Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (639.) 29 mars 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 13
sit liv har han uforglemmelig forkyndt
kjger-ligheden som den pedagogiske grundkraft. Det
er större.
Af synnerligt intresse är den
framställning Skard gör af/ Grundtvig, den store
folkuppfostraren i Norden, med hvilken
han säkerligen känner sig själf närmast
befryndad.
Verdenshistorisk seet - säger Skard –
er Grundtvigs pedagogiske stilling den, ät
han som Rousseaus og Pestalozzis fr^emand
haevder det naturlige i den menneskelige
ud-vikling, ät han som Rousseaus mocfmand og
Pestalozzis ocermand i sin tro paa aanden
fastholder det övernaturlige og i kamp mod
det unaturlige smelter dem sammen i en
hel-stobt, natur sinar ende, kristclig pccdagogik.
Om Spencer däremot lyder
slutomdömet, att »med alle sine veerdifulde
sandheder i det enkelte miskjender saaledes
Spencer selve sandheden, og hans
pedagogik vilde nodvendigvis brutalisere
men-neskeheden ».
Efter en oaktadt den nödtvungna
sammandragningen upplysande skildring af
skolan i Norge efter 1814, hvaruti äfven
inrymmes en tilltalande bild af den norske
folkskolläraren Ole Vig, slutar den 127
sidor starka lärorika och tankedigra boken
med följande guldkorn:
Den ensidige kundskabs- og
intelligensdyr-kelse er et stykke pccdagogisk hedenskab, og
enten det er fritsenkere, som driver den i kraft
af klart syn, eller det er kristne, som driver
den i pedagogisk troskyldighed, saa er den
ligefrem en skole for vantro og frilamkeri.
Her er det houcdslagct skal staa mellan
fritenkersk og kristetig pcedacjogik.
Att emellertid en bok sådan som
»Skolens historie», med alla sina oomtvisteliga
förtjänster, äfven gifver anledning till några
kritiska anmärkningar, är själfklart. Här
några af oss antecknade.
Uti redogörelsen för
undervisningsämnena i de af Francke grundade
läroanstalterna namnes blott »kvindeligt
haand-arbeide», medan åtminstone i Pedagogium
faktiskt äfven bedrefs svarfning, papparbete
och glasslipning.
Vidare kunna vi icke instämma i
omdömet öfver Rousseau, att han inom ^
pedagogiken går i spetsen för Guds
motståndare. Den i »Emile» inryckta
trosbekännelsen talar, synes oss, ett annat
språk och rättfärdigar Rousseaus eget
utrop, att han vill »bekänna Gud inför
filosoferna».
Att Pestalozzi slog sig på landtbruk,
torde nog till väsentlig del hafva berott
på, att han genom deltagande i
studentupptågen gjort sig nästan omöjlig vid
akademien och af hans önskan att så snart
som möjligt skaffa sig en ekonomisk
oberoende ställning för att kunna bilda ett
hem.
Berättelsen om Diesterwegs
sammanträffande med Fröbel vid badet i
Lieben-stein är måhända fullt riktig, dock
omtalas denna händelse med ungefär samma
ord af fru Marenholtz-Bulow, då hon
redogör för sitt första möte med den store
pedagogen 1849.
Att dessa på det hela taget småaktiga
anmärkningar icke det ringaste nedsätter
värdet af boken såsom helhet betraktad
behöfver väl knappast påpekas. För
uppfostringskonsten och dess utveckling
intresserade lärare borde icke försumma att
införlifva den i sin boksamling. Det är en
bok, väl värd icke allenast att genomläsa
utan äfven att studera. S.
Nyheter9 som beröra
skolvärlden^ mottagas med
tacksamhet från alla
delar af riket. Meddelare böra alltid
för redaktionen uppgifva namn och
adress9 hvilka dock under inga
omständigheter yppas. Skrif kort och
rakt pä sak9 skrif genast, då något
händt 9 och skrif ofta I Meddela
framför allt* genast lolla utnämningar vid
folk- och småskolan! Skrif namnen
tydligt! Begagna gärna br e f kort!
FÖR DAGEN.
Här återstår ännu mycket.
Vid det i sammanhang med elfte
allmänna folkskolläraremötet i Göteborg
förliden sommar af centralstyrelsen
anordnade mötet mellan ombud från
Sveriges allmänna folkskollärareförenings olika
kretsar diskuterades äfven frågan om
medlen för ett kraftigt befrämjande af
föreningens syften. Det redan nu
allmänna intresset för föreningen och dess
sträfvanden borde ytterligare stärkas och
utbredas. Ännu vore det rätt många af
lärarekåren, som stode utanför
föreningen, och äfven om dessa i allmänhet icke
därmed afsåge att ådagalägga afvoghet
mot föreningen, vore det dock af vikt,
att alla och en hvar genom att inträda
som medlemmar bidroge till
förverkligandet af det program, på hvilket
föreningen redan vid sin tillkomst
baserades. Sammanslutningen af de olika
elementen inom en kår med så godt som
uteslutande gemensamma sträfvanden och
intressen är nämligen ett bland de främsta
villkoren för att de inom kåren
framträdande meningarna och uppställda
önskningsmålen skola lyckas tilldraga sig en
allmännare uppmärksamhet.
Ett af ombuden hade företagit sig det
ganska dryga arbetet att med ledning af
den senast offentliggjorda årskatalogen
öfver föreningens medlemmar uträkna
dels antalet medlemmar inom de olika
länen och ’’dels huru många af dessa äro
lärare eller lärarinnor och huru många
äro personer utom kåren - detta i
afsikt att visa huru olika tillslutningen till
föreningen ställt sig inom landets
särskilda delar. På anmodan af
redaktionen har samme person utarbetat dessa
särdeles intressanta sifferuppgifter i form
af en tablå, hvilken välvilligt ställts till
vårt förfogande.
Enligt den åberopade katalogen,
intagen i årsskriften för 1893, utgjorde
föreningens medlemsantal 4,018, fördelade
på 167 kretsar.
Tablån är af följande utseende:
Procent.
Antal
med-
Utom
lem-
Lära-
kåren
mar.
Lärare.
rinnor.
stående.
Stockholms stad
232
30,2
65,1
4,7
Stockholms län
180
49,5
31,1
19,4
Uppsala »
110
56,4
31,o
12,6
Södermanlands »
225
444
32,4
23,2
Östergötlands »
280
56 s
29,6
13,6
Jönköpings »
134
71,6
20,s
7,5
Kronobergs >
100
69,0
23,o
8,0
Kalmar »
216
49,o
30,6
20,4
Gotlands »
86
74,4
16,3
9,3
Blekinge »
111
49,6
41,4
9;o
Kristianstads ».
302
57,o
21 8
21,2
Malmöhus »
502
52,6
31,8
15,6
Hallands »
143
49,o
29,4
21,6
Göteborgs »
196
51,5
37,7
10,8
Älfsborgs »
169
62,7
20,i
17,2
Skaraborgs * »
107
81,3
6,5
12,2
Värmlands »
160
48,1
38,i
13,8
Örebro »
163
46,o
36,2
17,8
Västmanlands »
55
54,5
21,8
23)7
Kopparbergs >
144
49,3
40,3
10,4
Gäfleborgs »
254
37,4
43,o
19,6
Västernorrlands >
110
40,o
48,i
11,9
Jämtlands »
39
33,3
33,3
33,4
För hela riket
4,018
51,6
32,9
15,5
Af katalogen framgår vidare, alt i de
flesta kretsarna, nämligen i 119, voro
lärarne talrikast representerade, att i 32
lyetsar voro lärarinnorna talrikast, att i
10 kretsar var lärarnes antal lika stort
med lärarinnornas, samt att i 6 kretsar
utgöres det öfvervägande antalet
medlemmar af personer utom kåren. Så be
stod t. ex. en krets af 25 lärare och 4
lärarinnor samt 32 andra personer.
Af de utom kåren stående personer,
som tillhöra föreningen, voro 110
landtbrukare, 96 prästmän, 64 lärare och
lärarinnor vid andra
undervisningsanstalter, 45 skolrådsledamöter, 33
handtverkare, 32 handlande, 23 organister, 15
redaktörer, 13 litteratörer, 13
folkskoleinspektörer, 11 riksdagsmän o. s. v.
Enligt den officiella statistiken voro
vid 1892 års slut vid högre folkskolor,
folkskolor, mindre folkskolor och
småskolor anställda 5,120 lärare och 8,090
lärarinnor eller tillsammans 13,210.
Anslutningen till föreningen framgår af
följande tabell:
Vid skolorna anställda.
Antal medlemmar i S. A F
% af hela antalet
Lärare ...............
5,120
2075
40 i
Lärarinnor ..................
8,090
1,322
16,3
Summa
13,210
3,397
25,7
Sålunda stå ännu 59,9 % af lärarne
och 83,7 % af lärarinnorna eller för hela
kåren 74,3 % utanför föreningen.
Härvid bör dock tagas i betraktande, att
bortåt hälften af kåren utgöres af
lärarepersonalen vid småskolorna och alt
antalet föreningsmedlemmar från
små-skollärarepersonalen af lätt förklarliga
skäl är jämförelsevis mindre. Då för
närvarande ej föreligga några exakta
uppgifter om deltagandet i föreningen från
de olika skolarternas sida, har en
fördelning af procenttalen i detta afseende
icke varit möjlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
