverlämna
sitt eller sina skolhus, samt kostnaderna för
hela distriktets skolhus skulle efter därför
stadgade grunder af skoldistriktet gemensamt
utgöras, dock att den Skolrote, som för sina
skolhus haft större kostnader, borde därför af den
öfriga erhålla ersättning.
Detta utslag fastställdes af
kammarkollegium den 5 sistl. oktober och af k. m:t
den 23 sistl. februari.
Fastställdt kloekareförslag. På
förslaget till återbesättande af förenade
klockare-, kantors- och organisttjänsterna i
Munka Ljungby och Engelholms
församlingar uppförde vederbörande kyrkoherde
i första rummet O. Nilsson i N. Rörum,
i andra rummet J. Tuvesson i V. Karaby
och i tredje rummet t. f. kantorn och
organisten L. E. Vestmark i Engelholm.
Öfver förslaget anförde klockaren och
organisten S. J. S. Erman i Vinslöf,
musikdirektören H. Heimer i Torekov samt
fore-nämde L. E. Vestmark hvar för sig hos
domkapitlet i Lund besvär med yrkande:
Erman: att, enär sökanden Vestmark enligt
k. kungörelsen den 8 dec. 1881 ej vore till de
sökta tjänsterna kompetent, Vestmark måtte
afföras från förslaget, samt vidare att
klaganden måtte tillerkännas första rummet därå;
Heimer: att, då hans aflagda
musikdirektörsexamen mer än uppvägde de något högre
betyg, som i aflagd organistexamen tilldelats de
å första och andra samt han vore den i tredje
rummet uppförde i betyg mycket öfverlägsen,
klaganden måtte varda å förslaget uppförd i
det rum, som domkapitlet ansåge böra honom
tilldelas;
Vestmark: att, som tillbörlig hänsyn ej tagits
till hans långa tjänstgöringstid, under hvilken
han i mer än 20 år med goda vitsord varit
ordinarie lärare i musik och sång vid statens
läroverk, det upprättade förslaget måtte varda
ändradt därhän, att klaganden därå erhölle ett
högre rum.
Domkapitlet har den 7 dennes meddelat
följande utslag:
Då sökanden L. E. Vestmark styrkt sig hafva
den 14 oktober 1867 enligt då gällande
bestämmelser aflagt organist och
kyrkosångareexamen och förty måste anses behörig till
förslag till nu ifrågavarande förenade tjänster,
och då hvad klagandena i öfrigt hvar för sig
anfört icke är af beskaffenhet att skäligen böra
föranleda ändring af det upprättade förslaget,
så pröfvar domkapitlet rättvist att, utan
afseende på de däröfver anförda besvär, samma
förslag fastställa.
Klockares fullmakter. Redan 1879
begärde den dåvarande
justitieombudsmannen upplysningar af domkapitlen i
Linköping, Västerås och Göteborg, huruvida dessa
do’mkapitel plägade utfärda fullmakter för
klockare, och i så fall på grund af hvilka
stadganden detta skedde. De två
förstnämda domkapitlen förklarade sig hafva
i vissa fall utfärdat klockarefullmakter, som
sedan stämpelbelagts. Till stöd härför
åberopades olika stadganden eller gammal
häfd. Däremot hade i Göteborgs stift
klockarefullmakter utfärdats af kyrkoråd
eller pastorer och sedan stämpelbelagts å
domkapitelsexpeditionen.
Under sistlidne sommar fick
justitieombudsmannen anledning att göra
förfrågningar i samma ämne hos de tre nämda
domkapitlen. Svaren bekräftade, att praxis
varit osäker och inkonsekvent, men
Göteborgs domkapitel förklarade, att det
numera icke toge någon befattning ens med
stämpelbeläggning af sådana fullmakter.
Nyligen har justitieombudsmannen
begärt af Stockholms stads konsistorium
upplysningar i samma sak och har nli fått
till svar, att fullmakter för klockare i
Stockholms församlingar utfärdas och hafva af
ålder utfärdats af konsistorium; att
konsistorium icke är i tillfälle att åberopa någon
annan grund för detta förfarande än en
föreskrift i den »klockareordning», som
gäller för Stockholm, hvilken föreskrift
konsistorium antager icke hafva tillkommit utan
giltiga skäl, i synnerhet som praxis var
densamma före »ordningens» utfärdande;
att klockarefullmakter meddelas efter
anmälan af kyrkorådet eller dess ordförande
och beläggas med afgifter enligt gällande
stämpelpappersförordning och
expeditionstaxa.
Denna »Ordning för klockare vid
kyrkorna i hufvudstaden» är utfärdad den 11
januari 1831 på k. hof- och stadskonsistorii
vägnar af några konsistoriemedlemmar med
J. O. Wallin såsom ordförande.
Skolschismen i Malmö. På sin tid
omtalade vi i denna tidning (n:r 49 för
1893), att tvänne af de lärare, som äro
inblandade i den bekanta Skolstriden i
Malmö, voro i tur att uppflyttas i andra
lönegraden. Skolrådet ansåg, att de borde
straffas med att icke uppflyttas.
Kyrkostämman beslöt emellertid med stor
majoritet att tillerkänna de båda lärarne
lönetillägg med 250 kr. åt hvardera.
Detta kyrkostämmans beslut
öfverklaga-des hos länsstyrelsen af åtskilliga
skolrådsledamöter. Klagomålen grundade sig på
en vid kyrkostämma den 31 oktober 1876
antagen bestämmelse rörande villkoret för
lärares uppflyttning. Detta villkor hade
enligt klagandenas mening icke blifvit
uppfylldt. Länsstyrelsen har nu afkunnat sitt
utslag, och lyder detta sålunda:
Som frågan om upphäfvande eller ändring
af den utaf församlingarna vid kyrkostämma
den 31 oktober 1876 antagna bestämmelsen
rörande anmärkta villkoret för lärares och
lärarinnas vid stadens folkskolor uppflyttande i
högre lönegrad icke blifvit vederbörligen beredd,
samt församlingarna förty, jämlikt § 13 i k.
förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd
och skolråd den 21 mars 1862, icke varit
berättigade att till afgörande å kyrkostämma
företaga samma fråga, finner
landshöfdingeäm-betet skäligt upphäfva öfverklagade beslutet i
hvad afser folkskollärarne Lindbergs och Lindhs
uppflyttande till andra lönegraden med
lönetillägg af 250 kr. åt hvardera.
Kroppsställningar vid pedagogisk
Sniekerislöjd. Vid Stockholms
folkskolors slöjdlärareförenings sammanträde
sistlidne lördag höll läraren vid Gymnastiska
centralinstitutet härstädes C. Silow ett
synnerligen intressant och innehållsrikt
föredrag öfver detta ämne. Föredraget var
rikt illustreradt med efter fotografi utförda
planscher, utvisande riktiga och skadliga
arbetsställningar samt sådana kroppsliga
deformationer, som dessa senare
ställningar visat sig medföra. (Nämda planscher
jämte förklarande text äro nu tillgängliga
i bokhandeln, såsom synes af en annons
i dagens nummer.)
Med öfvertygande kraft och värma
betonade talaren nödvändigheten af att hos
vår ungdom beakta riktiga
kroppsställningar under slöjdandet. Det kroppsliga
arbetet hade tagits i skolans tjänst. Det
gällde då oek att tillgodogöra sig de
möjligheter till en harmonisk uppfostran, hvilka
detta erbjöde. Slöjdandet kunde aldrig
blifva en ersättning för den på fysiologiska
grunder rationellt ordnade gymnastiken.
Slöjden vore nämligen bunden af sina
olika uppgifter och af det material, som
skulle bearbetas. Men då den icke
hindrade den slöjdande att iakttaga goda eller j
åtminstone oskadliga arbetsställningar,
kunde den befrämja den kroppsliga
utvecklingen. För lärarens medvetande borde
det alltid stå klart, att slöjdarbetets
yttersta mål vore en harmonisk utveckling af
den arbetande själf. Och slöjden både
kunde och borde därför ordnas på ett
annat sätt, än om den blott hade till mål
att framställa en bestämd arbetsprodukt,
såsom förhållandet vore inom snickeriyrket.
I samhällets och den uppväxande
ungdomens intresse hade man på
lagstiftningens väg velat, förekomma, att barn under
en viss ålder och utveckling genom
anställning i yrke eller fabrik toge skada till
sin kroppsliga utveckling. I samma intresse
måste det tillses, att det vid slöjdandet i
skolan arbetades på sådant sätt, att
kroppsliga missbildningar icke grundlades eller
för den arbetandes kroppsliga utveckling
skadliga ställningar intoges. Om detta
icke beaktades, kunde måhända den dag
snart komma, då slöjden i våra skolor
måste upphöra.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till läraretjänsten vid Gislaveds
folkskola, Båraryd, Jönk.: 1) J. V. Billqvist i
Karlskrona, 2) Hilma Blomstrand i Siggestorp,
3) A. Andersson i Karl Gustaf.
- Till läraretjänsten vid Klittens folkskola,
Älfdalen, Kpbg: 1) Matilda J. Ström därstädes,
2) Erik Berg vid Enggrufvorna, Vrml., 3) P.
Nordlander i Valby, Vrml.
- Till läraretjänsten vid Vasselhyttans
folkskola, Lindes bergsförs:g: 1) K. J. Höglind i
Hvitsand, 2) K. Alm i Nyed, 3) P. J.
Andersson i Lindes bergsförs:g.
- Till en folkskollärarebefattning i
Lacka-länga, Mim.: 1) Hedvig Tobisesson i
Lomme-land, Gtbg, 2) P. S. Ryberg i Malmö, 3) N. L.
Lundkvist i Nefvitshög. (12 sökande.)
- Till lärarinnebefattningen vid Granebergs
folkskola, Runtuna, Södm.: 1) Tyra Schultz i
Visby, 2) vik. på platsen Klara Bergcreutz, 3)
Berta Kjellin i Hvetlanda.
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Redslared, Älfsb.: Aug. Frisell i
Holts-Ijunga (enhälligt).
- Till folkskollärare och organist i Östra
Ny, Östg.: K. A. Norlén i Horn med 1,628 ros-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
