Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (641.) 11 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING
187
gängliga summan bland flera än att låta
den komma blott 2 eller 3 till godo, och
den har härvid sökt tillse, att
landsbygdens lärare- och lärarinnekår och
småskolepersonalen skulle få sin andel af
stipendierna. Härmed har den
emellertid ingalunda velat fastslå någon viss
yttre norm, efter hvilka dessa stipendier
äfven under kommande år borde
fördelas. Fast mer har den varit af den
åsikten, att den enda bestämmande normen
måste vara sträfvandet att med desamma
åstadkomma allt det gagn, som vid
hvarje särskildt tillfälle efter noggrant
öfvervägande synes stå att vinna.
För i år har fördelningen gjorts
sålunda :
1) folkskolläraren Al fr. Fridén i Örebro
såsom bidrag för resa i Sverige, Norge
och Danmark i syfte att studera åtgärder
för vanartade barns uppfostran, 300 kr.;
2) folkskolläraren K. L. Österberg i
Häs-sjö församling af Västernorrlands län
såsom bidrag för resa till Frankrike för att
studera det franska folkskoleväsendet,
särskildt lärarebildningsförhållandena, 250 kr.*;
3) småskollärarinnan Helena Ohlsson i
Karlstad för att i Kristiania studera
småbarnsundervisningen, särskildt
åskådningsundervisningen, 150 kr.;
4) folkskolläraren A. A. Åkerman i Råa
för att i Danmark studera anstalter för
vanartiga folkskolebarns uppfostran och
undervisning, s. k. afsöndringsskolor och
internat, 100 kr.;
5) folkskolläraren P. Envall i Falun för
att taga kännedom om sång- och
gymnastikundervisningen vid Stockholms
folkskolor, 100 kr.; samt
6) folkskolläraren A. T. Engstrand i
Broddarp för att under resa i västra och
södra Sverige samt Danmark studera dels
småskoleundervisningen, dels
slöjdundervisningen för gossar, 100 kr.
Af de 36 sökandena hade naturligtvis
långt flera än de nu nämda visat sig
kompetenta till erhållande af stipendier.
Men tyvärr voro medlen begränsade. ÅK
skilliga af dem, som nu måste uteslutas,
kunna med säkerhet vänta att komma
i fråga vid stipendiernas fördelning ett
j annat år.
Sjunde nordiska skolmötet. Såsom
förut meddelats har 1890 års svenska
bestyrelse anmodat centralstyrelsen för
S. A. F. att taga befattning med valet af
9 representanter för folkskolan i den nya
mötesbestyrelsen. Centralstyrelsen, som
anser, att lärarekåren på den plats, där
mötet hålles, bör sättas i tillfälle att vid
valet få de lokala intressena tillgodosedda,
har beslutat anmoda Stockholmskretsen af
S. A. F. att fortast möjligt välja 5
be-styrelsemedlemmar, hvarefter
centralstyrelsen kommer att utse de återstående 4.
Genom att ställa sitt val i efterhand, kan
sålunda centralstyrelsen blifva i tillfälle att
beakta sådana intressen, som möjligen icke
* Stipendiaten har beredt sig på att af egna
medel tillskjuta ett ganska väsentligt belopp.
genom Stockholmskretsens val kunnat
tillgodoses.
Vid Stockholms folkskollärareförenings
sammanträde i lördags afton delgafs
centralstyrelsens skrifvelse, och beslöt
föreningen att verkställa sitt val vid nästa
sammanträde, som hålles den 5
instundande maj.
Fastställdt folkskollärareval.
Hanebo församling företog den 6 sistl.
augusti val af lärare vid Kyrkbyns folkskola,
därvid i första förslagsrummet uppförde
folkskolläraren O. Nordlund erhöll 2,913
röster och den i andra rummet upptagne
vikarierande folkskolläraren Helmer
Thu-nér 4yM7 röster, hvadan den senare
förklarades vald.
Besvär anfördes hos domkapitlet i
Uppsala. Enligt klagandens förmenande hade
åtskilliga personer obehörigen fått afgifva
röster. Dessutom framhölls, att
valförrättningen uppskjutits omkring 6 minuter,
under det majoren H. von Wolcker, hvars
fullmakt kasserats, efterskickats och själf
kommit och afgifvit sina röster, samt att
i tredje förslagsrummet uppförde P. E.
Eng-berg anhållit att få utgå från förslaget,
men att detta vägrats honom af
församlingens pastor. Domkapitlet fastställde
valet. Klagomålen fortsattes hos k. m:t, som
den 17 sistl. mars afkunnade följande
utslag:
Som de af klaganden afsedda röster, hvilka
skulle vid valet obehörigen afgifvits, icke, så
vidt handlingarna i målet utmärka, kunnat å
valets utgång inverka, samt i öfrigt icke
förekommit någon omständighet, som kan
föranleda till ifrågakomna förslags eller vals
ändring eller upphäfvande, varder det slut,
hvartill domkapitlet genom dess utslag i målet
kommit af k. m:t fastställdt.
Fjorton nya folkskolor i
nordligaste Sverige. Förra årets riksdag
beviljade medel för inrättande af folkskolor
i åtskilliga finsktalande församlingar inom
Norrbottens län. Med anledning häraf har
k. m:t förordnat, att skolor med svenska
såsom undervisningsspråk skola, så snart
ske kan, anordnas på följande ställen
nämligen :
i Jockmock: Kooka-Sarkavara-Murjek; i
Gellivare: Skröfven-Storberget, Mäntyvara-
Yrtivara, Palohumas-Leipojärvi,
Dokkas–Alavara, Sakavara-Liikavara, Sammakko; i
Öfver Torneå: Jänkisjärvi, Matarengi,
Kuiva-kangas; i Korpilombolo: Narken, Jerijärvi; i
Karl Gustaf: Kukkola; i Pajala: Kengis bruk.
Därjämte har k. m:t anvisat:
till aflöning åt hvar och en af lärarne vid
dessa skolor ett belopp af 700 kronor årligen;
till bestridande af kostnaderna för
uppförande af skolhus för nedannämda skolor följande
belopp för en gång, nämligen:
Kooka-Sarkavara-Murjek till ett skolhus 2,200 kr.,
Skröfven-Storberget till två dito 2,700 kr.,
Mäntyvara-Yrtivara dito 2,700 kr., Palohumas-
Leipojärvi dito 2,700 kr., Dokkas-Alavara dito
2,700 kr., Sakavara-Liikavara dito 2,700 kr.
och Sammakko till ett skolhus 4,700 kr,;
till skolmateriel för hvar och en af dessa
skolhusbyggnader ett belopp af 300 kr. för en
gång; samt
till förhyrande af lokaler för följande skolor
nedannämda belopp att årligen tills vidare
utgå, nämligen: Kooka-Sarkavara-Murjek 600
kr., Jänkisjärvi 250 kr., Matarengi 250 kr.,
Kui-vakangas 200 kr., Narken 250 kr., Jerijärvi 200
kr.. Kukkola 300 och Kengis bruk 200 kr.
Vidare har k. m:t förordnat:
att länsstyrelsen i Norrbottens län äger gå i
författning om uppförande af de beslutade
skolhusbyggnaderna samt förhyrande af de för
ofvan uppgifna skolor erforderliga lokalerna;
att domkapitlet skall för dessa skolor
uppgöra reglemente;
att domkapitlet äger att, sedan
lärarebefattning blifvit af vederbörande skolråd till
ansökning kungjord samt skolrådet och
folkskoleinspektören öfver de inkomna ansökningarna sig
yttrat, tjänsten med ordinarie lärare besätta;
att for behörighet till dessa tjänster skola
gälla enahanda bestämmelser, som äro i
folkskolestadgan föreskrifna beträffande öfriga
ordinarie folkskollärarebefattningar;
att aflöningen till lärare skall utgå från den
tid, då skolan, enligt folkskoleinspektörens
vitsord, trädt i en enligt det för skolan gällande
reglemente ordnad verksamhet;
ägande domkapitlet att i fråga om den
godt-görelse, som kan anses böra lärarne vid de
inom Korpilombolo inrättade skolor tillkomma
utöfver hvad som nu blifvit dem tillförsäkradt
hos k. m:t göra den framställning, hvartill
förhållandena föranleda.
Våra pensionsförhållanden. Vid
Stockholms folkskollärareförenings
sammanträde förliden lördag lämnade
föreningens ordförande, hr J. J. Dalström, en
redogörelse för de allmänna bestämmelserna
i reglementet för folkskollärarnes
pensionsinrättning.
Redogörelsen inleddes med en kort historik
öfver denna pensionsinrättnings tillkomst.
Redan vid 1847-48 års riksdag väckte k. m:t
förslag därom, att af de under föregående åren
uppkomna besparingarna å anslaget till rikets
folkskolor måtte bildas en fond till
pensionering af sådana lärare, som uppnått 55 års
ålder och efter vederbörligen aflagd examen
tjänstgjort som ordinarie i minst 30 år. Rikets
ständer afslogo den k. propositionen, emedan
lärarnes ålderdomsförsörjning ansågs böra
tillkomma församlingarna själfva.
Vid den följande riksdagen 1851-52
förnyades den k. propositionen, hvilken då bifölls.
Under diskussionen inom de olika stånden
uttalades från flera håll sympatier för saken och
betonades vikten af att icke lämna de uttjänta
lärarne utan något understöd på deras
ålderdom. Mot förslaget anfördes bland annat inom
adelståndet, att pensioneringen skulle
motverka ändamålet med folkskolornas inrättande.
Detta vore nämligen icke att underhålla flera
tusen personer utan i stället att uppfostra
ungdomen till gudsfruktan och laglydnad.
Dessutom betonades, att då meningen nu vore att
med fonden understödja de pensionsanstalter,
som man väntade sig skola uppstå inom de
särskilda stiften, skulle inom lärarekåren
bildas korporationer, hvilka hade att välja
direktioner för pensionsanstalterna. En dylik
organisation bland lärarekåren, som kunde leda
och rikta lärarnes verksamhet i ett eller annat
afseende, vore måhända ej önsklig. Vid
samma ärendes behandling under följande riksdag
1853-54 yttrades inom borgareståndet, att det
kunskapens träd, som uppdragits genom
folkskolelagens antagande, burit både goda och
onda frukter, och bland de senare kunde man
räkna frågan om lärarnes pensionering. Både
denna och de följande riksdagarna förnyade
emellertid beslutet om besparingarnas läggande
till fonden.
Riksdagen 1862-63 anhöll, att k. m:t måtte
låta utreda, efter hvilka grunder
folkskollärarnes pensionering borde ordnas, i följd hvaraf
en kungl, kommitté tillsattes. I hufvudsaklig
öfverensstämmelse med kommitterades förslag
beslöt 1865-66 års riksdag, att en för hela
riket gemensam pensionsanstalt skulle inrättas
och anvisade ett årligt anslag af 30,000 kr.
Från och med år 1876 utgick detta anslag med
155,000 kr. och från året därpå med 355,000 kr.
Sedan talaren därpå lämnat en kort öfversikt
af gällande pensionsreglemenjtes allmänna
bestämmelser i afseende på pensionsdelaktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
