Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (643.) 25 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
213
tillstyrkas. Tre andra ledamöter från
samma kammare, nämligen hrr von
Krusenstjerna, Bruzelius och Erickson i
Bjärsby, hafva låtit anteckna, att de icke
deltagit i ärendets behandling inom
utskottet.
Frågan torde komma att vid dagens
sammanträden afgöras i kamrarna.
Ett försöksiäroverk,
upprättadt af staten, finnes i Stockholm
allt sedan år 1828. Det upprättades för
att få de nya metoder profvade, hvilka
föreslogos af 1825 års stora
uppfostrings-kommitté. Läroverket, som med hänsyn
till styrelse och organisation ganska
väsentligt skiljer sig från statens öfriga
läroverk, bär namnet »Nya elementarskolan».
Bland dess rektorer märkas sådana i vår
uppfostringshistoria bekanta namn som And.
Fryxell, G. J. L. Almqvist, P. E. Svedbom
och P. A. Siljeström.
Skolans nuvarande lokaler äro högst
bristfälliga, så att i det afseendet kan
skolan åtminstone ej tjäna som ett mönster.
För att härutinnan åstadkomma ett bättre
förhållande, utan att staten skulle drabbas
af någon väsentligare utgift, föreslog k. m:t,
att för tillbyggnad af Nya elementarskolans
hus måtte upplåtas den staten tillhöriga,
hittills af hofstallet disponerade delen af
kvarteret Beridarebanan samt att åt samma
skola måtte för samma ändamål beviljas
ett räntefritt lån å 220,000 kr. att af
skolan amorteras under 40 år med 5,500 kr.
årligen. Detta förslag afstyrktes af
statsutskottets majoritet under framhållande,
att Stockholms stad hade sådana förmåner
af skolan, att det behof af bättre lokaler
som här förefanns borde genom staden
varda tillgodosedt.
Då frågan i lördags förekom i riksdagen,
framkallade den i båda kamrarna långa
debatter, som slutade därmed att första
kammaren utan votering godkände k. m:ts
proposition, men andra kammaren med
140 röster mot 65 ställde sig på
statsutskottets sida.
De talare, som uppträdde för k. m:ts
förslag, häfdade med styrka det statsbehof
som förefanns att upprätthålla en dylik
profskola. Så yttrade rektor T. A. Säve
bland annat följande:
Man hade hört klagas öfver att den
ungdom, som utgick från statens allmänna
läroverk, vore väl mycket likformig, liknande en
allé af träd från förra seklet med lika höga
toppar och lika rundklippta grenar. Vore det
då skäl för staten att kasta bort det enda
läroverk med olika principer mot de allmänna, som
staten ägde? Nej, staten behöfde i våra dagar
allt för väl ett läroverk, där den kunde tillämpa
och pröfva nya pedagogiska metoder.
Förklaringen till, att hittills ingenting i det nu i fråga
varande afseendet blifvit gjordt för denna skola,
låge möjligen däri, att riksdagen ville afvakta
en genomgripande reform af skolväsendet i
dess helhet, men just för en sådan reform
vore det ju nödvändigt, att man hade
åtminstone ett läroverk, där man kunde se, huru de
föreslagna förändringarna, togo sig ut i
verkligheten.
Landshöfding O. R. Themptander, ordförande
i skolans direktion, framhöll inom andra
kammaren, att på intet område vore en fortgående
utveckling så behöflig som på undervisningens,
och han hoppades, att vi aldrig i vårt land
skulle komrna till den punkt, att vi ville stanna,
tyckande, att vi ej kunde komma längre.
Åttonde hufvudtiteln
behandlades af kamrarna sistlidne lördag.
För de viktigare skolfrågor, som därvid
afgjordes, redogöres här ofvan. Här må
endast tilläggas, att för blindskolan i Växjö
beviljades, i enlighet, med statsutskottets
hemställan på extra stat för 1895 ett
anslag af 14,100 kr, (K. m:t hade föreslagit,
att skolan måtte uppföras på ordinarie stat
och anslaget höjas till 13,500 kr. förutom
ålderstillägg åt föreståndaren med 1,000
kronor.)
De i n:r 4 uppräknade anslagen på extra
stat beviljades af båda kamrarna, utom hvad
angår lånet för tillbyggnad af Nya
elementarskolan samt bidraget till ny
läroverksbyggnad i Umeå, hvilka beviljades af första
men afslogos af andra kammaren.
Hrr Thors och Bokströms motioner
angående förhöjdt anslag m. m. till de lägre
tekniska yrkesskolorna afslogos.
Ecklesiastikministern lofvade att nästa år komma
med en framställning i ämnet.
Småskollärarnes ålderdomsunderstöds
anstalt.
Statsutskottet har tillstyrkt k. m:ts
förslag, att riksdagen i afseende å
kostnaderna för Småskollärarnes
ålderdomsunder-stödsanstalts förvaltning och verksamhet
under år 1895 måtte medgifva,
att k. m:t måtte för sistnämda år bestämma
de belopp, som för bestridande af anstaltens
förvaltningsbestyr blefve erforderliga; samt att
de för berörda förvaltningskostnad och för
anstaltens utgifter i öfrigt under nämda år
erforderliga medel måtte af k. m:t, i den mån
influtna afgifter icke vore att tillgå, anvisas
utaf tillgängliga statsmedel såsom förskott att
antingen ersättas af berörda afgifter, i den mån
de under året inginge, eller därest sagda
afgifter skulle för året befinnas härtill otillräckliga,
anmälas till ersättande af riksdagen.
Däremot har utskottet afstyrkt de af
hrr C. Pettersson och Ollas A. Ericson
väckta motionerna om ändring i
reglementet för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt. Motionerna gingo som bekant
ut därpå, att lärare eller lärarinnor skulle
få räkna fullt tjänsteår äfven i sådana fall,
där undervisningstiden på grund af
särskildt medgifvande understege 8 månader.
Utskottet har visserligen ansett ej
allenast hvad motionärerna anfört utan äfven
tillbörlig hänsyn till antalet
andervisnings-timmar i hvarje vecka möjligen böra
föranleda ändring i reglementet af den 22
juni 1892 för Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt i det af motionärerna
antydda syftet. »Då emellertid före
vidtagande af förändring i en författning,
hvilken så nyligen utfärdats som deri
nyssnämda, torde erfordras en fullständigare
utredning i ärendet än den, som nu
föreligger, har utskottet icke ansett sig för
närvarande böra tillstyrka riksdagen att
vidtaga någon åtgärd för en sådan
ändrings åvägabringande.»
Profkommissionen.
Statsutskottet har sistidne gårdag
afstyrkt den k. propositionen om inrättande
af en särskild kommission för
undervisningsprofven vid de allmänna läroverken.
Man anser, att undervisningsprofven böra
upphöra och i stället profårsinstitutionen
utvecklas.
Statsbidraget för slöjdundervisningen.
Den i n:r 7 återgifna kungl,
propositionen angående ändrade bestämmelser i
fråga om villkoren för erhållande af
statsunderstöd till gossarnes slöjdundervisning
är af statsutskottet vid sammanträde i går
tillstyrkt.
Ett folkskolemål inför
konstitutionsutskottet.
Bland de många reservationer, som
åtfölja konstitutionsutskottets memorial
angående granskning af de i statsrådet förda
protokoll, finnes äfven en, som gäller ett
folkskoleärende.
På sätt närmare omförmäles i denna
tidning n:r 52 för 1893 beslöt Glafva
församling i Värmland, att en femte
ordinarie folkskolläraretjänst skulle tillsättas
inom församlingen. Beslutet fattades med
3,025 röster af 4 röstande (däribland Glafva
glasbruk med 2,280 röster) mot 2,069
röster af 39 röstande. Enär disponenten
för Glafva glasbruk fått utöfva bolagets
rösträtt utan att vid stämman visa sig
därtill behörig, yrkades beslutets
upphäfvande. Men såväl domkapitlet som ock
k. m:t underkände besvären.
Två liknande mål hafva däremot under
de senaste åren fått en motsatt utgång
hos k. m:t. Det ena fallet gällde ett
folkskollärareval i Fryksände, som, på sätt
omförmäles i denna tidning n:r 9 förra
året, ändrades just därför, att ombudet för
ett bolag ej hade laglig fullmakt.
Då enligt gällande lag bolag kan få
utöfva rösträtt vid kyrkostämma, endast om
för rösträttens utöfning ett ombud utses
af bolaget eller dess styrelse, men denna
grundsats icke blifvit följd vid afgörandet
hos k. m:t den 8 december 1893 af
Glafva-målet, har hr A. Hedin inom
konstitutionsutskottet yrkat, att föredragande
departementschefen (statsrådet Gilljam) bort för
riksdagen anmälas jämlikt § 107
regeringsformen.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Ringamåla, Blek.: Af en lärare hade
framställts förslag om inrättande af
fortsättningsskolor. De flesta skolrådsledamöterna,
däribland en pensionerad skollärare, ansågo dylika
skolor onödiga. Förslaget föll. Samma öde
drabbade ett framställdt förslag om inrättande
af skolträdgårdar. Däremot bifölls förslaget,
att gossarne i slöjdskolan hädanefter måtte få
behålla sina förfärdigade arbeten. Man trodde,
att intresset för slöjdundervisningen därigenom
skulle Ökas.
Litteratur.
Läsning för barn och ungdom,
innehållande lefnadsregler och praktiska vinkar af
A. J. Hydén. Gäfle 1894, Åhlström &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
