Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (644.) 2 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄKARETIDNING.
219
hvilkas rättsliga ställning och ekonomiska
trygghet samt därmed sammanhängande
förmåga att med lugn och frimodighet verka
i sitt kall det här gäller.
De skäl, som inom kyrkomötet anfördes
för dess förslag, voro hufvudsakligen
följande:
1. Det hade flerstädes visat sig, att där
gifta folkskollärarinnor funnos, där hade det
varit »oändligt svårt» för skolrådet att skaffa
vikarie och att uppehålla undervisningen.
2. Då folkskollärarinna inträdde i äktenskap,
hade den faran visat sig ligga nära till hands,
att hon behandlar skolbarnen såsom
»stjuf-barn» och försummar sin plats i skolan.
3. Sådana försumliga och mot skolbarnen
mindre kärleksfulla lärarinnor behöfva ett
starkare »band» på sig, än det, som skolrådet nu
har till sitt förfogande.
4. Med de garantier, som kyrkomötet
föreslagit, skulle något missbruk af den utvidgade
afsättningsmakten icke ifrågakomma.
5 Den ökade risken att kunna afskedas,
»då skolans bästa finnes sådant kräfva», skulle
gifva en större garanti mot pliktförsummelse
och åsidosättande af skolans intresse.
6. Om församlingarna erhölle starkare »band»
på lärarinnorna, skulle de äfven ute på
landsbygden blifva mera benägna att utbyta manliga
läraretjänster mot kvinnliga.
7. Om den påyrkade förändringen än i viss
mån strede mot lärarinnornas personliga
intresse, så skulle den dock lända skolan,
skolbarnen och föräldrarna till gagn och måste
således anses önskvärd.
Utan att för egen del anställa några
betraktelser i ämnet inskränker sig
centralstyrelsen till att inhämta kretsarnas mening
om de inom kyrkomötet anförda skälen
och anhåller därför om deras svar å
följande frågor:
1. Har erfarenheten visat, att
befintligheten af gifta folkskollärarinnor ådragit
skolstyrelserna några större och oftare
återkommande svårigheter i och för anskaffande
af vikarier?
2. Har erfarenheten ådagalagt, att
folk-skollärarinna, som trädt i äktenskap,
därigenom blifvit mindre kärleksfull mot sina
lärjungar eller i öfrigt mindre duglig
såsom uppfostrarinna ?
3. Anser kretsen, att i de fall, då så
varit händelsen, skolrådet icke gent emot dylik
oskicklig eller försumlig gift
folkskollärarinna ägt ett nog kraftigt vapen uti
folkskolestadgans § 32, hvilken bemyndigar
skolrådet att först varna och därpå afsätta
hvarje sådan folkskollärare eller
folkskollärarinna, som befinnes ’»oskicklig till eller
försumlig i förrättandet af sin tjänst» ?
Och finner kretsen det därför vara af
behofvet påkalladt, att den genom
folkskolestadgans § 32 åt skolråden förlänade
afsättningsmakten ytterligare fullständigas
genom en åt kyrkostämmorna (eller skolråden)
gifven rättighet att, efter inhämtande af
folkskoleinspektörs yttrande, uppsäga gift
folkskollärarinna från tjänsten, då skolans
hasta finnes sådant kräfva?
4. Anser kretsen det af kyrkomötet
förordade uttrycket »då skolans bästa
finnes sådant kräfva» innebära tillräcklig
garanti, att kyrkostämmans (eller skolrådets)
a fsättningsmdkt ej missbrukas eller att, i
vidrigt fall, rättelse kan genom besvär med
någon sannolikhet vinnas?
5. Anser kretsen, att en i rättsligt
afseende osäker och osjäl f ständig ställning in-
nebär någon garanti för ett mera nitiskt
och samvetsgrant utöfvande af
skolverksamheten, och att på grund häraf (icke blott
småskolepersonalen fortfarande bor befinna
sig i en dylik ställning, utan ock att äfven)
folkskolepersonalen bör helt eller delvis för-,
sättas i en sådan?
6. Finner kretsen det utgöra något
eftersträfvansvärdt önskemål, att kyrkostämmorna
(eller skolråden) måtte erhålla större makt
öfver lärarinnorna, på del att
församlingarna af denna orsak äfven på
landsbygden måtte blifva mera benägna att utbyta
manliga läraretjänster mot kvinnliga?
7. Hvilka verkningar skulle det enligt
kretsens mening hafva på
folkskollärarinne-kåren, om dennas rättsliga ställning blefve
på så sätt förändrad, som kyrkomötet
föreslagit, och hvilken är kretsens åsikt om dessa
verkningars inflytande på kåren i det hela
och pä folkskolan?
8. Anser kretsen följaktligen del af
senaste kyrkomöte framställda förslaget om
en förändring i lärarinnornas nuvarande
rättsliga ställning kunna, i fall det blefve
förverkligadt, lända till folkskolans sanna
båtnad ?
Som ärendet möjligen redan i höst kan
föreligga till afgörande hos k. m:t, får
centralstyrelsen anhålla, att kretsarna redan
inom den l nästkommande augusti
måtte genom protokollsutdrag till
centralstyrelsen insända sina svar å dessa frågor.
2. Rättshjälp åt föreningsmedlemmar.
Bland öfverläggningsämnena vid
fjorårets ombudsmöte i Göteborg stod frågan:
»Kan och bör Sveriges allmänna
folkskollärareförening på något sätt söka verka för
åstadkommande af rättshjälp åt sina
medlemmar i mål, som röra dem i deras
ställning såsom lärare?»
Ombudsmötet beslöt anmoda
centralstyrelsen att taga under ompröfning,
huruvida Sveriges allmänna
folkskollärareförening på något sätt kan och bör söka
verka för åstadkommande af rättshjälp åt
sina medlemmar i mål, som röra dem i
deras ställning såsom lärare, samt efter
en föregående utredning utsända denna
fråga till allmän behandling inom
kretsarna.
Med anledning häraf hänvisar
centralstyrelsen till det af motionären i ämnet
Emil Hammarlund vid ombudsmötet hållna
inledningsanförandet (se denna tidning n:r
32 förra året), hvarefter centralstyrelsen
yttrar följande:
Centralstyrelsen har enhälligt varit af
den åsikten, att om några åtgärder för
åstadkommande af dylik rättshjälp skola
komma till stånd, så böra de i främsta
rummet åsyfta förebyggandet af konflikter
och processer, och den tror, att de i vårt
land skulle i detta hänseende kunna verka
lika välgörande som i England.
Skulle därför kretsarna i Sveriges
allmänna folkskollärareförening önska, att
åtgärder för tillhandahållande af sådan
rättshjälp böra inom föreningen vidtagas, så
vill centralstyrelsen visserligen icke
undandraga sig det härmed förbundna besväret.
Emellertid är det tydligt, att härför
fordras medel. Tillnärmelsevis hafva dessa, i
enlighet med de upplysningar, som stått
centralstyrelsen till buds, beräknats kunna
uppgå till inemot 1,200 kronor årligen.
Detta är visserligen ett intet mot de
summor, som för ändamålet utgifvas i
England, där .lagskipningen är så mycket
dyrare och lärarnes förhållanden så mycket
mera invecklade, men för vår förenings
nuvarande resurser äro dock 1,200 kronor
en allt för betydande summa. Det var ock
med tanke härpå, son) ombudsmötet i
Göteborg tillika anmodade centralstyrelsen taga
under öfvervägande, huruvida förslag, ej
borde framläggas om årsafgiftens höjande
till l krona, i hvilket fall medel skulle
blifva tillgängliga, icke allenast för
ordnande af rättshjälp utan ock för ett bättre
ordnande af småskriftsfrågan o. d.
Något sådant förslag har
centralstyrelsen dock ej ansett sig böra förelägga
kretsarna. Häraf följer såsom en
konsekvens, att den ej heller funnit skäl att nu
utarbeta och framställa ett bestämdt
for-muleradt förslag om huru den af
ombudsmötet önskade rättshjälpen bäst och
billigast skulle kunna ordnas. Så länge ingen
utväg till erhållande af de
oundgängligen nödiga medlen blifvit anvisad, skulle
det vara ändamålslöst att uppgöra en
detaljerad plan och påkalla kretsarnas beslut
härom.
Helt och hållet har centralstyrelsen
emellertid ej kunnat lämna frågan utan
afseende. På grund af det lifliga intresse
densamma väckt har den tvärtom funnit
lämpligt att söka förberedelsevis utröna
allmän-neligheten af detta intresse, för att den
sålunda skulle kunna få någon föreställning
om, huruvida det vore skäl att vidare tänka
på saken.
Centralstyrelsen får för detta ändamål
anmoda kretsarna att gifva svar å följande
frågor:
1. Anser kretsen, att det skulle vara
gagneligt, om åtgärder for tillhandahållande
af rättshjälp åt föreningens medlemmar i
mål, som röra dem i deras ställning
såsom lärare, kunde komma till stånd.
2. Huru anser kretsen, att i så fall
den ifrågavarande rättshjälpen
ändamåls-enligasl skulle kunna ordnas?
3. Huru anser kretsen, att de för
ändamålet oundgängligen erforderliga medlen
skulle kunna åstadkommas?
(Anm. Till undvikande af missförstånd må
uttryckligen anmärkas, att de svar, som å
dessa frågor lämnas, icke komma att uppfattas
såsom beslut, hvilka centralstyrelsen skall verk*
ställa, utan blott såsom uttryck för kretsarnas
åsikter, efter hvilka centralstyrelsen sedan
tänker rätta sig, då det gäller att framställa eller
icke framställa något förslag i ämnet.)
FÖR DAGEN.
Genom sammanslutning
framgång,
l den under förra veckan utsända
»Sveriges allmänna
folkskollärareförenings årsskrift», femtonde årgången,
yttrar centralstyrelsen bland annat följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
